Historien om Aladdinasken – en nostalgisk resa
Varje år säljs cirka fyra miljoner(!) Aladdinaskar. Vi petar alltså i oss en halv ask var, det mesta förmodligen under julhelgerna. Sammanlagt har mer än 50 olika praliner samsats om platserna i asken, som uppdaterats åtta gånger genom åren. Vi tar en titt på gamla askar och pralinerna de innehöll!
Så kom Aladdinasken till
1919 öppnade chokladfabriken Marabou i Sundbyberg utanför Stockholm. På den tiden var choklad en lyxvara och Marabous 250 olika praliner såldes i exklusiva butiker till de som har råd. Men i slutet av 1930-talet gör industrialiseringen att choklad helt plötsligt kan tillverkas enligt löpandebandet-principen utan att kvaliteten försämras. Äntligen kan alla njuta av choklad för en rimlig peng!
Historien om själva Aladdinasken började 1939. Av de flera hundra pralinerna valde man ut 18 av de populäraste pralinerna, och Sveriges första folkliga chokladask var född. En ask kostade från tre kronor, vilket ändå var ett rimligt pris och succén var given. De fanns också i olika storlekar.
Favoritpraliner i Aladdinasken genom tiderna
Under de följande åren bytte man ut pralinerna i Aladdinasken ofta ut för att anpassa sig till rådande trender. På 1930-talet föredrog man traditionella fruktiga smaker, till exempel jordgubbcrème, krusbärscrème och fruktcrème – och därför var det de som fanns i premiärasken. På 1950-talet däremot ökade intresset för mer exotiska smaker och praliner som curacao, ananas i likör och arrakscrème ersätter de tidigare favoriterna.
Paradisasken lanseras
1957 kom systerasken Paradis, med bara ljusa praliner – Sverige är ju trots allt ett land som älskar mjölkchoklad. Medan Aladdin alltid varit röd har Paradisasken gått i både ljusgula och mörkblåa toner.
På 60-talet var nougat en populär smak – inte mindre än sex praliner byggde på någon typ av nougat.
På 70-talet börjar Aladdinasken på allvar etablera sig som den tradition den är idag. Då tillkom den populära (bland vuxna) romrussin-pralinen. En del praliner som skapas finns kvar även idag, till exempel gräddnougat och trofénougat. Nougat är för övrigt den smak som sammanlagt varit mest populär genom åren, i olika varianter.
År 2011 får Aladdinasken och Paradisasken sällskap av den lite vuxnare Aladdin mörk choklad, en ask med enbart mörka praliner, efter att mörk choklad blivit trendigt.
Mest och minst populära smakerna i Aladdinasken
2009 fick folket rösta på sin Aladdin-favorit med syftet att ta bort en av pralinerna för att införa en ny 2010. Kampanjen gick under namnet "Rädda julen" och efter 400 000 inkomna röster fick ägglikören minst antal röster. Den fick därmed ge plats åt en ny pralin med samma utseende men fylld med jordgubbskräm. Jordgubbskrämspralinen har anor från 1939.
Några av de största favoriterna genom tiderna är 40-talets marsipan, 50-talets storsäljare curacao och 70-talets berömda tosca. Och inte minst – trillingnöten.
Därför försvann trillingnöten
2014 fyllde Aladdin 75 år, och det var ett dramatiskt år för många Aladdin-fans. För att fira detta uppdaterade man nämligen asken med pralinerna hallonlakrits och fläderblom. Det låter ju gott och i tiden, men – de nya pralinerna ersatte långkörarna körsbär i likör (askens mest polariserande pralin…) och storfavoriten trillingnöt som lämnade asken. Det blev ramaskri! På sociala medier skapades ”rädda trillingnöten”-drev.
Men, det hjälpte inte. Trillingnöten, som kom med i asken på 50-talet, var för dyr att producera. Dels hade priset på hassselnötter stigit kraftigt, den hade ett helt egen produktionsband och det var den enda pralin man behövde lägga i asken för hand.
Ny pralin 2021
I år tog man bort den populära mjuk toffee. Men den ersattes av saltkaramell, en smak som är väldigt snarlik, och dessutom populär just nu.
Senast designen uppdaterades var 2018.
Ikoniska reklambilder från Marabou
Under åren har man också levererat ett gäng tidstypiska reklambilder. Vi tar en titt på några!
I början hade Aladdin en ask som hette Fortuna som sin följeslagare.
På 60-talet gällde klämkäcka rim!
På 70-talet är det murrigt – och visst får furubordet vara med! Det ska ju kännas som hemma.
Källa och bilder: Marabou, Centrum för näringslivshistoria