Hovexperten Roger Lundgren överfölls och våldtogs: Kungafamiljen har stöttat mig
– Drottningen hälsade till mig när boken kom ut, det känns väldigt fint.
Roger Lundgren, eller Royal Roger som han också kallas, är en av Europas främsta hovexperter. Han har bevakat otaliga kungliga högtider som bröllop och dop för Sveriges Television, och skrivit böcker om bland andra prinsessan Sibylla (kungens mor), drottning Silvia och dessutom biografin Kungen – 50 år på tronen.
En i kungafamiljen som haft stor betydelse för honom personligen är kronprinsessan Victoria. Hon har fått Roger, som plågats svårt av psykisk ohälsa, att känna sig mer värdefull genom en varm komplimang.
– Hon sa till min mamma att hon skulle vara stolt över mig, och det betydde otroligt mycket.
Den självutlämnande boken Eljest tar avstamp i det trauma som Roger råkade ut för den 19 augusti 2023. Han överfölls och våldtogs brutalt på Södermalm i Stockholm när han var på väg hem en natt.
– En våldtäkt är den djupaste kränkning man kan utsättas för näst efter mord. Jag har varit rädd och chockad, men också jäkligt förbannad – så här får man bara inte göra mot en annan människa.
Boken har nyligen släppts, och Roger har dessutom precis fyllt 50. Så han är fylld av känslor när vi ses. Glädjerus över alla gratulationer, trötthet av firandet, men kanske framför allt beslutsamhet. Beslutsamhet angående att som man våga ta upp ämnet sexuellt våld.
– Det är stigmatiserande, och man känner mycket skam. Men jag vill vara en röst i debatten för dem som varit med om samma sak, en röst för att våga stå upp för sig själv.
Roger Lundgren våldtogs på vägen hem
Roger promenerade hemåt efter en fest hos en vän den där sommarnatten som förändrade hans liv. Det sista han minns är att någon kom emot honom på trottoaren. Sedan är det blankt till morgonen efter. Då vaknade han hemma i sin egen säng med smärtor och upptäckte blodfläckar på sängkläderna. Hur han tagit sig hem har han ingen aning om.
Efter ett akutbesök på Södersjukhuset stod det klart att Roger råkat ut för en överfallsvåldtäkt.
– Jag kunde inte tro det först. Jag tänkte att jag varit full och ramlat eftersom jag är en klumpig person.
Förutom våldtäkten hade Roger märken efter stryptag, två stora öppna sår i bakhuvudet och rivsår på bröstet. Minnet har inte kommit tillbaka, men läkarna upptäckte inget som tydde på att Roger blivit drogad, och hans promillehalt var inte så hög att den kunde förklara de timmar som var borta ur medvetandet.
När sanningen om överfallet sjunkit in fanns två vägar att gå, berättar Roger.
Jag bestämde mig för att inte gå under efter våldtäkten
– Antingen går jag under eller så gör jag inte det. Och jag bestämde mig för att inte göra det.
På vissa sätt är han till och med starkare i dag, efter nästan ett helt liv fyllt av självförakt. Den psykiska ohälsan hade att göra med svårigheten att acceptera att han är homosexuell.
– Att börja må bättre har varit en lång process, och jag har haft hjälp av flera olika faktorer i mitt liv. Som det där mötet med Victoria när hon fick mig att lägga ner mitt självhat. Hon är inte ens medveten om hur gott hon gjorde mig, fast hon kommer att få veta det nu eftersom jag skriver om det i boken.
Den läkande händelse som han syftar på tog sin början redan 1997. Då var Roger engagerad i ett ungdomsråd i sin hemort Norsjö i Västerbotten, och hans stora intresse var kungligheter. När kronprinsessan besökte just Norsjö fick Roger träffa henne.
– Hon var 20 år och det var hennes första resa ute i landet utan sina föräldrar. Vi fick direkt en jättebra kontakt, och den har vi än i dag.
Tjugo år senare, 2017, slöts cirkeln när Victoria åter var på ett besök i Norsjö. Roger, som då flyttat till Stockholm och hunnit göra karriär som kunglig expert, bjöds in för att visa henne runt.
– Hon är så kul, för då sa hon att ”Nu är vi tillbaka på brottsplatsen”. Roger ler åt minnet, och fortsätter:
– När vi skulle skiljas åt gick hon fram till mamma, som också var där, och kramade om henne. Och så sa hon: ”Vilken fantastiskt duktig son ni har.” Det är därför alla gillar Victoria, hon är så otroligt genuin.
Mötet med kronprinsessan Victoria hjälpte Roger
Där och då, när han hörde de orden, hände något inuti Roger.
– Jag kände att nu räcker det! Nu får det vara slut med självhat, slut med alkohol, sömntabletter och dumheter. Slut med att hoppa ner för höga höjder och sådant. Om Victoria säger så om mig, då duger jag. Jag behöver inte vara perfekt för att ha ett värde.
”Dumheterna” som Roger syftar på är inte mindre än sju självmordsförsök. Under uppväxten i lilla Norsjö var Roger just eljest, alltså annorlunda, som är bokens titel. Han hade en kärleksfull och trygg familj, men utanför hemmets väggar var han svårt mobbad och kände sig fel och utanför.
– Jag vägrade att acceptera att jag var homosexuell utan försökte vara ihop med tjejer.
Självföraktet tärde hårt på honom, och han kände flera gånger att han inte ville leva längre.
– Framför allt gjorde jag suicidförsöken när jag hade attacker av panikångest, ibland har dessutom alkohol varit inblandat. När jag fick mina ångestattacker och drogs ner i det där svarta hålet tänkte jag inte ens på hur det skulle vara för mamma och pappa om jag inte fanns mer. Jag sa ingenting till dem om hur jag kände. Jag som ändå vuxit upp i världens bästa hem!
Roger Lundgren
Ålder: 50 år.
Familj: Singel.
Gör: Författare, journalist och PR-konsult.
Bor: Lägenhet i Stockholm.
Aktuell: Med boken Eljest tillsammans med Paulina Bylén (Aniara).
Att Roger inte mådde bra psykiskt är en anledning till att han blev så intresserad av kungligheter redan som liten grabb. När verkligheten kändes mörk såg han kungahusen som en glimrande saga, en saga som fanns i verkliga livet. Han minns fortfarande den gång han fascinerades av drottningen på tv under en nobelmiddag.
– Hon var så otroligt vacker, i stort halsband och fantastisk klänning. Det var som att se den saga jag drömde om, som en Disneyfilm.
Roger drömde sig bort och skrev brev till många olika kändisar. Den kungliga person som han först fick kontakt med var prinsessan Lilian. De började brevväxla och blev med tiden goda vänner.
– Hon älskade att ha fans, och hon tyckte det var roligt med en ung kille från Norrland som skrev till henne. När prins Bertil dött bjöd hon hem mig flera gånger när jag var i Stockholm. Hon var så jäkla rolig, älskade att skvallra om släktingar i de andra kungahusen och ta en gin och tonic, säger Roger och ler vid minnet.
Under åren har han haft mycket kontakt med kungafamiljen genom sitt arbete.
– Jag har en personlig relation till dem, men inte privat, förklarar han. När man jobbar med de här människorna så jobbar man i förtroendebranschen. Jag har bara gott att säga om dem, för de har alla sett och respekterat mig på många olika sätt. Inte minst det här senaste året.
När våldtäkten skett mejlade han nämligen till medlemmarna i kungafamiljen.
– Det var naturligt, och de var stöttande. Jag hörde av mig till alla som är viktiga för mig på något sätt.
Två veckor efter överfallet skulle Roger vara en av programledarna för ett program om att kungen suttit 50 år på tronen. Han klarade det, och sändningen hade två miljoner tittare.
Roger tvekade aldrig att polisanmäla, och våldtäkten klassades som grov.
– Det var viktigt att stå upp för mig själv, att visa mig själv att jag har ett okränkbart värde.
Polisen hittade aldrig gärningsmannen, men DNA finns säkrat om personen skulle anmälas för nya brott. Förutom fint stöd från både vården, polisen och vänner har Roger haft hjälp av sin personliga gudstro för att komma vidare.
Men det brutala övergreppet har förändrat honom, på gott och ont.
– Jag är trygg inne i min lilla lägenhet, men blir rädd utomhus när någon går nära bakom mig, då får jag nästan lust att skrika. Jag vågar aldrig ha musik i öronen längre. Det här med fysisk närhet känns inte alls intressant just nu, men det kanske ändrar sig. Jag har haft dagar då jag bara legat och gråtit, när sanningen kommit ifatt och jag inte velat träffa någon.
Precis som så många kvinnliga våldtäktsoffer vittnat om så kände han skam och tänkte att han kunde ha en viss skuld.
– Jag var ju full, och hade en tröja där det stod ”Yes homo”. Dessutom skämdes jag för att jag som man tog upp plats på den könsneutrala våldtäktsmottagningen på Södersjukhuset. Plötsligt förstår jag de kvinnliga vänner som berättat att de håller nycklarna i handen för att kunna försvara sig när de går hem i mörkret.
Trots allt gav övergreppet Roger en insikt om den egen styrkan. Han tror inte att han någonsin kommer att vilja avsluta sitt liv igen.
– Jag hade kunnat dö. Jag ser det som en sådan ynnest att få leva vidare, och har så mycket jag vill ge till andra människor.
Bland annat brinner han nu ännu mer för organisationen World Childhood Foundation, som arbetar för att stoppa sexuella övergrepp mot barn. Den som väckte hans engagemang är ingen mindre än drottning Silvia, som är grundare och hedersordförande, och prinsessan Madeleine är vice hedersordförande.
– Jag ska ge boken till dem. Många av de utsatta barnen runt om i världen har ingen egen röst, men det har jag. Jag vill tala för dem också.