Ebonita blev sexuellt utnyttjad som barn: ”Har förlåtit mannen som sålde mig”
Det tog många års kamp för att bli hel, men i dag har hon ett bra liv.
– Då trodde jag att allt var mitt fel.
Ebonita Baldeh är uppväxt i en svensk stad, och var bara sex år när hon för första gången följde med en familjevän, en kompis till pappan, för att passa hans 1-åriga son.
– Jag har alltid älskat bebisar och var så glad över att jag skulle få vara barnvakt, säger hon när vi ses under releasedagen av Såld — min väg tillbaka.
Men i stället för att få passa den lilla pojken tog Steve, som familjevännen kallas för i boken, med Ebonita till en annan äldre man. När hon stod utanför mannens hem förstod hon att det var något som inte stämde, men hon visste inte vad.
Det har varit svårt att sortera bland minnena, men Ebonita glömmer aldrig hur den gamle mannen satt där iklädd endast kalsonger i den gråfärgade gamla sunkiga, trådiga morgonrocken.
– Steve sa att i det här hemmet får man inte ha kläder på sig. Jag fick en klump i magen och undrade vad det var som var fel, var det ens fel? Varför skulle jag vara naken?
Steve klädde sedan av Ebonita alla kläder och bad henne sedan gå fram och sätta sig i farbrorns knä. Därefter började han antasta henne och förgripa sig på henne sexuellt.
– Just där och då blev jag som förlamad. Steve sa hela tiden åt mig att jag måste vara en duktig flicka, för om jag skulle berätta för någon så skulle jag göra mamma ledsen. Och det var det sista jag ville, berättar Ebonita.
Hennes hemförhållanden var redan dysfunktionella. Hennes pappa var alkoholist och hennes mamma mådde psykiskt dåligt och kunde gå in i djupa depressioner, minns Ebonita.
– Av den anledningen gjorde jag alltid vad jag kunde för att vara en duktig flicka. För trots allt var hon min enda trygghet, den som höll ihop familjen. Min familj var redan trasig och skulle jag berätta om det jag utsattes för skulle allt bli ännu värre.
Ebonita såldes till över 20 personer
Detta var det första av väldigt många tillfällen då Ebonita blev sexuellt utnyttjad och såld till olika män, men även till kvinnor.
– Totalt blev jag under två år utsatt av 23 olika personer, men det är de jag minns … I början skrek jag och gjorde motstånd, men ju längre det fortskred desto mer apatisk blev jag. De var alltid starkare än jag, det fanns inget jag kunde göra.
Vid ett tillfälle åkte Steve med henne upp till en strand i Dalarna där hon för första gången blev penetrerad av en äldre man som betalt för henne.
I början skrek jag, men med tiden blev jag apatisk
Så en dag tog Steve med Ebonita och hennes bror ut i skogen för att plocka blåbär. Ganska direkt sa Steve till barnen att de skulle leka kurragömma i stället.
– Han insisterade på att min bror skulle springa iväg och gömma sig. Jag fattade direkt att detta var ett sätt för Steve att få bli ensam med mig. Jag sa att jag inte ville, men det slutade ändå med att han begick ett sexuellt övergrepp mot mig. Jag var helt säker på att min bror såg oss.
Ebonitas bror kunde inte hålla det hemska han bevittnat hemligt, så väl hemma berättade han för deras halvsyster. Systern blev orolig och frågade Ebonita vad det var som Steve gjort. Ebonitas mamma hörde samtalet och tvingade till slut Ebonita att berätta.
– Mammas reaktion blev ju precis som Steve hade sagt – hon blev jätteledsen.
Därefter berättar Ebonita att hennes mamma knappt ville ta i henne. När Ebonita började kissa på sig om nätterna fick hon ingen hjälp alls av sin mamma.
Trodde att det var hennes eget fel
Hennes pappa förklarade för Ebonita att det som hänt skulle inte ha hänt om hon inte var så sprallig och nyfiken. ”Hade du haft en annan personlighet hade det aldrig hänt.”
– Jag trodde på det. Jag trodde på riktigt att det var min personlighet som gjorde att jag var tvungen att vara naken och ha dessa gubbars könsorgan i min mun. I den kultur jag är uppvuxen i ska man lyssna till mannen, för han har alltid rätt. Jag blev extremt ensam och kände mig äcklig.
Redan innan hade Ebonita det tufft i skolan, framför allt blev hon mobbad för sin hudfärg. I sin bok beskriver Ebonita om ett tillfälle då hon blev nedslagen i snön för att man sedan försökte ”tvätta henne ren”.
Nu blev det mycket värre. Särskilt efter det tillfälle då hennes fröken läste upp ett tidningsurklipp framför hela klassen och förklarade att det var Ebonita det handlade om. I klippet läste hon följande: ”Två män dömda för grovt sexuellt utnyttjande av barn efter att ha utnyttjat flickan under två års tid. Männen har hotat flickan att inte berätta.”
– Mobbningen blev ännu djupare och var om möjligt ännu mer smärtsam. Klassen fick reda på vad jag blivit utsatt för, och nu hade de äldre barnen i skolan börjat reta mig. ”Gubbknullare” och ”svarting” skrek de efter mig.
Som 13-åring testade Ebonita hasch för första gången och därefter började hon använda amfetamin.
– Det känns så klart helt fel att säga det här, men det var sådan skön bedövande känsla, jag sprang med huvudet före rakt in i drogträsket och mådde så bra till en början. Men så är det ju med droger, ganska snart blir man en slav under drogen och det är då problemen kommer.
Familjesituationen hade då blivit ännu värre och Ebonita trodde att allt, pappans drickande och mammans psykiska mående, berodde på henne. Föräldrarna skilde sig, Ebonita flyttade mellan dem men bodde också hos vänner.
När polisen en gång tog henne på bar gärning med droger och ringde upp hennes pappa svarade han kort att han inte hade någon dotter. Efter ett bråk mellan hennes föräldrar som Ebonita fick skulden för, sa hennes mamma: ”I dag är dagen jag ångrar att du föddes, du och din pappa är samma!”.
– Jag visste det. Vad var meningen med att jag skulle födas om allt jag gjorde ändå blev fel? Jag rökte hasch och weed i stort sett varje dag i hopp om att få samma effekt som de första gångerna. I stället fick jag bara ångest.
Så träffade Ebonita en kille som hon blev kär i och flyttade in hos. Han var kriminell,och utan att veta vad det var hon levererade fick hon åka runt med väskor till folk.
– Jag hade lagt så mycket skuld på mamma för att hon stannade kvar hos pappa fast han slog henne. Nu befann jag mig i exakt samma situation, jag stannade hos en man som misshandlade mig.
Ebonita kom till ett behandlingshem
När Ebonita fick veta att hennes pojkvän planerade att mörda henne tog några vänner henne till ett kvinnohem. Därefter hamnade hon på ett behandlingshem och skrev in sig på ett 12-stegsprogram. Där träffade hon andra trasiga nedbrutna människor som hon upplevde att hon kunde relatera till.
– Jag insåg att jag inte var ensam och det var en trygg känsla.
Du familjehemplacerades som 19-åring, vad kom den kvinnan, Gunnel, att betyda för dig?
– Hon blev min mamma, rakt av! Hon är den som gav mig verktygen till att bli en bättre person. Genom de verktygen kunde jag bygga upp min personlighet. Jag var så förstörd när jag kom till henne, men hon lärde mig hur man är en fin människa, mot andra men också mot sig själv.
Ett par år senare mötte du din stora kärlek?
– Ja, jag träffade John när jag var 22 år. Han blev den som bröt mina destruktiva mönster och den som skilde sig från alla tidigare män jag träffat. Han gav mig trygghet och fick mig att förstå hur kärlek ska vara. Han lärde mig att jag är värd att älska och hur man ska värna om de relationer man har runt omkring sig.
John hade redan två barn när de träffades, och ganska snart blev Ebonita gravid. Men lyckan över att snart få bli mamma vändes till en tragedi, i åttonde månaden tvingades hon krysta fram en dödfödd flicka.
– Alla känslor efter det jag varit med om kom ikapp. Det kändes som att jag var född på fel tid och på fel plats, som om jag inte fick vara lycklig eller att det här livet aldrig varit tänkt för mig. Det var då jag kände att jag hade fått nog.
Hade planerat att avsluta sitt liv
På sin 23:e födelsedag stod Ebonita vid en klippa och var fast beslutsam att hoppa. Hon hade skrivit ett avskedsbrev och noggrant valt ut vilka kläder hon skulle ha på sig den dag hon skulle avsluta sitt liv. Men precis innan hon skulle hoppa så hände något.
– Livet flashade förbi och en massa bilder dök upp på min näthinna. Till exempel såg jag min 19-årsfest som Gunnel hade ordnat för mig med en massa vänner, sång och presenter. Jag såg också framför mig hur jag och John sprang mellan olika karuseller i ett regnigt Liseberg. Jag insåg att det inte endast fanns mörker i mitt liv, utan positiva stunder. När jag verkligen stod där på kanten och valde livet i stället för att avsluta allt så behövde jag någon och den personen fanns inte, så jag valde att vara den personen.
Ebonita valde livet och gjorde allt som stod i hennes makt för att läka. Till en början behövde hon eliminera de impulsiva känslorna av att vilja dö. Hon tog ett medvetet återfall, knarkade för att bedöva de akuta känslorna. Därefter skrev hon åter in sig på behandlingshemmet och gjorde om. Och gjorde rätt. Här påbörjades Ebonitas resa till läkning på riktigt, en resa som tagit tio år.
I dag är Ebonita mamma till Kingston och Kemany. Att få bli mamma och vara tillräcklig är den bästa gåvan hon fått. Det har varit viktigt för Ebonita att bli en trygg och kärleksfull mamma.
– De är mitt allt. Mina barn ska veta att de kan prata om allt med mig! Jag vill inte att de ska känna att de behöver ta hand om mig.
Drabbad av sexuella övergrepp? Här kan du få hjälp:
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige: 08-442 99 30
Talita: 070- 430 44 64, [email protected]
Unizon: 08-642 64 01, www.unizon.com
Rise – Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08-696 00 95www.rise-sverige.se
BRIS – Barnens rätt i samhället: 116 111 (för barn) 0771-50 50 50 (för vuxna)
HOPP – Riksorganisationen mot sexuella övergrepp: 076 14 18 917, www.hopp.me
Storasyster: storasyster.org/stod-och-hjalp-efter-sexuella-overgrepp/
År 2022 bestämde sig Ebonita för att gå ut på tik-tok och berätta om allt hon genomgått. Hon fick snabbt över 10 000 följare och det var genom sociala medier som Lars Lerin ville ha med Ebonita i sitt program Lerin på Lofoten i SVT. Nu när hennes bok finns ute känner hon att hon hittat sitt livs uppgift.
– Jag har hittat min plattform och använder den för att kunna hjälpa andra.
Under din läkningsprocess tog du kontakt med Steve som sålde dig?
– Jag berättade för honom att jag har förlåtit honom för allt han gjort mot mig. I början la jag all skuld på mig själv men efter ett tag la jag skulden där den hörde hemma, vilket är hos honom. Jag var tvungen att bli av med all ilska – att jag förlät honom var inte främst för hans skull utan för min egen. För att kunna gå vidare. Jag vill att han skulle få veta att det inte spelar någon roll hur många han sålde mig till, för i dag äger jag mig själv.
Har du och dina föräldrar kunnat försonas?
– De har aldrig bett mig om förlåtelse, men de är förlåtna. För lilla Ebonitas skull har jag förlåtit.
Hur ser ditt liv ut idag?
– I dag mår jag jättebra. Mentalt befinner jag mig på en plats där jag kan ta emot jobbiga tankar utan att gå in i det. Jag känner enorm tacksamhet och det liv jag lever med min egen lilla familj i dag är en dröm som blivit sann.
Vad vill du säga till de tjejer som blivit utsatta på liknande sätt som dig?
– Du är värd att läka, älska och vara lycklig. Fixar jag det jag gått igenom så gör du det också. Försök att hitta någon du har förtroende för och berätta. Våga tro på att det finns hjälp att få.