Trasmatta: Trendigt återbruk för alla hem
Den älskade hemtrevnadsskaparens historia är kortare än nog många tror. Först under andra halvan av 1800-talet blev trasmattan ett vanligt inslag i allmogehemmen. Textilier framställdes för hand och var förstås något värdefullt, och kläder och sängkläder var de viktigaste användningsområdena. Först när plaggen lappats och lagats så många gånger att de totalt nötts ut klipptes eller revs de i strimlor och vävdes till mattor att skydda och pryda golven med.
Trenden med mattor kom först till de mer välbärgade hemmen, som tagit till sig modet från den europeiska kontinenten. Under första delen av 1800-talet var användandet begränsat. Ofta rullades de ut efter den rejäla höststädningen, och fick värma golven fram till vårkanten. Då piskades och skakades de noggrant, rullades ihop och stoppades undan.
Se också: Så gör du för att sticka sjömansbubblor
Men med tiden blev mattorna vanliga. I tidskriften Stockholms Modejournal, som vände sig mot bättre bemedlade läsare, slogs till exempel år 1844 fast att mattor inte längre anses som en ”lyxartikel, utan som rent nödvändigt”.
Trasmattorna tog sig in i många hem
En bidragande faktor till trasmattans utbredning på golven i bonde stugorna var att sättet att tillverka pappersmassa förändrades. Länge var lump, alltså trasor, den främsta råvaran för framställning av papper och hushållen förväntades lämna in sina uttjänta kläder till pappersbruken. Men bristen på lump var konstant stor, vilket ledde till att nya sätt att tillverka papper experimenterades fram.
I och med detta fick hushållen större tillgång till trasor, och trenden att väva dem till mattor växte. Många ansåg dock att det var rentav syndigt att lägga något så värdefullt som textilier på golvet! Och trampa på dem!
Moderna trasmattor vanlig inredning
Moderna trasmattor utgör ofta färgglada inslag i inredningen medan dåtidens var av blekare karaktär. De hade ju vävts av redan urtvättade, nötta textilier. Den som ville ha det färggrannare hemma kunde köpa mer kulörta trasor från lumphandlare eller använda sig av växtfärgning.
Det senare var dock en omständlig och inte särskilt effektiv metod.
I slutet av 1800-talet kom påsfärger och gjorde mattorna till mer kulörta inslag i hemmet av den typ vi är vana att se i dag.
Det brukar inte vara svårt att hitta trasmattor på loppis, och de brukar inte vara dyra. Den här fyra meter långa mattan är vävd i rosengång, en kypertteknik inom allmogevävnad som används för bland annat mattor.
Trasmatta på auktion – så mycket värderades den till
Hos Auktionshuset Thelin & Johansson uppskattade man värdet till runt 600 kronor.
Det klassiska sättet att rengöra trasmattor är att såpskura och skölja dem, och sedan låta dem torka genom att hänga dem på längden så att vattnet rinner av längs med ränderna. På så vis slipper man överfärgning. Förr fanns till och med särskilda mattvättarhus, eller klapphus, för detta ändamål.
