Så gick ryamattan från medeltida sängvärmare till het trend
Den skandinaviska ryan har en lång och värmande historia, särskilt i Finland och Sverige. Redan på medeltiden drog våra förfäder en rya över sig under kalla vinternätter. Luggen, den lurviga delen som kallas nocken på ryor, placerades mot kroppen medan den släta ytan vändes uppåt.
Se också: 6 saker du inte visste om Antikrundan
Ryan var mer praktisk än fårfällen eftersom den kunde tvättas. Den användes av alla samhällsklasser, även de kungliga. Hertig Johan hade till exempel fem ryor i bagaget när han reste till England för att fria till Elisabet I för sin bror Erik XIV:s räkning.
Produktionen var omfattande ända in på 1800-talet och ibland anlitades särskilda ryaväverskor.
Förr hade den bäddade sängen hög status. När sidentäcket tog över under 1700-talet fick ryan en ny roll som överkast och prydnadstäcke med fina mönster. En vacker rya kunde även fungera som brudtäcke.
Många prydnadsryor hade blomstermönster i barockens stil, till exempel en vas med en praktfull bukett eller utspridda blommor som på den berömda Rosryan från Dalby prästgård i Uppland. De kunde också ha rutmönster.
Ryamattan finns i olika varianter
Det finns olika varianter. Den med lugg på båda sidor, så kallad dubbelnockad rya, kunde prydas med vackra rosenmönster. De bohuslänska fiskarna värmde sig med så kallade slitryor eller båtmansryor under kylslagna nätter till havs. Ryorna hade fördelen att vara vattenavvisande.
Omkring 1900 fick ryan en ny roll när den placerades som gosig och dekorativ matta på golvet.
Eldsjälen Lilli Zickerman gjorde 1910–1932 en omfattande inventering av svenska allmogetextilier åt Föreningen Svensk Hemslöjd som hon hade startat med prins Eugen som ordförande. Hon lät också göra Hemslöjdens mönsterblad inspirerade av traditionella mönster. Bland de mest kända mönsterritarna fanns Sigvard Bernadotte, Elsa Gullberg, Edna Martin och Märta Gahn.
Märta Måås-Fjetterström grundade MMF AB
På 1900-talet blommade den svenska textilkonsten upp med en rad framstående namn. En pionjär var legendariska Märta Måås-Fjetterström som grundade den världsberömda vävverkstaden MMF AB i Båstad 1919. Hennes kompositioner visar påverkan av jugend, allmogetextilier, orientaliska mattor och så småningom 1930-talets funkis.
Bland de runt 700 efterlämnade mönstren finns ett fåtal för ryor. Märta Måås menade att en rya skulle vara som ett litet smycke på golvet. Natur och djur var en kär inspirationskälla och till Stockholmsutställningen 1930 skapade hon Fåren med en ullig skock som traskar fram i horisontella rader.
Aktuell i våra dagar med miljötänkande är Blå trasrya som visades på Liljevalchs 1934.
–Blå trasryan är en favorit eftersom jag tycker att återanvändning är begåvat. Ryan har en spännande dynamik mellan de blå trasorna och lintrådarna. En annan favorit från MMF AB är Barbro Nilssons Magdalena, en tät rya från 1967 som ser ut som en flossamatta. Jag gillar de modernistiska rörelserna som är typiska för Barbro Nilssons kompositioner på 1960-talet. Då experimenterade hon med färger och mönster, säger Anette Granlund, Antikrundans expert och specialist på Bukowskis.
Barbro Nilsson, som var MMF AB:s konstnärliga ledare efter Märta Måås bortgång, var en verklig färgernas mästarinna. Hon var kunnig i alla textila tekniker och ritade både ”vanliga” ryor och tätknutna.
Under sin tid hos verkstaden komponerade Marianne Richter fantasifulla mönster. Vid sidan av MMF AB:s exklusiva handvävda mattor ritade hon flera förlagor till maskintillverkade ryor åt Wahlbecks mattor, bland annat serien Östergyllen.
–Hennes mönster består ofta av små geometriska symboler som tillsammans gör helheten och hon använde roliga, glada färger. Ett exempel är Fjädern, säger Anette Granlund.
Viola Gråsten gjorde succé
Finlandssvenska Viola Gråsten satte fart på ryor och textilier när hon flyttade till Stockholm under brinnande världskrig. Hennes raffinerade kompositioner med flödande färger gjorde stor succé. Ryorna hade lång lugg, liksom de finska, och hon blandade färger som blått och lila, rött och orange, vilket var nytt på 1940- och 1950- talen. En journalist uttryckte sig så här i samband med en utställning:
”Viola Gråstens ryor liknar inte de vanliga svenska mer än en färggnistrande påfågel liknar en präktig värphöna.” (Ur U Snidares Ryamattan.)
Viola Gråsten arbetade länge för Astrid Sampe på NK Textilkammare men blev sedan konstnärlig ledare på Mölnlycke Väfveri.
Astrid Sampe var en nyskapande konstnär och entreprenör som lyfte svensk textil med utställningar som Signerad textil där berömda arkitekter, konstnärer och Nobelpristagaren The Svedberg komponerat mönster. Själv fick hon flera prestigefyllda uppdrag där det finaste var att komponera ryamattor till Dag Hammarskjölds bibliotek i FN-skrapan i New York. Som motiv valde hon olika trädslag, ett från var och en av de fem kontinenterna. Ryorna vävdes av mattillverkaren Kasthall.
Populärt att knyta egna ryamattor
Under 1950- och 1960-talen utbröt en veritabel ryafeber. Många köpte färdiga ryakits från Svensk Hemslöjd med en vävd botten, garner och mönster. Sedan knöt både män och kvinnor flitigt i hemmen. Ryakiten var populära lysningspresenter som de nygifta arbetade med tillsammans. Hemmaprojekten kunde dra ut på tiden i åratal om ryan var stor.
Under 1970-talet minskade intresset för de trivsamma ryorna när heltäckningsmattorna gjorde sitt intåg.
Vårt grannland Finland har en fantastisk ryatradition. Den klassiska varianten hade sin storhetstid under decennierna runt 1800. Från mitten av 1800-talet användes mest utländska mönster som förebilder, liksom i Sverige.
Samlaren och experten Tuomas Sopanen berättar om den moderna ryan som föddes med nationalmålaren Akseli Gallen-Kallela.
–Finska Handarbetets vänner gav honom i uppdrag att rita textilier till landets paviljong på Världsutställningen i Paris år 1900. I stället för att använda de gamla finska ryorna som utgångspunkt valde han att själv skapa en rya. Akseli Gallen-Kallelas Flamman är asymmetrisk med en stark känsla av rörelse till skillnad från de gamla ryorna som är mycket symmetriska. Färgvalet med ljus bakgrund var också något nytt. Flamman är en så kallad bänkrya som hängdes på väggen bakom soffan, gick ner över ryggen och sätet och över golvet framför soffan, berättar han.
Flamman väckte stor uppmärksamhet. Andra konstnärer och arkitekter ritade liknande ryor i kurvig jugendstil till sina inredningar.
Impi Sotavalta skapade geometriska mönster
U T Sirelius författade den första stora boken om finska ryor 1924. Den skapade en ryaboom där alla hem skulle ha både små och stora ryor. Finska Handarbetets vänner och företaget Neovius som sålde både färdiga ryor och ryamaterial gav textilkonstnärer i uppdrag att skapa moderna mönster. En föregångare var Impi Sotavalta som skapade en mängd modeller i funktionalistisk stil med geometriska mönster och kort lugg. Flera andra textilkonstnärer följde efter i samma anda.
–I början av 1930-talet började Eva Brummer att skapa mjukare ryor med kurviga linjer. Hon målade mönster i akvarell, valde garn i lämpliga färger men lät väverskan bestämma hur ryan skulle knytas. Uhra Simberg-Ehrström arbetade på samma sätt. Båda började använda lång lugg för att ge ryorna ett mjukare uttryck. De började också lägga olikfärgade garner i samma knut, fortsätter Tuomas Sopanen.
Efter hand blev deras ryor som målningar där färgfälten omärkligt glider in i varandra. De gjorde stor succé internationellt. 1951–1960 fick Uhra Simberg-Ehrström pris på Milano triennalen fyra gånger i följd.
Ritva Puotila är en av den moderna ryans mest kända konstnärer. För henne är färgerna det viktigaste. Ibland har hon använt pappersgarn i nocken. Vid sidan av handknutna skapelser har hon ritat förlagor till maskintillverkade ryor producerade av Finnrya.
–På senare år har konstnärerna börjat experimentera och ryorna är nu oftast textila konstverk avsedda att hänga på väggen, säger Tuomas Sopanen.
Mattorna från Båstad är populärast
Mest eftertraktade – och dyrast – på andrahandsmarknaden är ryor från MMF AB av Barbro Nilsson, Marianne Richter och Märta Måås-Fjetterström själv. Viola Gråstens ryor som tillverkades för NK Textilkammare är också omtyckta. Finska ryor av kända namn ger höga bud både i Sverige och i Finland.
Experten Anette Granlund: ”Det är köpläge på många mattor”
Intresset för ryor ökar, inte minst bland de unga. Helst ska det vara iögonfallande mattor.
Den traditionella ryan har vanligen lugg och botten i ull medan varpen kan bestå av ull, linne eller bomull. Gå igenom andrahandsryor noga. Undvik exemplar som är hårt smutsade och slitna.
– Granska baksidan, där upptäcker du lättast malhål och andra skador. Ryor kan tvättas hos specialtvättar som Callerts i Stockholm. Du kan också lägga dem på torr snö och sedan skaka dem försiktigt. En metod för grovrengöring är att rulla ut dem med luggen neråt på golvet. Dammsug. Upprepa några gånger, råder Anette Granlund på Bukowskis.
Antika ryor från 1700- och 1800-talen säljs ibland på auktion. De kan också finnas hos vissa matthandlare.
MMF AB i Båstad tillverkar fortfarande äldre mönster på beställning. Sedan några år har man också Vintageförsäljning med mattor som tvättats och omfransats när så behövts. Martin Chard på MMF AB berättar:
– Vi ser att yngre generationer är mer positiva till ryor än äldre. Bland vintagemattorna väljer kunderna helst riktigt iögonfallande ryor.
På de moderna auktionerna finns alltid ett urval från 1900-talet. Handvävda ryor har generellt bättre andrahandsvärde än de maskintillverkade.
– Intresset för ryor är på väg upp men det är fortfarande köpläge på många, säger Anette Granlund.