Allt du behöver veta om möbelkonstnären Grete Jalk
Grete Jalk är något av en doldis i den danska designvärlden, men när man summerar hennes livsverk så blir listan imponerande lång. Hon var inte bara möbelformgivare och möbelsnickare utan även redaktör för tidskrifter och böcker, utställningskurator och pedagog.
Vid en första genombläddring av det bildmaterial som finns med Grete Jalks möbler slås man av hur bred hon var i sin formgivning. Hon ritade praktiska soffbord och matgrupper samt låga fåtöljer och lätta soffor i en stil som var typisk för det moderna 1950- och 1960-talet. Hon använde sig av en grundform men varierade till exempel ryggstöd, avslut och armlän.
Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis
Framifrån ser hennes olika modeller av karmfåtöljer och soffor väldigt lika ut, men från sidan och bakifrån har de olika utföranden, och de är tillverkade hos olika möbelsnickare. De här möblerna gjordes i stort antal och många av dem gick på export till exempelvis USA där efterfrågan var stor.
Grete Jalks möbler
Möblerna är sällan märkta med hennes namn, i stället sitter det bara en etikett från tillverkaren på dem. Därför händer det ibland att möbler säljs under hennes namn när det i själva verket är någon annan som står för designen och vice versa.
Grete Jalks möbler har fina detaljer och finesser, trots att de var tänkta för serietillverkning. Det är något av en konst att tänka tillverkningstekniskt och formmässigt samtidigt. Men Jalk hade gått i lära hos en snickarmästare några år i början av 1940-talet och det var en fördel för henne som designer. Den begåvade formgivaren hade även en annan sida. I slutet av 1950-talet började hon experimentera tillsammans med snickarmästare Poul Jeppesen och framställa möbler i formpressad plywood. Inspirationen kom från den finska arkitekten Alvar Aalto och paret Eames i USA.
Målet var att ta fram möbler i spännande former på ett maskinellt sätt för att hålla nere kostnaderna. Tyvärr visade det sig vara svårt att få ekonomi i tillverkningen, men möblerna blev fantastiska. Här lyckades Jalk bortse från hur stolar och bord egentligen ser ut och tänka i helt nya banor. Och den böjbara plywooden gav henne goda möjligheter. Det var vid den här tiden hon skapade stolen som i dag är något av en ikon. Den brukar kallas för GJ-stolen och består av två bitar plywood som veckats på ett finurligt sätt och sedan fogats ihop i basen, nästan som ett stort origami-verk.
Grete Jalk lanserade GJ-stolen
Jalk ritade även ett par småbord till stolen. Böjträmöblerna reste världen runt, visades på utställningar och köptes in av bland annat Museum of Modern Art i New York. Men de var före sin tid och lockade främst samlare. Poul Jeppesen Møbelfabrik tillverkade knappt trehundra exemplar av GJ-stolen, varav få finns kvar i dag.
Samma år som GJ-stolen lanserades, skickade Grete Jalk in bidrag till en internationell designtävling som den brittiska tidningen Daily Mirror anordnade. Temat var stolar åt ett par, det vill säga en stol för mannen och en för kvinnan. Jalk ritade ett par futuristiska möbler i böjträ och Poul Jeppesen tillverkade, en satsning som ledde hela vägen fram till förstapriset. Mannens stol hade en hög rygg så att han kunde vila huvudet, medan kvinnans hade låg rygg men en fotpall att vila benen på. De brukar kallas för He- och She-stolarna, men kom tyvärr inte i tillverkning.
Efter tävlingen uppstod diskussioner om varför mannen hade fått fåtöljen med hög rygg, så att han kunde sitta och läsa tidningen eller slumra, medan kvinnans stol skulle hålla henne upprätt och alert och i en position där hon kunde handarbeta eller göra något annat nyttigt. Kritikerna menade att det förstärkte de traditionella könsrollerna. Grete Jalks svar på kommentarerna var att hon själv tyckte om att sitta i en fåtölj med fotpall, att det helt enkelt var bekvämt. Mycket mer än så var det inte enligt henne. Men man kan inte låta bli att undra om stolarnas utformning ändå var en kommentar om dåtidens könsroller.
Hör- och Sevägg
En annan uppgift som Grete Jalk tog sig an var vad man skulle göra med alla de nya tekniska apparaterna som fanns i ett hem i början av 1960-talet. Tv- och radioapparaterna tog plats, likaså skiv- och kassettbandspelarna med högtalare, för att inte tala om högarna med kassettband och vinylskivor.
1963 lanserade hon en Hör- och Sevägg där alla funktioner man kunde tänka sig fanns infällda i en rektangulär, vägghängd möbel i det vackra träslaget oregon pine. Det var en storslagen och lyxig lösning för den som hade råd. När hon visade väggen på Snedkerlaugutställningen i Köpenhamn 1963 klädde hon rummet med tyg och la en tjock ryamatta på golvet för att skapa bra akustik. Framför väggen ställde hon ett par låga fåtöljer, även dessa i oregon pine och klädda med skinn.
Redan som nyutexaminerad möbelformgivare från Kunstakademiets Skole var Grete Jalk bra på att knyta kontakter. Året var 1946 då hon även deltog på Snedkerlaugets utställning för första gången och bland annat visade ett jalusiskåp som hon ritat tillsammans med Ejner Larsen och som tillverkats av den skicklige Jacob Kjaer. Det måste ha varit något av en rivstart för den 26-åriga Jalk. Därefter startade hennes nära samarbete med snickarmästare Poul Jeppesen som följdes av namn som France & Son, Glostrup Møbelfabrik, Johannes Andersen och Fritz Hansen, för att nämna några.
Arbetade även som redaktör
Grete Jalk hade en gedigen utbildning i möbelformgivning och förstod även möbelsnickarnas utmaningar. Den här kombinationen var säkerligen värdefull både för Jalk själv och för de tillverkare som hon samarbetade med. Efter den lyckade debuten på Snedkerlaugsutställningen 1946 låg vägen öppen. Hon fick stor uppmärksamhet för sina möbler på Triennalen i Milano 1951 och öppnade egen designstudio runt 1953. Timingen var perfekt då dansk design stod inför ett par decennier av fantastiska framgångar, både i Danmark och internationellt.
Grete Jalk arbetade även med att arrangera utställningar runt om i världen. Dessutom var hon redaktör för det spännande inredningsmagasinet Mobilia under flertalet år. Liksom andra framgångsrika formgivare under 1900-talet var hon kunnig inom flera områden. Det är då spännande möten och idéer kan komma till stånd. Och det är då föremål skapas som går till historien.
Foto: TT, Respektive auktionshus
Snedkerlaugets utställningar
- För att väcka intresset för gott och vackert hantverk och få direktkontakt med sina kunder, började de danska snickarmästarna 1927 ordna möbelutställningar.
- Inför utställningarna utlyste de tävlingar där formgivare och möbelarkitekter fick skicka in förslag. De mest intressanta och nyskapande modellerna tillverkades och resultatet blev årliga utställningar där snickarna visade upp det absolut bästa av dansk formgivning.
- Samarbetet mellan snickare och formgivare blev en viktig ingrediens för framgång. Litteratur från tiden med bilder och texter från de här utställningarna är guld värd för dagens möbelintresserade. Den sista utställningen hölls år 1966.