Vi blev hundägare – trots allergi!
Lennox tar täten genom skogen, ivrigt viftande på svansen. Då och då kikar han upp på matte Emma, som håller i kopplet. Barnen Oliwer och Moa springer glada bredvid. Det finns ingen tvekan om att Lennox är en kär familjemedlem, men det var länge långt ifrån självklart att familjen skulle bli hundägare.
Emma Laiti, 32, har älskat djur sedan hon var barn, och har haft både egen häst och hund. Ridningen var en stor och viktig del av hennes liv, något som hon aldrig kunde tänka sig att vara utan.
Allergi och astma
Men så träffade hon den stora kärleken i Johan Svenningsson, i dag 46 år. Johan, som har haft pälsdjursallergi med svår astma sedan han var två år.
6 goda råd
Det här kan du göra för att minska risken för allergiska reaktioner:
1. Tvätta bort allergenerna på din hund. Det finns ett specialschampo som enligt test tvättar bort upp till 97 procent av allergenerna ifrån hundens hud och päls. Fråga hos din veterinär.
2. Uppfostra hunden att inte slicka människor.
3. Undvik att ha hunden (liksom katt och andra pälsdjur) i sovrummet, och använd gärna luftrenare regelbundet.
4. Vid dammsugning kan du använda HEPA (allergi) filter. Undvik ”vanlig dammsugare” eftersom den istället sprider små partiklar såsom allergener i luften.
5. Våttorka helst golven.
6. Tvätta händerna ofta och undvik att röra vid dina ögon.
– Jag fick veta allt om hennes ridning och hennes kärlek till hundar. Jag berättade som det var, att vi troligen inte skulle kunna ha närkontakt. Men hon ville inte sluta träffas och vi blev ett par och vi var lyckliga, berättar Johan med ett leende.
Reagerade på pälsdjuren
Men enkelt var det inte. När de träffades hade Emma en nymfparakit, en schäfer och en häst. Varje gång Johan varit på besök eller när Emma varit i stallet blev Johan jättedålig. Han fick ihållande astmareaktioner och fick ta höga doser astmamedicin, vilket påverkade honom negativt.
Situationen var inte hållbar, och Emma stod inför det svåraste valet i sitt liv – att ge upp livet med husdjur, eller ge upp ett liv med mannen hon älskade.
– Det gick många månader innan jag till slut landat i att kärleken till Johan var störst. Mina djur blev omplacerade – villkorat med att rätt hem skulle hittas åt dem, annars fick de stanna. Rätt köpare dök upp och livet tillsammans med Johan kunde ta sin början.
Ville testa immunterapi
Innan paret möttes hade Johan provat alla möjligheter, både medicinska och alternativa, för han ville verkligen ha ett djur. Bland annat undersökte han möjligheten för immunterapi, så kallad hypopsensibilisering, men fick veta på vårdcentralen att det inte skulle hjälpa mot hans svåra allergi.
Men tillsammans med Emma fortsatte han söka på internet och läste alla nyheter om pälsdjursallergi.
Tänk om det fanns möjlighet för mig att ha en hund som jag längtat efter sedan jag var barn!
– När vi hittade informationen om att ett allergivaccin var på gång blev vi väldigt glada, berättar Emma. 2018 hittade vi information om ny forskning och nya tester. Jag tog kontakt med företaget bakom dessa, Medi-Tec, och fick veta att Johan kunde skriva upp sig som frivillig försöksperson.
Och det ville han gärna.
– Inte bara för Emmas skull, tänk om det fanns möjlighet för mig att ha en hund som jag faktiskt längtat efter ända sedan jag var barn! Jag tycker hundar är härliga djur, och jag önskade mig en stor rejäl hund som kunde vakta familjen när jag var ute på jobb, berättar Johan, som är egen företagare inom entreprenad och bygge.
Emma berättar hur de läste på om testet som kan ”skräddarsy” en passande hund med så lite allergen som möjligt, och om ett allergischampo för hundar.
– Det var ett halmstrå, men vi beslöt att prova medan vi väntar på vaccinet. Det gav mig en chans att i alla fall få hoppas att vi en dag skulle kunna ha en hund, och att jag kunde få börja rida igen, berättar Emma.
En hund för hela familjen
Båda ville ha en stor hund, gärna en lite tuffare och uthålligare ras, som också skulle vara bra med barn. Johan och Emma har tillsammans sonen Oliwer som är 3,5 år, och när de blev tillsammans hade Emma dottern Moa, nu 11 år, och Johan hade döttrarna Lowa, också 11 och Maya 9 år.
– När jag bildgooglade vakthund hittade jag rasen cane corso och fastnade för utseendet. Och när vi läste mer om rasen upptäckte vi att den prickade rätt på hela kravlistan.
De hittade en uppfödare i närheten, tog kontakt, fick komma ut och träffa deras hundar, på avstånd, och fick veta att de planerade en kull valpar just då.
– Vi berättade om vår situation och ställde oss i en kölista, men sa att vi inte kunde bestämma oss förrän vi fått göra ett pälsprov. När valparna föddes fick vi komma dit och göra ett borstprov på en av valparna när den var fem veckor, och skickade in det för analys, berättar Emma och tillägger att uppfödaren först tvättat valpen med allergischampot.
– Vi utgick från att vi inte skulle kunna ha en hund utan att använda schampot.
Låg nivå av allergener
Johan hade gjort ett blodprov några månader tidigare, som analyserats vid Karolinska institutet, och fått sin ”allergiprofil”. Den matchades sedan mot pälsprovet, och det visade sig att valpen hade lägsta läsbara nivå på alla sina allergener.
– Så vi slog till och behöll Lennox, berättar Emma och klappar sin stora hund som satt sig bredvid henne på skogsstigen.
Antihistamin hjälper
Trots testet fanns ingen hundraprocentig garanti för att Johan skulle slippa symtom.
– Men det gick en vecka, det gick två. Johan tog antihistaminpreparat under de veckorna för säkerhets skull, nu tar han det bara om han skulle få besvär.
– Ibland om jag har närkontakt med Lennox får jag lite symtom. Men det går över om jag tar en extra antihistamintablett. Vi tvättar honom med allergischampot och effekten brukar hålla i sig någon vecka.
Inget av barnen har som tur är pälsdjursallergi , tillägger Emma.
– Nu tycker de att det är väldigt roligt med hund, även om de tycker att han är lite väl stor ibland!
– Att kunna ha husdjur igen är det bästa som hänt sedan jag träffade Johan, och fick mina barn!