Vårt arbete gör oss sjuka – kvinnor drabbas hårdast
Lotta Lindberg, 50, har just kommit hem från gruppterapin. Sedan ett år tillbaka är hon sjukskriven. Orsaken är vare sig någon sjukdom eller olycka. Det handlar snarare om en helt onödig folksjukdom. Nämligen vårt arbete.
– Till en början märkte jag inte av det själv, det var min dotter och man som påpekade signalerna först. Jag var på dåligt humör, ältade oförrätter. Min lediga tid upptogs av jobbet, säger Lotta Lindberg.
Tappade minnet av stressen
Vad Lottas familj märkte av var de första symtom på hennes utmattningssyndrom. Hennes arbete, som marknadssamordnare vid ett kommunalt bolag i Stockholm, hade lett till att hennes kropp och mentala hälsa påverkades negativt. Orsaken var stress och dåligt ledarskap.
Symtomen skulle bli allvarliga innan Lotta drog i handbromsen. Först handlade det om ont i nacken och huvudet, sedan tappade hon bort saker och fick problem med minnet, tidsuppfattningen och namn på nära och kära.
– En dag stod jag med bilnyckeln i handen och förstod inte vad det var för mackapär som jag hade i handen. Jag förstod inte vad det var. Tillslut förstod jag att jag var på väg till bilen men vågade inte köra. Blev livrädd och trodde att jag höll på att bli dement, säger Lotta.
Terapin har gett värdefulla verktyg
Under hennes första läkarbesök blev omfattningen av hennes besvär tydligt. Läkaren behövde knappt ställa några frågor om hennes välmående innan sjukskrivningen var ett faktum. Symtomen var synbara med blotta ögat.
– Till en början sov jag extremt mycket och förstod inte hur jag skulle ta mig ur det här, säger Lotta.
Grunden till hennes besvär handlade dels om en skyhög arbetsbelastning. När företaget gjorde en genomgång av hennes arbetsuppgifter visade sig att det nästan motsvarande en dubbel heltidstjänst. Men besvären orsakades också av företagets ledarskap och obefintliga stöttning i arbetet. Enligt Lotta har 18 personer sagt upp sig av lika anledningar på 1,5 år, ett högt antal på en arbetsplats med 35 anställda.
Efter några månader fick hon ta del av Stressmottagningens omfattande rehabilitering med såväl gruppterapi som individuella program. I dag arbetar hon 50 procent med en rehabiliteringsprognos på att kunna återgå till arbetet till hundra procent i höst. Detta trots att stödet från arbetsplatsens ledning initialt var obefintligt.
Arbetsrelaterade besvär är en folksjukdom
Lotta Lindberg är knappast ensam. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning upplever omkring var tredje person arbetsrelaterade besvär.
Värst är det för kvinnor mellan 30-49 år. Denna grupp har mer besvär med symtom på depression, sömnstörning, problem med minnet och koncentrationssvårigheter. Symtom som är en direkt följd av deras arbetsmiljö. En som inte förvånas av resultatet är Göran Kecklund som arbetar som stress- och sömnforskare.
– Jag är inte förvånad, för om man tittar på forskningen kring sömnstörningar så vet man att arbetsmiljö spelar stor roll, säger Göran Kecklund.
Arbetsbelastningen den främsta boven
Bland de som upplever besvär, menar sju av tio att det beror på hög arbetsbelastning. Dessa besvär är vanliga i alla samhällsgrupper, men vanligast bland kvinnor generellt.
Närmare var tredje sysselsatt som upplevt besvär har under det senaste året varit borta från arbetet av denna orsak. Även här ses kvinnor 30-49 år, vara överrepresenterade. Kvinnor upplever också trötthet i större omfattning än män medan fysisk smärta är lika vanligt oavsett kön och ålder.
– Dels kan det vara att kvinnor har arbetsvillkor som inte ger en möjlighet till paus. Men sen har kvinnor även mer dubbelarbete med obetalt arbete i hemmet. Kvinnor har flera obetalda timmar än män och det kan vara en orsak till att de upplever trötthet och får mindre tid till återhämtning, säger Göran Kecklund.
Fokusera på dig själv, inte arbetet
Lotta Lindgren har ett råd för den som är i en liknande situation. Det handlar om att på förhand ställa sig frågan vad arbetet ska ge för resultat och hur det ska påverka privatlivet.
– Att fundera kring vilken person jag vill vara. Då menar jag inte vilken person jag vill vara för andra, utan för mig själv, säger Lotta och fortsätter;
– Hade jag gjort det tidigare så hade jag tydligare fått en inriktning. Jag frågar mig själv vad det innebär om jag tar på mig en arbetsuppgift. Är jag då snäll mot mig själv? Innebär den tiden att jag inte kan vara med mitt barn eller uppleva saker när jag är ledig?
Foto: Shutterstock/TT