Varannan gör inte som doktorn säger – trots risk för livet
Personer som får se en ultraljudsbild av sina egna förkalkade halskärl börjar oftare följa hälsoråden och ta sina förebyggande mediciner, och minskar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar i många år efteråt.
Det fantastiska resultatet från en studie vid Umeå universitet kan mycket väl vara den nyckel som följsamhetsforskningen letat efter. Det är nämligen en gammal tumregel att ungefär varannan patient inte följer doktorns eller behandlarens råd.
Fysioterapeuter som skriver ut hemträningsprogram blir nästan förvånade när patienter faktiskt gör de där övningarna. Och hudläkare vet att konsten att smörja in hud i tillräcklig mängd kräm inte är något alla med eksem behärskar.
Till och med i allvarliga fall, som när man redan har haft en hjärtinfarkt och förstås riskerar flera, så är det faktiskt bara 30 procent av patienterna som följer samtliga fyra av de ganska basala råden om att sluta röka, medicinera högt blodtryck och dåliga blodfetter och börja med någon form av fysisk aktivitet.
Pedagogiskt hjälpmedel
– Men med en enkel bild av hur åderförkalkningen i halskärlen ser ut, så verkar man kunna få bättre resultat. Siffrorna håller sig också när vi har följt upp tre år senare, både när det gäller vikt, midjemått och motivationen att reglera sina blodfetter medicinskt, jämfört med kontrollgruppen som alltså inte fick se några bilder då. Bilden är ju ett väldigt pedagogiskt hjälpmedel som når både hög- och lågutbildade lika bra, förklarar Ulf Näslund, professor i kardiologi och överläkare på Hjärtcentrum i Umeå, som varit en av de ansvariga för studien.
– Mycket av den medicinska informationen är annars ganska abstrakt, med riktsiffror, konstiga ord och ganska schablonmässiga råd som man tänker ska passa alla.
Men den här bilden utgår ju verkligen från individen själv. Det är dina egna halskärl du ser.
Så mycket kostar dålig följsamhet
- En tiondel av alla sjukhusinläggningar beräknas vara direkta konsekvenser av låg följsamhet när det gäller förskrivna läkemedel.
- Det betyder att i Sveriges cirka 21 000 sjukhussängar (för övrigt lägst antal sjukbäddar per capita i hela EU) så ligger det i cirka 2100 av dem någon som egentligen inte hade behövt vara där.
- Förutom det personliga lidandet så blir alltså samhällskostnaden hög. I snitt kostar en sjukhussplats samhället 7 800 kr per dygn. Kostnader för exempelvis en hjärtoperation är cirka 340 000 kronor och mer komplicerade kan gå på upp emot en miljon kronor.
Förkalkningen i blodkärlen i halsen är lätt att se med ultraljud; det är samma typ av scanning som görs på gravida. Lagren av kalk och fett speglar väldigt väl hur det kan antas se ut i lite mer svårundersökta kärl i hjärta och hjärna, och det är alltså risken för det blir stopp, i form av hjärtinfarkt eller stroke, som förkalkningen flaggar för.
Mer motiverade
– Det blir så klart en emotionell upplevelse, man blir ju berörd av det där, och då kan vi bli mer motiverade att följa hälsoråden. Vi skickade den utskrivna bilden hem till patienterna, så man kan ju gissa att den har suttit på en del kylskåp, förklarar professorn.
Eftersom låg följsamhet är så vanligt, och konsekvenserna så väldigt dyra för samhället, så bedrivs det massor av forskning på hur man får upp den. Det har visat sig att detta både är en psykologisk och praktisk fråga. Personer som får höga poäng på draget ”känslomässig instabilitet” och som alltså är mer impulsiva har till exempel lägre följsamhet, visade en studie på astmapatienter. Och ju mer samvetsgrann och målinriktad man är som person, desto högre följsamhet.
Men även hur lätt det till exempel upplevs att ta sina mediciner påverkar. Försök med så kallade ”polypiller”, där flera olika hjärtmediciner kombineras i en enda kapsel istället för en var av blodtryckssänkande, kolesterolsänkande och acetylsalicylsyra, har till exempel ökat följsamheten. Men allra mest tror hjärtläkaren att problemet med följsamhet bottnar i att vanans makt är så stark, och det gör det svårt att få in exempelvis hälsosamma livsstilsvanor.
Svårt bryta vanor
– Att bryta exempel dåliga kostvanor och börja äta bättre är verkligen jättesvårt, särskilt om man också bor med andra personer som kanske inte gör samma förändring. Sedan har vi förstås också alla psykologiska försvarsmekanismer. Ångest är en komplex faktor som kan leda många olika vägar. Man sublimerar kanske och tänker ”äsch, detta drabbar inte mig”. Det är också väldigt individuellt om vi tänker långsiktigt eller inte. En del människor lever hellre i nuet helt och hållet, sammanfattar professorn.
5 vanliga skäl till att vi inte gör som doktorn säger
Man vill inte se sig själv som sjuk.
Vid psykiatriska besvär är ”dålig sjukdomsinsikt” den allra vanligaste orsaken till att man väljer att inte medicinera. Men även på andra hälsoområden så kan bara insikten om att man behöver starka läkemedel göra att man känner sig mer sjuk, så man frångår helt enkelt ordinationen eftersom man ”vägrar vara sjuk”.
Man är rädd för biverkningar.
Bland annat medicin mot dåliga blodfetter (stattiner), som bevisligen har räddat många liv, är det många som avstår ifrån på grund av risk för biverkningar.
Man förstår inte vad medicinen gör i kroppen.
Just höga blodfetter är inget man känner av, vilket kan förklara den låga följsamheten för medicineringen där. Men forskning visar att personer som får ett informatonskit och ett självtest för kolesterol för att själv kunna hålla koll på sitt LDL-kolesterol får en ökad följsamhet så att 60 procent får ner sitt kolesterolvärde till normalt, jämfört med 30 procent bland de som inte fick informationspaket + test.
Man glömmer bort det.
Alla är inte lika duktiga på att få in medicineringen i vardagen. Modern teknik kan hjälpa. I en studie användes SMS-påminnelser till patienter som hade en kronisk sjukdom, som kardiovaskulär sjukdom, astma, diabetes eller epilepsi. Följsamheten ökade då från vanliga 50 procent till 67.8 procent.
