5 vanliga former av demens – här är symtomen
Det finns många missuppfattningar om demens. Som att det är en naturlig och normal följd av åldrandet. Visserligen kommer sjukdomen oftast när man är gammal, men demens orsakas av hjärnskador, och inte av hög ålder i sig.
Vad är demens?
I Sverige finns det uppskattningsvis 150 000 personer som har en demenssjukdom. Kvinnor drabbas oftare än män drabbas, framförallt efter 80-årsåldern. Demens är ett samlingsnamn för ett 100-tal olika sjukdomstillstånd som orsakas av hjärnskador. Ibland kan man ha flera demenssjukdomar samtidigt. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen.
Vilka är symtomen på demens?
Vilka symtom man får på demens beror på var i hjärnan man har sina skador.
- Dåligt minne och en sämre förmåga att planera är vanliga symtom.
- Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga kan också påverkas negativt.
- Vissa får symtom som oro, nedstämdhet och beteendeförändringar.
- Att tappa intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt och att dra sig undan från umgänge är andra symtom.
- Symtomen kan variera från person till person.
5 vanliga demenssjukdomar
- Alzheimers sjukdom. Den överlägset vanligaste av alla demenssjukdomar är Alzheimers. Uppemot 70 procent av all demens är alzheimers. Sjukdomen kommer oftast efter 65 års ålder, men det finns också ärftliga former av sjukdomen som kan slå till redan i 35-årsåldern. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen men det går att lindra symtomen. Vanliga symtom vid alzheimers är försämrat minne, svårt att hitta ord, svårt att uttrycka sig och svårigheter med tidsuppfattning.
- Blodkärlsdemens (vaskulär demens). Sjukdomen orsakas av blodproppar eller av att blodkärlen har blivit förfettade eller förkalkade. Den här typen av demens står 25 – 30 procent av alla demensfall. Symtomen varierar beroende på var i hjärnan de skadade kärlen finns. Vissa kan få sluddrigt tal och bli förvirrade, andra kan drabbas av svår trötthet och bli långsammare i sina rörelser. Humörsvängningar är vanligt.Risken att drabbas ökar om man har diabetes eller ett obehandlat högt blodtryck.
- Pannlobsdemens. Ibland kallas det även frontallobsdemens. Till skillnad mot andra former av demens kan pannlobsdemens börja tidigt, ibland redan i 40-årsåldern. Vanligast är att man insjuknar vid 50 – 60 års ålder. Sjukdomen, som drabbar hjärnans främre del, har ett smygande förlopp. De första symtomen är förändrad personlighet, bristande omdöme, sämre språklig förmåga, plötsliga vredesutbrott och känslomässig avtrubbning.
- Lewykroppsdemens. Sjukdomen upptäcktes först i slutet av 1980-talet och står för cirka 15 procent av alla demenssjukdomar. 80 procent av de som drabbas är män. Många har också sjukdomen utan att veta om det, bland annat för att man har fått fel diagnos. Lewykroppsdemens kan ibland påminna om Parkinsons sjukdom. Tidiga symtom är mardrömmar då man fäktar med armar eller går i sömnen. Man kan få synhallucinationer och ha svårt att bedöma avstånd och att uppfatta tredimentionella saker. Sjukdomen behandlas med samma läkemedel som alzheimers.
- Alkoholrelaterad demens. Hög alkoholkonsumtion kan leda till psykiska förändringar, till exempel att man blir personlighetsförändrad, omdömet sviktar, att man drabbade släpper alla hämningar och blir aggressiv. En orsak till symtomen är att den som missbrukar ofta får brist på viktiga B-vitaminer, framför allt B 12. Man vet inte säkert om förändringarna i hjärnan är bestående eller om de försvinner när man slutar missbruka. Alkoholmissbruk är en bidragande orsak i tio procent av de svårare fallen av demens.
Källor: Svenskt Demenscentrum, Alzheimerfonden, Demensförbundet