Snart kan ett blodprov räcka för att upptäcka Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom drabbar drygt 25 000 svenskar årligen. Genom ett enkelt blodprov ska sjukdomen inom några år förhoppningsvis kunna upptäckas i ett tidigt skede redan på vårdcentralen. Det visar en studie skriven av ett forskarteam vid Lunds universitet.
Alzheimers sjukdom är en komplex och fruktad sjukdom, som ofta får stor inverkan inte bara på den drabbades liv utan också för hans eller hennes anhöriga och omgivning. I dag är det specialiserade kliniker som ställer diagnosen, men inom några år kan det gå betydligt lättare att upptäcka sjukdomen.
Metoden, som presenteras i tidskriften Nature medicine, går ut på att man genom ett enkelt blodprov ska kunna hitta en speciell variant av proteinet tau som är ett av två kända proteiner förknippade med Alzheimers sjukdom. Blodprovet gör det möjligt att upptäcka alzheimer i ett tidigt skede redan på vårdcentralen.
Viktigt att upptäcka Alzheimer tidigt
I dagsläget går det inte att bota alzheimer, även om forskningen hela tiden går framåt. Ändå är det viktigt att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt.
– Vi har symtomlindrande läkemedel för Alzheimers sjukdom men många får inte tillgång till läkemedlen eftersom de inte får rätt diagnos och framför allt inte tidigt i sjukdomsförloppet, säger Oskar Hansson, professor i neurologi och den som leder studien, till SVT.
Han är hoppfull om att metoden ska förbättra diagnostiken och behandlingen av sjukdomen.
– Förbättrad diagnostik för alzheimer kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen, säger han till Lunds universitet.
Utesluter andra orsaker till minnesstörningar
I dag krävs ett ryggvätskeprov eller en så kallad PET-kamera, en typ av röntgen, för att upptäcka proteinet. Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervcellerna börjar dö, som de första symptomen på Alzheimers sjukdom vanligtvis börjar dyka upp hos individen i form av problem med minnet.
Men det finns också många andra orsaker till minnesnedsättning – exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar – och med blodprovet kan man snabbare se om det är alzheimer eller något annat som ligger bakom, förklarar Oskar Hansson för Lunds universitet.
Test för att förutse vilka som får Alzheimers sjukdom
Blodprovet kan också användas för att ta reda på vem som riskerar att drabbas inom den närmsta framtiden.
– Detta enkla blodprov kan användas för att skilja personer med Alzheimers sjukdom från individer med andra hjärnsjukdomar som har liknande symtom. Testet kan också användas för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till artikeln, till Lunds universitet.
Medicin mot Alzheimers sjukdom
Metoden ska också kunna underlätta utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, enligt SVT. I samma nummer av tidskriften Nature medicine, publiceras också en amerikansk studie som kommer fram till liknande resultat som den svenska. Oskar Hansson säger till Lunds universitet att de två studierna tillsammans talar för att blodprovet kan komma att bli "klinisk praxis".
580 individer ingår i studien. Förutom forskarna från Lunds universitet, deltog också forskare från Banner Alzheimers Institute och Eli Lilly i USA i studien.
Vad är Alzheimers sjukdom?
- Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Drygt 100 000 personer i Sverige lider av Alzheimers sjukdom. Varje år insjuknar ungefär 25 000 personer, i takt med att befolkningen blir äldre.
- I västvärlden är minnessjukdomar den fjärde vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stroke.
- Alzheimers sjukdom innebär att nervcellerna i framför allt tinning- och hjässloberna, som styr minnet och förmågan att analysera information, förtvinar och dör.
- Sjukdomen drabbar framför allt personer över 65 år. I sällsynta fall kan man drabbas redan i 50-årsåldern eller ännu tidigare.
- Hög ålder är den största riskfaktorn för att drabbas. Högt blodtryck och ärftlighet kan också spela en viss roll.
- När man drabbas av sjukdomen är det de kognitiva förmågorna som påverkas – minnet, tankeförmågan, orienteringsförmågan och språket.
- Symtomen kommer ofta smygande och det kan ta flera år innan de blir så påtagliga att man söker vård.
- Sjukdomsförloppet är ofta utdraget över fyra till tio år.
- I det första stadiet börjar minnet svika och man börjar glömma bort var man lagt saker och vad man har gjort under dagen. Stresståligheten och tankeförmågan försämras.
- Till sist är demensen så svår att talet ofta försvinner helt. Samtliga symtom förvärras ytterligare och sjukdomen kan också leda till fysiska symtom, som att man får svårt att gå. Många dör till slut av en följdsjukdom, som lunginflammation eller hjärtsvikt.
Källa: Hjärnfonden, 1177 Vårdguiden, Demensförbundet, Svenskt demenscentrum, Alzheimerfonden
