Träningstips: 10 dansformer som är bra för hälsan
Efter jobbet som fritidspedagog på en skola spenderar Karin Wärme helst tiden uppe på dansgolvet. Linedance och bugg är det som gäller mest, och när hon inte är ute på en dansbana om helgerna åker hon två kvällar i veckan till dansskolan Line up 4 dance, Göteborgs största linedance-dansskola. I dag skulle Karin inte kunna tänka sig ett liv utan dans. Men det var av en slump som hon började dansa, när hon var 25 år.
– En kompis frågade mig en dag om jag ville följa med på ett prova på-tillfälle för linedance. Jag hade aldrig hört talas om det och undrade vad det var för något konstigt. Men jag hängde med och fastnade direkt. Jag tyckte bara att det var så roligt, berättar Karin.
Hon tog ett visitkort till dansskolan som hade anordnat prova på-tillfället, Line up 4 dance i Göteborg. Några dagar senare stod hon i träningslokalen – hon hade satt upp sig på deras nybörjarkurs. Väninnan ville inte fortsätta, men för Karin kvittade det. Ett intresse var väckt, och hon visade sig också vara en naturbegåvning.
– Kursledaren sa till mig att jag hade talang redan efter första lektionen, det var kul att höra. Det var enkelt att förstå stegen och jag lärde mig väldigt snabbt. Det var lite förvånande, för jag hade aldrig haft en tanke på att jag skulle vara bra på att dansa. Jag hade ju knappt dansat i hela mitt liv förutom på gymnastiklektionerna i skolan! Men jag har alltid gillat musik, spelat piano och sjungit i olika körer genom åren. Så jag hade nog takt och känsla med mig därifrån, säger Karin.
Inget slår linedance
Karin hade hittat rätt – vardagens lunk hade fått ny glöd med dansen.
– De två dagar som jag hade danskursen var de bästa dagarna på hela veckan. Jag var glad på jobbet hela dagen för jag visste att jag skulle få dansa på kvällen, säger Karin.
Dansen hade positiva effekter på både kropp och sinne. Förutom att Karin fick upp flåset och muskelstyrkan, mådde hon också bättre mentalt. Med svetten på dansgolvet rann även stress och bekymmer av henne.
– När du dansar måste du fokusera på stegen och använda hjärnan, för om du tänker på något annat kommer du av dig. Du måste vara helt närvarande här och nu. Dansen blev som en slags mindfulness för mig, säger Karin.
En tuff dag på jobbet var som bortblåst efter ett danspass.
– Att bara åka till dansskolan och dansa i några timmar och inte behöva tänka på något annat, det var en sådan härlig känsla. Om jag kände mig trött när jag gick in på dansskolan gick jag därifrån pigg och glad med ett leende. Det var så häftigt att upptäcka vilka endorfinkickar jag fick av dansen, och så tyckte jag att det var fantastiskt roligt! säger Karin.
På den vägen har det fortsatt. Efter den första linedance-kursen har Karin dansat oavbrutet. Under de femton år som har gått har hon hunnit gå alla möjliga slags kurser – från lindyhop till bugg och west coast swing. Linedance är trots allt favoritdansen, och nu är det främst det som gäller.
Se också: 5 lätta övningar utomhus som får dig att komma igång
– Det var jättekul att lära sig andra danser, men det finns ingenting som slår linedance. Jag gillar att det är mycket variation i koreografin och låtarnas tempo. Danserna har karaktär av allt från mambo och cha cha till vals, funk och night club. Jag gillar också friheten att dansa ensam, man är inte beroende av en partner som i pardanser, säger Karin och tillägger:
– Men jag väljer att dansa bugg när det är danskvällar med liveband och man får klä upp sig lite. Är man singel så är man!
Blir en gemenskap
Karin har valt att hålla dansen på hobbynivå, att tävla har inte varit så intressant. Däremot åker hon ofta på olika dansevent och danskvällar. Det sociala nätverket inom dansvärlden är stort, och hon har lärt känna många nya vänner genom åren.
– Jag blir inbjuden till dans-events och fester på Facebook hela tiden. Det händer något varje vecka, så det är ingen risk att man sitter hemma och har långtråkigt! Jag och en kompis har varit på dansbandsveckan i Malung två gånger också. Att dansa i ett i en hel vecka tar på krafterna, främst för att man vänder så på dygnet. Men det är verkligen en fantastisk upplevelse, säger Karin.
Gemenskapen och glädjen som hon får uppe på dansgolvet är fortfarande en av veckans höjdpunkter.
– Känslan man får i kroppen när man dansar är oslagbar, man bara är ett med musiken. Det blir en gemenskap när man tillsammans med andra dansare gör exakt samma danssteg samtidigt. Det är en cool känsla, man blir glad!
Guide: 10 svängiga dansformer att testa
1. Zumba
Dansklass i gruppträning, som utförs till framför allt latinamerikansk musik och heta rytmer. Dansgruppen leds av en instruktör och följer en koreografi, som byts ut med jämna mellanrum. Zumbans influenser kommer från bland annat salsa, merengue, cumbia och reggaeton. Rörelserna är lätta att följa, och varvas i både ett snabbt och långsammare tempo. På ett pass får du chansen att riktigt släppa loss, och räkna med att gunga på höfterna!
2. Salsa
En mix av olika dansstilar med rötter i Karibien, Latin- och Nordamerika. Salsa växte fram i New York i USA på 1960-talet, då många människor från olika kulturer som Puerto Rico och Kuba möttes. Musikstilarna mambo och doo wop bildade en slags hybrid – och salsa uppstod. Salsa kan dansas både som par och individuellt.
3. Disco
Växte fram under 1970-talet, och har utvecklats mycket sedan dess till en explosiv och atletisk dans. Tempot är högt och teknikmoment som hopp, piruetter och kickar är standard. Koreografin har olika grundsteg och rörelser, men som dansare får man mycket utrymme att utveckla sin egen personliga stil. Det finns flera subgenrer inom disco, till exempel freestyle discojazz och slowdance.
4. Hip hop
Startade som en ”festdans” på klubbar och partyn, och utvecklades under 1980-talet. Typiskt för hip hop är ett ”groove”, ett slags gung i kroppen. Hip hop baseras på olika grundtekniker och grundsteg, men variationen är stor och dansarna ges mycket utrymme för fri tolkning och personlig stil.
5. Lindy Hop
Kommer från USA, och utvecklades under 1920- och 30-talet av framför allt afroamerikanska dansare. Till en början var dansen liknande foxtrot, men fick så småningom mer akrobatiska inslag. Grunden för lindy hop är swingmusiken, som hade sin höjdpunkt under 1930-talet. Dansen kom till Europa och Sverige med amerikanska soldater under andra världskriget, och fick här namnet jitterbug.
6. Bugg
En helsvensk företeelse i grunden, men som nu också börjar sprida sig vidare till våra grannländer och kontinenten. Bugg är en variant av den lindy hop som kom till Sverige. Dansen är enkel i sin uppbyggnad och struktur, och finns i olika stilar. Bugg är populärt bland svenskarna, och är den dansgren som de flesta klubbar har som stomme i sin verksamhet.
7. Linedance
Utvecklades under 1970- och 1980-talet i USA. De dansande utför olika stegkombinationer där de står i rader (lines), därav namnet. I början dansades linedance mest till countrymusik, men omfattar idag alla möjliga slags musikstilar.
8. Balett
Balett betyder dans, och är en scenisk dansform med månghundraåriga anor. Baletten har sitt ursprung i 1500-talets Italien, och spred sig sedan till Frankrike där den utvecklades parallellt med operakonsten under 1600-och 1700-talet. Balett kännetecknas framför allt av benens utåtvridning, rena linjer och harmoniska rörelser. Dansstilen utvecklar din balans, koordination, smidighet och styrka – och passar dig som vill ha en allsidig träning.
9. Afrikansk dans
Dansas i grupp till rytmen av afrikanska trummor. Under ett pass får du röra på hela kroppen med stora och kraftfulla rörelser. Koreografin leds av en instruktör, med rytmen och känslan i fokus. Under ett pass tränar du både kondition, smidighet och styrka. Ett riktigt allroundpass med andra ord, och passar den som gillar att svettas och ha roligt. Kallas också afro.
10. Tango
Tango uppstod i Argentina under andra hälften av 1800-talet, där den utvecklades till en populär dans på barer bland de fattiga och prostituerade i Buenos Aires. Omkring 1910 kom tangon till Europa, och fick snabbt ett stort genombrott. Tango är en passionerad pardans med speciell rytmik och eldig musik, som kräver mycket känsla och samspel. Vem som helst kan lära sig grundstegen, men för att bli bra krävs det ofta många års träning.
Källor: Svenska Danssportförbundet, Medborgarskolan, Sats, Studiefrämjandet, Friskis & Svettis, Dansatango.se.
Så kommer du igång med dans
- Gå en nybörjarkurs där mycket fokus ligger på dansteknik.
- Lägg mycket energi på att lära dig grundstegen rätt. Då kan du lära dig svårare steg och turer mycket lättare om du vill gå fortsättningskurser.
- Börja dansa tillsammans med en vän. Då är det större chans att du tar dig till danskursen och fortsätter dansa.
- Välj en dansstil som låter dig dansa till den musik du gillar. Detta är väldigt viktigt! Musiken måste få dig att vilja röra på dig.
- Bugg är en bra första pardans att lära sig. Grundstegen är inte så svåra, och musiken är mer varierad än man kan tro. Bugg är också en dans som du kan dansa socialt ute. Det finns många danskvällar med liveband, då är det extra roligt. Är du singel kan det vara en chans att träffa någon.
- Välj linedance om du vill dansa själv, utan partner. Du kommer att dansa till all slags musik och få många nya vänner. Linedance-föreningar ordnar ofta danskvällar.
Foto: Shutterstock/TT