Hjärtklappning – viktiga varningssignaler och symtom
De allra flesta har någon gång drabbats av hjärtklappning och vet hur otäckt det känns. Hjärtat slår vilt i bröstet, kallsvetten bryter fram och det känns som om man ska svimma. Men trots att det är obehagligt är det i de allra flesta fall ofarligt.
Det behöver inte alls vara någon sjukdom eller något annat allvarligt tillstånd som är orsak till att hjärtat slår volter. Stress, oro och att man är uppjagad kan sätta fart på hjärtat. Liksom en hastig språngmarsch till bussen du inte vill missa eller våndan inför att tala inför en större publik. Blir du rädd eller hamnar i fara kan det kännas som talesättet att man har hjärtat i halsgropen. Även lindriga åkommor som feber, smärta och blodbrist kan ge hjärtklappning.
Besvären kan kännas på olika sätt för olika personer.
—Patienter kan beskriva det som att hjärtat hoppar i bröstet eller som att det rusar. Det kan också bulta och banka hårt, man kan känna tryck över bröstet och få svårt att andas, säger Carina Blomström-Lundqvist, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Andfådd och ångest
Man kan även bli andfådd, trött, svettas, må illa, få svimnings- eller domningskänslor eller känna ångest när man drabbas av hjärtklappning.
—Det normala är att hjärtat slår 50–100 slag i minuten, men vid hjärtklappning kan det slå 150–200 gånger i minuten, förklarar Carina Blomström-Lundqvist.
Vid hjärtklappning kan man också uppleva det som att hjärtat slår ett extraslag. Om ett hjärtslag kommer tätt efter det föregående blir det därefter en kort paus då hjärtat fylls med lite extra blod och därför blir nästa normala hjärtslag lite kraftigare. Då kan det kännas som att hjärtat hoppar till.
—Den vanligaste orsaken till rubbningar i hjärtrytmen är förmaksflimmer, speciellt om man är över 60 år. Det drabbar tre procent av befolkningen och är vanligast bland män, fortsätter Carina Blomström-Lundqvist.
Enstaka anfall av hjärtflimmer behöver inte behandlas, om man inte har svåra symtom. Men om besvären är återkommande kan man få läkemedel som bromsar upp den snabba hjärtrytmen. Det kan dock alltid finnas en risk för stroke när förmaksflimmer har konstaterats.
Oregelbunden puls
—Om du är över 65 år och dessutom har högt blodtryck ska du ta blodförtunnande mediciner för att minska risken för stroke. Känn på pulsen på handleden, om den slår oregelbundet är det ett varningstecken, säger Carina Blomström-Lundqvist.
Se också: Jennys hjärta stannade i duschen - sambon räddade hennes liv
Det finns också en hel del man kan göra själv för att minska risken för hjärtflimmer.
—Undvik stress, drick mindre alkohol, sluta röka och snusa, gå ner i vikt om du har övervikt. Om du har högt blodtryck, diabetes eller sömnapné bör det behandlas, säger Carina Blomström-Lundqvist.
Förmaksflimmer kan man leva med hela livet, det finns de som har attacker varje vecka och de som bara drabbas med flera års mellanrum. En del känner knappt av attackerna, medan andra har tydliga besvär som kan vara i timmar eller dagar. Ju längre tid man har haft återkommande hjärtklappning, desto större är risken att besvären blir bestående.
Oftast ofarligt
Vid plötslig hjärtklappning utan orsak, som inte går över inom ett par minuter, och hjärtklappning i kombination med andfåddhet, yrsel och illamående bör man söka vård.
—Det är förhållandevis ovanligt att hjärtklappning är farligt, men vid olika medfödda hjärtsjukdomar och om man tidigare har haft en hjärtinfarkt kan det vara det, om orsaken är en rytmrubbning från hjärtats kammare, förklarar Carina Blomström-Lundqvist.
Om du söker vård för hjärtklappning tas ett EKG för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Då går det också att se om det är någon hjärtsjukdom som orsakar besvären. Blodtrycket mäts, och för att undersöka blodbrist, diabetes och för hög ämnesomsättning kan blodprov och ultraljudsundersökning behövas som komplement. Ibland behövs mer omfattande undersökningar.
Förutom läkemedelsbehandling kan hjärtklappning behandlas med operation. Vid allvarlig rytmrubbning från hjärtats kammare kan defibrillator och pacemaker behövas.