Claes Elfsberg: Min dotter ringde och skrek att hon ska dö
Livmoderhalscancer drabbar ungefär 500 kvinnor varje år. Av dem dör 150. Många drabbade är unga, en fjärdedel av dem är under 40 år.
En av dem var Claes Elfsbergs dotter Hanna Elfsberg. Hon gick bort bara 30 år gammal efter att ha drabbats av spridd livmoderhalscancer.
– Jag hade hört talas om livmodercancer i mitt jobb men inte reflekterat så mycket mer över sjukdomen förrän Hanna drabbades, säger Claes Elfsberg.
Det var vid en rutinkontroll man såg att hon hade cellförändringar.
Claes Elfsberg om dotterns cancer
– Men läkaren tyckte inte att det var något att bry sig om, han sa att det där tar kroppen hand om själv. Därför gjorde man ingenting åt dem.
Läkarens beslut att ”låta kroppen själv ta hand om cellförändringarna” fick ödesdigra konsekvenser. Ett år senare kom Hanna in för en ny rutinkontroll. Då hade cellförändringarna utvecklats till livmoderhalscancer – och de hade hunnit sprida sig till lymfsystemet. Hanna opererades och fick cellgifter.
– Till en början såg behandlingen ut att vara framgångsrik och Hanna återhämtade sig snabbt, berättar Claes Elfsberg.
Innan familjen ens hann andas ut kom nästa dråpslag: Den här gången hade cancern spridit sig via lymfsystemet till halsen.
– Hon fick en ännu tuffare behandling den här gången och det såg ut att gå bra. Efter halva behandlingen hade tumörerna krympt till hälften av sin ursprungliga storlek.
Det här är HPV som orsakar livmoderhalscancer:
Hanna fick cancer i hjärnan
Det var hopp och förtvivlan om vartannat. Men mest hopp. För mitt i all turbulens gifte sig Hanna med sin fästman. Hon hoppades på en framtid. Men kort därefter slog cancern till än en gång. Den här gången med full kraft: Hannas huvud visade sig vara fullt av tumörer och nu fanns det ingenting läkarna kunde göra. All behandling avbröts och Hanna fick veta att hon skulle dö inom några dagar.
– Då ringde hon mig och skrek att hon ska dö och att hon bara hade en vecka kvar att leva.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ta in ett sådant besked. Men just i det läget fick det känslomässiga kaoset Claes Elfsberg kände stå tillbaka. För beskedet var trots allt allra värst för hans dotter.
– I det läget tvingades alla vi andra vara starka för hennes skull, säger han.
Den 21 februari 2018 skrev Hanna på sin Facebooksida: ”Jag blev 30 år. Min cancer har spridit sig till hjärnan så jag har ungefär en vecka kvar att leva. Ville bara informera alla.”
Claes Elfsberg flyttade in på sjukhuset för att vara med sin dotter den sista tiden i hennes liv. Men han var inte ensam. Det var fullt av folk där som ville ta farväl av hans dotter.
Blev grunden till "Sorgen och jag" i SVT
– Det var nästan så att vi fick ha ett kösystem för att det kom så mycket vänner. Någonstans mitt i det svåra kändes det ändå fint att hon var så älskad. En av de jobbigaste sakerna var att den cancerform Hanna nu hade, gjorde att vätska stängdes in i huvudet. Trycket inuti huvudet ökade och gjorde att hon hade svåra smärtor. Hon fick mycket ångestdämpande och morfin för att slippa lida. Det är Claes Elfsberg tacksam för.
– Men hon blev avtrubbad av medicinerna och på slutet var hon inte så kontaktbar. Jag vet inte om hon hörde mig, men jag pratade gamla minnen med henne då.
Efter begravningen kunde Claes Elfsberg släppa fram sorgen över att en så ung människa blivit snuvad på livet – och att den unga människan var hans egen dotter Hanna, sångpedagogen som älskade allt som var rosa och som var förtjust i en viss sorts champagne.
– Jag har planterat ett japanskt körsbärsträd på landet, det är en minnesplats för Hanna, som föddes i maj, när körsbärsträd brukar blomma i rosa. Min fru och jag tar ett glas av Hannas favoritchampagne där varje gång Hanna fyller år.
Känslokarusellen som följde, och delvis fortfarande följer, var svår för Claes Elfsberg.
– Som någon vis person har sagt: Sorgen är priset vi får betala för att ha älskat. Hanna var alltid så öppen om sin sjukdom så jag vill vara lika öppen om min sorg. Det är därför jag gjorde tv-serien ”Sorgen och jag”.
Han vill att vi ska bli bättre på att prata om döden, eller snarare att våga lyssna på när den som sörjer pratar om döden:
– Man behöver prata, ja nästan älta, sin sorg med andra. Det tar inte bort sorgen men det gör den mindre svår. Därför är det så viktigt att det finns folk runtomkring som lyssnar.
Det har gått nästan tre år sedan Hanna gick bort. Sorgen finns där, det är inget man stökar undan på ett, eller ens flera år, menar Claes Elfsberg. Ofta tar sorgeprocessen snarare fem år eller mer.
– Jag är inte lika hysteriskt ledsen varje dag nu, men det är fortfarande tungt.
Hannas cancer blev inte tagen på allvar
Hans dotter har också fått en slags upprättelse postumt. Läkaren som inte tog Hannas cellförändringar på allvar blev prickad för felbehandling. Det är ingen tröst men ändå ett erkännande – och en påminnelse om att man som individ måste våga stå på sig och kräva att bli tagen på allvar, om man får cellförändringar.
Idag vet Claes Elfsberg också hans dotter dog i en sjukdom som egentligen inte skulle behöva finnas. Livmoderhalscancer kan utrotas om alla barn vaccineras mot de HPV-virus som orsakar sjukdomen. Och numera vaccineras både flickor och pojkar i Sverige mot HPV. Det forskas också en hel del på nya behandlingar mot livmoderhalscancer.
När Hanna fick sin dödsdom greppade Claes Elfsberg efter varje halmstrå. Han ringde runt och frågade om det inte fanns några andra behandlingar som skulle kunna hjälpa hans dotter.
– Det måste ju finnas någonting man kan göra, tänkte jag. Och det är mycket på gång, när det gäller nya och lovande behandlingar. Det känns bra, även om det förstås känns bittert att Hanna inte hann ta del av de här framstegen, säger han.
Foto: SVT / TT
