Bröstcancer: Invandrarkvinnor missar ofta mammografier
I år kommer cirka 8 000 kvinnor att få diagnosen bröstcancer. Sjukdomen är den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor och en av tio riskerar att få sjukdomen före 75 års ålder, enligt Bröstcancerförbundet.
Se också: Ta kontroll över dina bröst – upptäck cancer tidigt
Trots att så många drabbas, har risken för att dö i sjukdomen faktiskt minskat de senaste åren. Det beror till stor del på att allt fler tumörer upptäcks tidigt, vilket ökar chansen för överlevnad. Enligt Socialstyrelsen har dödligheten minskat med 16-25 procent tack vare att det i dag erbjuds kostnadsfria mammografiscreeningar.
Mammografiscreening infördes successivt i Sverige under 1980- och 90-talet, och sedan 1997 är verksamheten fullt utbyggd i hela Sverige. Med mammografi, som är en röntgenundersökning, kan man upptäcka tumörer i bröstet medan de fortfarande är så små att de inte känns. Dessutom kan man upptäcka förstadier till bröstcancer genom metoden, enligt Cancerfonden.
Mammografi ålder
I dag erbjuder samtliga landsting och regioner i Sverige mammografiundersökningar till alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska screeningen ske regelbundet och kvinnorna ska få en kallelse med 18-24 månaders mellanrum.
Men trots att alla kvinnor som nått en viss ålder alltså kallas till screening, är det en grupp som ofta uteblir från undersökningen – kvinnor som är födda i ett annat land än Sverige. Enligt Bröstcancerförbundet uteblir utlandsfödda kvinnor mer än dubbelt så ofta från mammografiscreeningen än kvinnor födda i Sverige.
– 80 procent av de svenskfödda kvinnorna går till screeningen, men bara 60 procent av de utlandsfödda, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet.
Därför uteblir kvinnorna från mammografin
Att så många av kvinnorna som är födda utomlands uteblir kan bero på flera anledningar – språksvårigheter, socioekonomiska förhållanden och en okunskap kring mammografi och bröstcancer till exempel. En viktig anledning är att det finns en ovana att få profylaktisk, eller förebyggande, vård.
– I vissa kulturer förstår man inte varför man ska undersöka ett bröst som är friskt. ”Jag mår ju bra och mina bröst mår bra – det är inget fel på mig”, säger Susanne Dieroff Hay.
Den bilden bekräftas av Karin Leifland, mammografiläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och ordförande för Svensk förening för bröstradiologi.
– I många andra länder finns det ingen profylaktiskt behandling. Där går man till sjukhuset när man är sjuk. Därför kan det vara svårt att förstå varför man ska gå när man inte känner sig sjuk. Vi ser samma tendenser när treåringar kallas till tandläkaren för att se över sina mjölktänder. Varför ska man gå på det, mjölktänderna ska ju ändå falla ut sen, tänker nog vissa, säger hon.
Språket är en annan viktig faktor. Även om kallelserna i dag också kommer på andra språk än svenska, finns det många kvinnor som inte kan läsa alls.
– Därför försöker vi också att skriva kallelsen på enkel svenska. Om inte du själv kan läsa, kanske du har en sjuåring som går i skolan som kan läsa. Men då kan det inte vara för svåra ord förstås, säger Karin Leifland.
Åtgärder för att få fler till screeningen
Susanne Dieroff Hay poängterar att det kan kännas obekvämt att behöva klä av sig framför en främmande människa, och att många kanske inte vet att man har rätt att få en kvinnlig läkare om man ber om det.
– I vissa kulturer är man också rädd för att bli utstött om det skulle visa sig att man har fått bröstcancer. Man vet inte heller att vi i dag faktiskt kan bota cancer, säger hon.
För att komma tillrätta med problemet och få fler utlandsfödda kvinnor att ta sin kallelse på allvar, har flera åtgärder satts in. Förutom att skicka kallelser på flera språk än svenska, försöker vårdpersonalen att också komma ut i kvinnornas vardag för att informera.
– Vi hälsar på i olika kvinnoföreningar för att berätta om vad mammografi är och varför det är viktigt att komma. I Göteborg har man tagit hjälp av förlossningsdoulor som förklarar för de kvinnor de möter vad mammografi är, säger Karin Leifland.
Att arbeta ute bland utlandsfödda kvinnor är också något som Bröstcancerförbundet gör aktivt sedan flera år tillbaka.
– Vi har drivit en kampanj där vi informerat om vikten av mammografi ute på sociala medier på olika språk. Och våra främsta ambassadörer är medlemmarna i våra lokalföreningar, som åker ut till olika föreningar och besöker SFI-undervisningen och informerar där. Vi har många aktiva medlemmar som utför ett stort ideellt arbete och det är väldigt beundransvärt. De kan också fungera som stödpersoner till någon som fått sin diagnos, och det är tyvärr en resurs som ofta glöms bort av vården, säger Susanne Dieroff Hay.
Viktigt att vårdpersonalen förstår
Att de som jobbar med mammografi är medvetna om vilka faktorer som kan ligga bakom en kvinnas ovilja att gå till undersökningen är en central del i arbetet, enligt Karin Leifland.
– Det finns exempelvis en del religiösa anledningar som kan vara avgörande för om man går till mammografin. Det måste vi inom vården lära oss, det är jätteviktigt att vi förstår detta. Vi får inte tappa den här gruppen, vi måste lära oss att ta hand om de här kvinnorna.
Karin Leifland upplever också att ansträngningarna har gett resultat och att det i dag är fler utlandsfödda som faktiskt kommer till screeningarna.
– Vi har kämpat mycket med det här. Svenskfödda kvinnor har nu en medvetenhet om bröstcancer, man förstår vad det innebär. Nu gäller det att få den andra gruppen medveten också.
Och medvetenheten behövs. För även om det statistiskt sett är fler kvinnor födda i Sverige som drabbas av bröstcancer jämfört med kvinnor födda utomlands, så är dödligheten i samma sjukdom högre för den sistnämnda gruppen, enligt Karin Leifland.
Fakta: Mammografi
- Mammografi är en röntgenundersökning av brösten. En speciellt utformad röntgenmaskin används till undersökningen, för att sjukvårdspersonalen ska kunna se bilder av bröstvävnaden med hjälp av en svag röntgenstråle.
- Ett bröst i taget röntgas. Bröstet trycks ihop och patienten måste stå helt stilla med ena armen uppsträckt. En till tre bilder tas, innan det andra bröstet undersöks. Undersökningen tar mellan fem och tio minuter.
- Efteråt granskas bilderna av en röntgenläkare. Ofta är det två av varandra oberoende läkare som båda tar sig en titt på bilderna. På bilderna kan förändringar som bara är några millimeter upptäckas.
- Patienten får sedan svar på hälsokontrollen inom ett par veckor.
- Om läkaren hittar förändringar på bilden behöver inte det betyda att det är cancer. Patienten kallas ofta till en andra undersökning, då läkaren använder ultraljud och eventuellt tar ett vävnadsprov.
- Att gå till mammografiundersökningen minskar inte risken att drabbas av bröstcancer, men det minskar risken att dö av sjukdomen eftersom man kan hitta tumören i ett tidigt stadie.
- Mammografi är inte ett hundraprocentigt verktyg och alla former av bröstcancer kan inte upptäckas med metoden. Hos unga kvinnor med tät bröstvävnad kan det vara svårare att upptäcka tumörer med hjälp av mammografi. Därför är det viktigt att också själv undersöka brösten.
- Mammografi är sedan 2016 gratis för alla kvinnor i Sverige mellan 40 och 74 år.
Källa: Cancerfonden