Bra balans förlänger livet
Rätt ofta pratar vi om ”balanssinne”, om att ha ett dåligt eller bra sådant, eller om att träna upp det. Eller så pratar vi om balansorganen och tänker att de sitter i innerörat.
Men balansen är varken ett sinne eller ett organ, säger Eva Ekvall Hansson, som är professor i fysioterapi och en av Sveriges ledare experter på yrsel och balans.
Att vi kan hålla balansen, eller får svårt med just det, beror på ett finkalibrerat system där hela kroppen är inblandat och där alla de sensoriska organen samverkar på ett helt makalöst sätt.
– Vi är ju gjorda för att kunna springa barfota på en knölig savann, sikta på ett villebråd och träffa i farten, och för det krävs att massor av olika delar av kroppen bidrar så att vi är i balans.
Din syn påverkar balansen
Synen är central för oss för att hålla balansen. Den som är seende får snabbt svårare att inte svaja om ögonen stängs. Leder och muskler och alla signaler som skickas från dem är också viktiga, men även hudkänseln hjälper till att berätta för hjärnan var i rummet kroppen befinner sig.
– Bara att lägga fingertopparna ytterst lätt mot en vägg gör att vi har mycket lättare att hålla balansen. Det handlar inte om att vi håller i oss, utan om att vi med den lätta beröringen hjälper hjärnan att tolka vår position. Makalöst, eller hur?
Eva minns ett spännande patientfall:
– Han hade förlorat förmågan att hålla balansen och höll på att träna upp den igen. Om han vaknade på morgonen och var ur balans och yr la han fingertopparna mot sin egen tinning, och det hjälpte. Hans hjärna fick då hjälp med att förstå var hans kropp befann sig i rummet och kunde enklare återfå balansen.
Bra hjälp när vi snubblar
Ett sinnrikt system
Balansen sitter väl i örat? Nja, det är lite mer avancerat än så.
Balansorganet i örat består av tre båggångar och två hinnsäckar som registrerar alla rörelser och lägesförändringar.
Det är kopplat till ögonens rörelser och tillsammans med känsel och muskler hjälper det hjärnan att hålla balansen.
Källa: Akademiska sjukhuset
Balans definieras rent vetenskapligt som kroppens förmåga att bibehålla tyngdpunkten över understödsytan. Alltså att stå rakt på fötterna utan att tippa. Men till vardags menar vi ofta också att upprätthålla det som kallas postoral kontroll, alltså att upprätthålla och återta balans, om vi rör oss, eller rent av snubblar till.
Balansförmågan kan avta med ökad ålder och det är sällan något enskilt fel i kroppen som är orsak till detta. Oftast handlar det om att alla de här signalerna som ska samverka var och en blir lite mer avtrubbade och inte skickar lika skarpa signaler till hjärnan längre.
Undersökningar man kan göra visar ofta inga avvikelser eftersom förändringarna är så små. Men när man lägger ihop dessa små förändringar har vi plötsligt inte samma förmåga som vi tidigare haft.
Balans kan tränas i alla åldrar
Men man ska inte nöja sig med läkare som säger att ”det beror på åldern och är inget att göra åt”, menar Eva Ekvall Hansson.
– Att åldras är en långsam nedbrytningsprocess, så är det. Och i den här nedbrytningsprocessen kan balansen påverkas. Men det är inget man stillatigande ska acceptera.
Det spelar ingen roll hur gammal man är, balans kan man alltid träna
– Det spelar ingen roll hur gammal man är. Balans kan man alltid träna. Med enkla medel kan man återta stora delar av sin balansförmåga.
Och att göra så är viktigt, förklarar experten. En försämrad balans leder ofta till inskränkningar i vardagslivet med aktiviteter man antingen inte klarar eller inte vågar.
Dålig balans ökar risk för skador
Och det ökar också risken för fallolyckor, som är den enskilt största olycksrisken för även unga äldre.
– Så många som en tredjedel av alla över 65 år har behövt söka vård efter en fallolycka, och hälften av alla över 75. Över tusen personer dör varje år efter en fallskada.
En tredjedel av alla över 65 år har behövt söka vård efter en fallolycka
Sällan är fallet i sig så allvarligt, men komplikationerna som kan komma med benbrott, höftskador och påföljande stillasittande är ofta livslånga och i många fall också livshotande. Därför är det viktigt att göra det man kan för att undvika att ramla. Bland annat att träna balansen.
Försämrad balans påverkar vardagen
Men även andra delar av livet kan påverkas om balansen blir alltför dålig.
– Att ta sig upp på en buss kan vara svårt. Eller ta sig mellan bänkraderna på en teater. Eller gå en promenad eller genomföra sitt vanliga träningspass på gymmet. Då är det lätt att bli stillasittande, förlora sitt sociala sammanhang och bli nedstämd. En försämrad balans kan ha stora effekter på livskvaliten.
Men de här sensoriska signalerna till hjärnan som med åren trubbas av går alltså att hålla i trim, med hjälp av enkel träning hemma, som syftar till att utmana balansen och på så sätt stärka den.
Aldrig för sent att öva balansen
– Att fortsätta röra på sig, även upp i åldrarna, är oerhört viktigt för vårt välmående. En bibehållen balans gör det enklare, och rörelsen i sig bidrar också till bättre balans. Det blir en positiv spiral som är viktigt att upprätthålla, säger Eva Ekvall Hansson.
– Och det bästa är att det aldrig är för sent. Det går att alltid att börja från där man är, just nu, och med lagom utmaning och tålamod stärka alla de delar som bidrar till att ge oss en bra balans.