Är du över 40? Då kan dina besvär bero på klimakteriet
När kvinnan föds finns det flera miljoner omogna ägg i äggstockarna, och runt själva äggcellen finns celler som kan bilda hormoner, till exempel östrogen. I puberteten sker den första ägglossningen och den första mensen kommer.
Klimakteriet beror på att antalet ägg i äggstockarna håller på att ta slut, och de som finns kvar är inte heller lika bra på att bilda östrogen. Det gör att ägglossningarna blir oregelbundna och därmed också mensblödningarna.
Menopausens olika perioder
Menopaus är den sista mensen och sker vanligen någon gång mellan 40 och 60 års ålder och fastställs efter ett år utan mensblödningar. Östrogenet minskar gradvis och påverkar kroppen vilket kan ge olika symptom. Tre av fyra kvinnor upplever klimakteriebesvär under de månader som leder fram till menopaus.
Perimenopaus är tiden kring den sista mensen. Den börjar i genomsnitt fyra år innan menopaus och kan pågå från 1 år upp till tio år, det varierar från kvinna till kvinna. Den börjar hos de flesta någon gång mellan 45 och 50 års ålder, men även här varierar det mycket mellan olika kvinnor vid vilken ålder den börjar. Perimenopaus kännetecknas av stora hormonförändringar och förändrad blödning som under en period kan ge tätare mensperioder än vanligt för att senare glesas ut. Klimakteriebesvär som humörsvängningar och värmevallningar kan förekomma.
Postmenopaus är tiden efter att mensen upphört. Klimakteriebesvären fortsätter några år under tiden mängden östrogen gradvis minskar, och kan påverka livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.
Vanliga klimakteriesymptom
Oregelbundna blödningar
Oregelbundna blödningar är ofta det första symptomet och visar sig med att ibland vara rikligare och mer långdragna än de varit tidigare, och ibland mindre och glesare. Blödningarna kan hoppa över en månad för att sen komma tillbaka. Ju närmare menopaus, desto mer tenderar blödningarna att minska i mängd och komma allt mer sällan.
Värmevallningar och frossa
Värmevallningar och frossa är vanliga besvär som beror på hormonförändringarna i kroppen och som gör att regleringen av kroppstemperaturen hamnar i obalans. Vallningar kommer plötsligt som hetta som ofta börjar i brösthöjd, och fortsätter uppåt i ansiktet och ut i armarna. Efter värmevallningarna kommer ofta svettningar, som sedan kan övergå i frossa.
Humörsvängningar
Humörsvängningar är vanliga symptom och kan visa sig som nedstämdhet, depression, eller att man lätt blir irriterad och ur balans.
Sömnproblem
Sömnproblem kan visa sig i form av att det är svårt att somna, eller att man vaknar flera gånger på natten, eller vaknar väldigt tidigt och har svårt att somna om. Ibland kan sömnproblemen bero på nattliga svettningar som gör att du vaknar alldeles blöt av svett.
Ämnesomsättningen ändras
Ämnesomsättningen i övergångsåldern ändras och det är lätt att gå upp i vikt. Dessutom ändras fettfördelningen så att mer fett lagras på magen i form av bukfetma, istället för på rumpa och lår.
Torra slemhinnor
Torra slemhinnor och hud kan göra att det svider i underlivet och det kan kännas ömt, och sexlusten minskar eller försvinner helt. Även huden och slemhinnorna i ansikte, mun, öron, näsa och ögon påverkas. Man kan märka det genom att det kliar ovanligt mycket i öron och ögon. Det finns hjälp att få så fråga på vårdcentralen eller gynekologisk mottagning.
Urinvägsbesvär
Urinvägsbesvär är vanligt klimakteriesymptom eftersom musklerna blir svagare både i urinröret och slidan. Man kan känna att det läcker urin och det blir lättare obalans i bakteriefloran. Underlivsbesvären kommer ofta när mensen upphört.
Klimakteriesymptom kan bero på sjukdom
I klimakteriet blir sjukdomar som livmodercancer och muskelknutor i livmodern vanligare, och ibland kan oregelbundna blödningar vara tecken på cellförändringar i livmoderslemhinnan. Sköldkörtelsjukdomar kan ge klimakterieliknande symptom som till exempel svettningar. Har du mer ont än vanligt eller kraftiga blödningar, eller om det blöder från slidan vid vaginala samlag eller när du bajsar bör du kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning.
Källa: Doktor.se, 1177