Allt fler svenskar blir läkemedelsberoende
Läkemedelsberoende uppstår som en komplikation till läkemedelsbehandling, ofta för att man inte slutar i tid.
–Beroendet utvecklas ofta långsamt, men i vissa fall kan det utvecklas snabbare, det kan röra sig om så kort tid som sex veckor, säger Jenny Thurelius-Multing, specialist i psykiatri och överläkare på TUB-mottagningen i Stockholm.
Hit till specialistmottagningen kommer personer med läkemedelsberoende av lugnande, ångestdämpande och smärtstillande läkemedel samt sömntabletter. Vägarna till beroende kan se olika ut.
– Det börjar ofta med att man får en receptbelagd medicin utskriven för någon typ av smärta, sömnbesvär eller ångest. Man mår bättre en tid, men kan sedan få svårt att sluta.
Den första tiden upplever man ofta att man får den önskvärda effekten. Smärtan minskar, sömnen blir bättre eller ångesten dämpas. Problemen kommer efter en tid.
–Hjärnan anpassar sig successivt och vänjer sig vid preparatet. Kroppen blir van vid att få en daglig eller regelbunden dos av substansen. Det blir det nya normala. Då blir det svårt att vara utan preparatet.
Vanliga abstinenssymtom kan vara koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, trötthet, panikångest, mardrömmar, nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter och muskelvärk.
– Man behöver högre och högre doser för att uppnå samma effekt och kommer på så vis in i en ond cirkel. Till en början kan den högre dosen hjälpa.
Men efter en tid kommer symtomen tillbaka. Medicinerna kan då ge samma problem som de först var tänkta att bota.
– Själva läkemedlet kan förvärra symtomen som man från början hade besvär av. Exempelvis kan sömnmediciner ge försämrad sömn.
Bör informera om riskerna
För att undvika att beroende utvecklas ska läkemedlet inte användas längre tid än nödvändigt. Läkaren som skriver ut receptet bör informera om riskerna.
– Det är viktigt att man följer ordinationen och inte förändrar dosen på egen hand. Om man märker att man fått problem ska man i första hand vända sig till den läkare som skrivit ut läkemedlet. Man kan också vända sig till sin vårdcentral eller till en beroendemottagning.
Det är en fördel att trappa ner användningen och inte sluta tvärt. Abstinensen blir på så sätt lindrigare och uthärdas lättare.
– Hos oss på TUB-mottagningen får man hjälp med att lägga upp en nedtrappningsplan.
Den kan ta ett halvår till ett år, ibland längre tid.
– Det bästa är att ta hjälp av vården om man har problem att sluta med medicinerna eller har svårt att trappa ner på egen hand, säger Jenny Thurelius-Multing.
Av Margaretha Eldh