8 autoimmuna sjukdomar alla borde känna till
Autoimmuna sjukdomar beror på att immunförsvaret börjar bilda antikroppar som angriper kroppens egna vävnader. De går inte att bota, smittar inte, och drabbar i stor utsträckning kvinnor oftare än män – något som tros bero på testosteronet. Det manliga könshormonet skyddar enligt en studie nämligen mot bildandet av B-celler, som frisätter de antikroppar som kan utlösa en autoimmun sjukdom.
Det finns många typer av autoimmuna sjukdomar, men vissa är vanligare än andra och därför viktigare att känna till. Här listar vi åtta av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna, och symtom du bör känna till för att kunna söka hjälp direkt om du drabbas av dem. För även om sjukdomarna inte går att bota så finns det hjälp att få.
8 autoimmuna sjukdomar alla bör känna till:
Lupus och SLE
Lupus är en sjukdom som kan skapa inflammationer i huden, lederna, blodkärlen och ibland även inre organ. Den vanligaste typen av Lupus heter SLE, systemisk lupus erythematosus, och här är 9 av 10 drabbade kvinnor.
Sjukdomen kommer och går i skov och kan ibland även drabba nervsystemet, lungorna och hjärtat. Orsaker till att man får sjukdomen tros bland annat vara ärftlighet, rökning och hormonella besvär, och kan triggas av stress, utmattning, infektioner eller vissa läkemedel.
Lupus behandlas oftast med antiinflammatoriska läkemedel för att dämpa skoven och smärtan. Svåra fall kan även behandlas med kortikosteroider och antimalariska läkemedel som kan minska produktionen av antikroppar.
Psoriasis
Psoriasis ger en inflammation i huden som leder till en överproduktion av hudceller, vanligtvis som fläckar på områden som knän, armbågar och nedre ryggen, men kan dyka upp var som helst. Man kan också får något som kallas psoriasisartrit som påverkar lederna. Även psoriasis kommer ofta i skov.
Sjukdomen är ärftlig och miljö kan också spela in, men för att sjukdomen ska visa sig krävs ofta att den triggas igång av exempelvis en infektion, stor stress, alkohol, rökning eller vissa läkemedel.
Personer med psoriasis tycks vara extra känsliga mot en ohälsosam livsstil, och det är vanligt att personer med svår psoriasis också har livsstilssjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, depression och fetma. Att därför äta mer frukt och grönt, och mindre socker och processad mat, samt att motionera regelbundet kan göra stor skillnad för den med psoriasis.
Det finns också flera medicinska behandlingar mot sjukdomen, i form av olika krämer och salvor, ljusbehandling, läkemedel och mjukröntgen med mer.
MS – multipel skleros
Vid MS attackerar immunförsvaret det centrala nervsystemet, vilket gör att symtomen kan variera stort från person till person. Men sjukdomen påverkar vanligtvis olika delar av nervsystemet under tidens gång, och därför kan symtomen variera genom åren. Här är några av de vanligare symtomen:
- känselrubbningar och skakningar
- svårigheter att gå och hålla balansen
- besvär med synen
- nedsatt kontroll över urinblåsan
- stelhet i musklerna
- trötthet
- humörsvängningar med depression
- störningar i minne och tankeverksamhet
- värk
Varför man får MS är ännu inte känt, men omkring var femte MS-patient har en nära släkting med sjukdomen.
Det finns läkemedel i form av sprutor, dropp eller tabletter, som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären. Om sjukdomen snabbt försämras kraftigt kan du få en hög dos kortison under några dagar. Även symtomen behandlas var för sig, till exempel om du har problem att kontrollera blåsan eller känner stor trötthet.
Hashimotos sjukdom
Hashimotos sjukdom, även kallad Hashimotos tyreoidit och kronisk lymfocytär tyreodit, innebär en kronisk inflammation i sköldkörteln. Sköldkörteln tillverkar hormon som bland annat styr över metabolismen, humöret, kroppstemperaturen med mer – rätt viktiga saker! När sköldkörteln attackeras av immunförsvaret kan den inte bilda tillräckligt med hormon och du drabbas av kronisk hypotyreos – underproduktion i sköldkörteln. Symtom kan exempelvis vara:
- Extrem trötthet och orkeslöshet
- Sömnlöshet eller dålig sömnkvalitet
- Svullnad i ansikte, ögon, händer, fötter eller fotleder
- Stel i leder
- Lätt att bli andfådd
- Svårt att ta djupa andetag
- Yrsel
- Torr hud
- Utebliven mens
- Problem att hålla vikten
- Depression
- Minnesförlust
- Humörsvängningar
- Pigmentation i hudveck
- Torrt hår och håravfall på huvud, ögonbryn och ögonfransar
- Förstoppning
- Sötsug
- Gasig i magen
- Dålig andedräkt
- Ländryggssmärta
Hashimotos sjukdom behandlas på samma sätt som hypotyreos, med läkemedel som kortisol, sköldkörtelhormon, eller andra typer av läkemedel som påverkar hormonnivåerna i kroppen.
Graves sjukdom
Vid Graves sjukdom, som även kallas Basedows sjukdom, toxisk diffus struma eller giftstruma, påverkar immunförsvaret också sköldkörteln, men tvärt om. Istället för att sluta tillverka hormon börjar körteln producera för mycket och du drabbas istället av hypertyreos – överproduktion i sköldkörteln. Graves är den vanligaste orsaken till hypertyreos.
Vanliga symtom vid hypertyreos är bland annat:
- Värmesvallningar och svettningar.
- Dålig sömn och fysisk och psykisk trötthet.
- Hjärtklappning och hög puls.
- Svaghetskänsla i musklerna och darrningar, ofta i händerna.
- Viktsminskning och ökad hungerskänsla.
- Lösare avföring och fler toalettbesök.
- Håravfall och hudproblem.
Orsaken till att man får sjukdomen tros vara en kombination av gener, hormoner, rökning och miljö. Stress, graviditet och infektion kan vara utlösande faktorer.
Vanligtvis behandlas dels symtomen, dels orsaken bakom. Behandlingen av hypotyreos kan bestå av läkemedel för att minska hormonproduktionen, radioaktivt jod eller operation av sköldkörteln.
Diabetes typ 1
Det här typen av diabetes är faktiskt en autoimmun sjukdom, där immunförsvaret börjar attackera de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin. Insulinet hjälper kroppen att transportera blodsockret från blodet till cellerna så att de får energi att jobba. Utan insulin skjuter blodsockret i höjden och organ som hjärta, ögon, njurar och nerver kan ta allvarlig skada. Utan behandling kan diabetes typ 1 leda till koma eller döden.
Symtomen visar sig ofta redan i barndomen eller tonåren och är ofta något av följande:
- Extrem törst
- Hunger
- Du kissar oftare
- Trötthet
- Viktnedgång
- Sår som inte läker
- Känselbortfall
- Suddig syn
- Stickningar i händer och fötter
Man vet ännu inte vad som orsakar diabetes typ 1, men det är vanligare i kalla klimat, och man tror att virus och dieten tidigt i livet kan ha betydande roller. Diabetes typ 1 behandlas genom noggrann kosthållning och regelbunden motion, samt genom att hålla koll på blodsockret och medicinera med insulin.
Celiaki – glutenintolerans
Celiaki är en autoimmun reaktion som får immunförsvaret att attackera glutenproteinet när det kommer via maten till tunntarmen, där det skapar en inflammation. Reaktionen får tarmluddet på insidan av tarmen att försvinna, vilket gör det svårare för kroppen att ta upp näring från maten. Risken för celiaki ökar om du har det i släkten och dessutom har någon annan autoimmun sjukdom.
Symtom vid celiaki kan vara följande:
- Diarré och besvär från mage och tarm.
- Trötthet och nedstämdhet.
- Viktnedgång.
- Ledvärk.
- Utslag i munnen, kallat afte.
- Kräkningar och illamående.
- Blåsor på huden.
- Svårt att bli gravid.
Celiaki behandlas genom att utesluta gluten ur kosten helt, något den drabbade får göra resten av sitt liv. Tarmen återhämtar sig vanligtvis efter några månader.
Vaskulit
Vaskulit innebär att immunförsvaret ger sig på blodkärlen, som då blir inflammerade. Vilka symtom man får beror på vilka blodkärl som blir utsatta. Är det ögonens kärl kan det försämra din syn, är det njurarnas blodkärl kan deras funktion börja svikta.
Varför man får vaskulit är okänt, men kan dyka upp av sig självt eller i samband med andra autoimmuna sjukdomar, och är väldigt ovanligt. Den vanligaste formen heter temporalisarterit och är en inflammation i tinningens pulsåder. Då kan du uppleva symtom som dessa:
- Huvudvärk, oftast i tinningen och ibland i hårbotten eller nacken.
- Ont i musklerna.
- Öm och svullen över pulsådern vid tinningen.
- Ont i käken när du tuggar.
- Trötthet och feber.
- Viktnedgång.
- Du kan få svårt att se med ögat på sidan där du har ont.
Vaskulit behandlas genom att man får kortison eller olika typer av cellhämmande läkemedel som dämpar inflammationen.
Källa: Forskning.se, Health, Nature.com, 1177, Werlabs Foto: TT
