Nödslakten är runt hörnet på Mandelmanns gård
Den som följt tv-serien Mandelmanns gård på TV4 har vant sig vid att de glada tonerna är i överväldigande majoritet. Men med klimatförändringarna har extremt väder kommit till våra nordliga breddgrader. Och med den smolk i glädjebägaren på den annars så fridfulla gården.
– Miljöpåverkan och klimatförändringarna, de är redan här. Här uppe måste vi också börja anpassa oss till torkan och värmen och extrema väderförhållanden. Vi måste hjälpas åt hur vi ska lösa detta i framtiden, säger Marie Mandelmann.
Fruktar att behöva slakta djuren
Den extrema värmeböljan 2018 har i det senaste avsnitten av Mandelmanns gård resulterat i lika extrema åtgärder. Situationen börjar bli akut och kommer det inte ett ihållande regn snart, ett regn som vi i efterhand vet aldrig kom, så finns det inget alternativ kvar. Djuren måste gå till nödslakt.
Något som blev ett faktum i massiv skala, inte minst i Skåne under sommaren 2018. En tanke som de båda bönderna i det senaste avsnittet redan börjat förlika sig med.
– Vi vet faktiskt inte hur vi ska klara vintern. Vi hoppas att det ska komma en tredje skörd. Men på något sätt vet både Gustav och jag att vi kommer att få ta bort en hel del djur, säger Marie.
Träd och frukt en tillfällig räddning
Gräset är brunbränt och skörden som skulle bli foder till djuren lyser med sin frånvaro. Hur djuren ska klara sig under vinterhalvåret är oklart. Men just när programmet spelas in finns det en mer akut fråga. Hur ska de klara sig här och nu?
Marie och Gustav Mandelmann tvingas ta ner så mycket grenar med blad från träd och buskar som de bara kan. En del ges till kor och får medan en del lagras till vintern. Även trädens frukt ges till djuren. För frukt och bär finns det gott om. Tomater, vindruvor och äpplen stortrivs i det nya extrema vädret.
– Korna älskar äpplen som tur är och de innehåller vatten. Jag är orolig att mina kor inte dricker tillräckligt, säger Gustav Mandelmann och påpekar att de har turen att kunna valla sina kor ner till den å som passerar igenom deras mark.
– Om det här hade varit på artonhundratalet hade det varit skillnaden på att flytta till Amerika och stanna hemma, säger Gustav och syftar till hur svälten tvingade en stor del av den svenska befolkningen att fly landet från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet.