Antikrundan-Knut Knutson: Då ökar ditt trasiga föremål i värde
På klingande småländska och med otrolig energi har Knut Knutson gått genom rutan i 36 år. Han har varit med ända sedan starten av Antikrundan år 1989 och i sommar spelas säsong 37 in.
Förutom att medverka i Antikrundan ett par veckor varje sommar är det framför allt som chefsintendent på Uppsala auktionskammare han lägger sin energi. Och energi finns det gott om. Trots att Knut Knutson med sina 73 år har uppnått pensionsåldern, finns inga planer på att dra ner på tempot.
– Jag tänker inte i "slutabanor", som till exempel Claes Moser som länge pratade om att sluta på Antikrundan innan han tog beslutet.
Det var förra året som Claes Moser kastade in handduken efter 30 år i tv-rutan.
Föremål med affektionsvärde
Knut tycker fortfarande att det är stimulerande att spela in programmet och framför allt en sak betyder mycket: Mötena.
– Folk tror kanske att det är föremålen som jag fokuserar på men det är lika viktigt med prata med besökarna, säger Knut.
Trots att programmet har rullat varje år i en hel livstid är intresset från svenska folket stort. Köerna ringlar långa som om det vore en känd rockartist de väntade på att få se skymten av. Så även om kön är lång, ska alla få sin stund.
Föremålen som de har med sig har ofta ett affektionsvärde (det kan vara en ring som burits av mormor eller en byrå som gått i arv i generationer) och även om det inte har ett så stort ekonomiskt värde, väger Knut sina ord på en guldvåg.
– Även om något inte har ett högre värde än några hundralappar kan man inte avfärda det som skräp. Det skulle vara oerhört sårande, ja, kränkande, säger Knut allvarsamt.
Långa köer på Antikrundan
Så vad har folk vanligtvis med sig? Knut berättar att det absolut vanligaste, nära 90 procent om han skulle dra till med ett procenttal, är föremål från 1800-talets andra hälft och 1900-talets början.
När de kommer fram till inspelningsplatsen delas de in i olika köer beroende på vad föremålet är. Glas, keramik, kinesiskt, måleri och allmänna bordet heter några av köerna. Vissa köer är längre än andra.
– Silver brukar ha jättelånga köer, så då kan jag få dit och hjälpa till, säger Knut Knutson som är en av generalisterna och därmed rör sig fritt mellan köerna.
En av köerna som brukar vara kortare är mattor, säger Knut.
I de långa köerna får man räkna med att stå i många timmar. Men det verkar sällan vara ett bekymmer, tvärtom är det en upplevelse att se hur Antikrundan spelas in och många har med sig kaffe och smörgås.
När det sedan är dags att få sitt föremål bedömt kan det både bli en besvikelse eller en glad överraskning. Även om något är gammalt betyder det ju inte att det måste vara värdefullt, även om en gammal släkting har sagt det.
Trasiga föremål kan öka i värde
Ofta tappar föremål mycket i värde om de är trasiga, men det behöver faktiskt inte vara så. Tvärtom kan en lagning gjort på rätt sätt öka ett föremåls värde. Knut Knutson minns senaste säsongen av Antikrundan när han fick se ett vinglas från 1700-talet som hade kopplingar till kung Adolf Fredrik.
Knut Knutson
Familj: Charlotte Widenfelt, två söner och ett barnbarn.
Gör: Antikexpert i Antikrundan och chefsintendent uppsala auktionskammare.
Bor: Uppsala.
Aktuell: Kvalitetsauktion på Uppsala auktionskammare den 14–19 februari.
Foten på glaset var borta, men i stället för att slänga glaset hade något bestämt sig för att, på ett mycket smakfullt och välgjort sätt, ersätta den med en plåtfot.
– Det måste vara tidiga och vackra lagningar, understryker Knut som är ganska kritisk till många av de lagningarna som han möter.
– Det är viktigt att en lagning lyfter möbeln, inte sänker den. Tyvärr är det många konservatorer som är lite för hårdhänta och byter ut delar som inte behöver bytas ut, säger Knut.
Anders Zon på väggen
När Knut Knutson inte reser land och rike, eller befinner sig på Uppsala auktionskammare, tillbringar han helst lediga dagar i Småland. Även om det var över femtio år sedan han var permanent bosatt i Sveriges tredje största landskap som gett oss både Astrid Lindgren, Ikea och Gnosjöandan, är det fortfarande där han känner sig som hemma.
I dag äger Knut en gård i Skårtaryd och många hektar skog. För honom finns det inget som är så avkopplande som att gå runt i skogen och röja.
Knut växte upp i Sandsbro norr om Växjö där hans far Allan Knutson drev en lanthandel, men som 19-åring flyttade han till Lund för juridikstudier och har även hunnit med att bo i Stockholm innan han bosatte sig i Uppsala med sin fru Charlotte Widenfelt som även hon synts i Antikrundan och i dag jobbar med Knut som intendent på Uppsala auktionskammare med en specialisering inom kinesiskt porslin och asiatiskt konsthantverk.
Min dialekt har hjälpt mig i karriären
Men trots att Knut bott nästan hela sitt liv utanför Smålands gränser är hans småländska dialekt lika välbevarad som det bästa av antika föremål.
Knut avslöjar att hans dialekt har varit en stor fördel för honom när han var i början av sin karriär och inte var ett välkänt ansikte. Dialekten ingav ett förtroende hos människor.
– Jag kunde gå in i ett hem och lyfta ner en Anders Zorn och skriva ett papper och de litade på mig, säger Knut som upplevde att hans kollegor som pratade stockholmska oftare möttes med misstänksamhet. Då hände det att de ringde och dubbelkollade hos auktionsfirman för att försäkra sig om att de inte blev lurade.