Hur relevant är egentligen växtzoner? Experten svarar på vanliga frågorna
Växtzon, odlingszon och klimatzon – kärt barn har många namn. Oavsett vad man väljer att kalla den så kan vi konstatera att zonkartan är en viktig guide för hobbyodlaren. Alla som drömmer om en prunkande trädgård måste börja med att ta reda på vilka grundförutsättningar som råder. Först och främst i vilken växtzon man bor. Klimatbetingelserna och årstidernas påverkan på det som växer är så pass likartade att man kan ringa in dem i ett område. Här svarar experten på vanliga frågor om växtzoner.
Växtzoner – så fungerar det
Att förstå växtzoner är en viktig komponent för att lyckas med trädgårdsodling. Genom att välja rätt växter för din växtzon kan du skapa en blomstrande trädgård som trivs i just ditt klimat.
Vad är en växtzon?
En växtzon är ett geografiskt område med ett specifikt klimat som påverkar vilka växter som kan odlas framgångsrikt där. Växtzoner baseras på genomsnittliga årliga minimitemperaturer, vilket hjälper trädgårdsmästare att välja växter som kan överleva vinterkylan i deras område.
Hur många växtzoner finns det?
Sverige är indelat i åtta sådana zoner, där zon 1 är den mest gynnsamma och zon 8 den mest utmanande. Indelningen är en grov fingervisning och gäller främst vedartade växter, alltså träd, buskar och klätterväxter.
Växtzoner karta
Du hittar en karta över alla växtzoner i Sverige på Riksförbundet Svensk Trädgård. I denna artikel beskriver vi kort vad de olika växtzonerna innebär.
Vilken växtzon bor jag i?
Det finns flera olika växtzoner i Sverige som är kategoriserade från 1-8 där 1 är den kallaste zonen är 8 och den varmaste zonen. Man kan tro att växtzonerna går från kallast i norr till varmast i söder, men så är det faktiskt inte. Hav, sjöar och berg påverkar nämligen zonerna mycket. Här samlar vi var de största städerna i Sverige befinner sig.
Växtzon 4 – Stockholm
Stockholm ligger i växtzon 4, vilket innebär att växter här måste kunna överleva vintrar med genomsnittliga minimitemperaturer på -20 till -25 grader Celsius. I denna zon fungerar många perenner, buskar och träd bra, inklusive.
Växtzon 2 – Göteborg
Göteborg ligger i växtzon 2, vilket innebär att klimatet är mildare än i Stockholm, med genomsnittliga minimitemperaturer på -12 till -15 grader Celsius. Detta möjliggör odling av ett bredare utbud av växter, inklusive mer känsliga arter. som magnolia och hortensia. Många exotiska växter som fikon och vinrankor kan också odlas med framgång i Göteborgs trädgårdar.
- Magnolia
- Hortensia
- Fikon
- Vinrankor
Växtzon 5- Umeå
Umeå ligger i växtzon 5, vilket innebär att växterna där måste klara av kalla vintrar med genomsnittliga minimitemperaturer på -25 till -30 grader Celsius. Trots det kalla klimatet kan många växter fortfarande frodas. Här är det viktigt att välja köldtåliga perenner och buskar, såsom pioner, dagliljor och spireor. Fruktträd som äpplen och bärbuskar som vinbär och hallon är också lämpliga för denna zon. För att ytterligare skydda växterna kan man använda vintertäckning och välja växter som är anpassade till Västerbottens klimat.
Växtzoner eller härdighetsangivelser – vad kan man lita på?
Växter som säljs i Sverige har försetts med härdighetsangivelser. Dessa bygger på odlingserfarenhet men också på mer eller mindre kvalificerade gissningar och ibland tyvärr alltför optimistiska spekulationer, säger Tomas Lagerström .Han är landskapsarkitekt och växtexpert, pensionerad universitetslektor i växtmateriallära på SLU Uppsala och vice ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård. Det är förbundet som äger och ansvarar för zonkartan.
Hur stor betydelse har egentligen växtzoner?
Det är inte bara växtzonen som avgör hur odlingen kommer att lyckas. Jordmån, nederbörd, dränering, snötäcke, sol och vindförhållanden spelar också roll. Liksom hur tomten ser ut, om den vetter mot söder eller norr.
Om du bor på landet eller i stan har också betydelse. Byggnader i tätorter ger ett vindskydd och det finns vägar och trottoarer som absorberar solljuset och fungerar som värmemagasin under natten, säger Tomas.
Höjdskillnader är ytterligare en parameter att ta in i beräkningen. Det är lätt att förstå om man någon gång har cyklat genom ett landskap en sommarnatt och känt hur stor skillnad det kan vara på luftens kylighet.
Kall luft rör sig som vatten, från högre till lägre partier i landskapet. Zonindelningen är ett viktigt verktyg för både för hobby- och proffsodlare, menar Tomas Lagerström.
Den har stor relevans för att bestämma platsens odlingsmöjligheter. Det finns ju ekonomiska intressen: är det värt att investera i detta? Inte minst gäller detta för landskapsarkitekter som sitter och planerar stadsmiljöer i landets alla kommuner. Då gäller det att ha koll på vilken härdighet som krävs.
Kylan på vintern är inte problemet. Det är i stället förhållandena på våren och hösten. Det gäller att växten inte startar för tidigt eller avslutar för sent.
Första kartan kom redan 1910
Växtkartan togs fram för att hjälpa äppelodlare med härdighetsangivelser och grundades på meteorologiska observationer. Den första utarbetades 1910 och hade bara fyra zoner. När man lade till odlingserfarenheter av olika fruktsorter förfinades kartan ytterligare och fick sex zoner.
På 1940-talet utökades trädgårdsrådgivningen och sortimentet med vedartade prydnadsväxter inkluderades. Eftersom en del av dem är härdigare än de tåligaste fruktsorterna utökades karta med zonerna 7 och 8.
Växtzoner och påverkan av klimatförändringar
Man kan fråga sig hur mycket zonindelningen påverkas av klimatförändringarna. Jag brukar säga: Så länge Golfströmmen fortfarande behåller sin bana och styrka, så länge Vänern och Vättern och Östersjön ligger där de gör – alltså att alla fasta förutsättningar kvarstår – då består även zonerna. Även ljusförhållandena under året är desamma. Alltså består de gemensamma förutsättningarna i varje zon.
Däremot kan det vara motiverat att seöver och revidera många växters härdighetsangivelser. Nordgränsen för många arter och sorter har förskjutits norrut, sägerTomas Lagerström.
Han har gjort egna iakttagelser under sina 40 år som odlare. De klimatförändringar som har förutspåtts har hittills stämt väl med vad vi har upplevt. Extremväder med torka respektive skyfall har också blivit vanligare.
Han och hans fru, trädgårdsprofilen Maj-Lis Petterson, bor utanför Uppsala där de har en trädgård med flera "referensväxter". Han märker att det har blivit varmare och att flera växter har ändrat beteende.
Det gäller bland annat en japansk körsbärskornell som planterades 1976. Den brukade blomma i månadsskiftet april-maj, men de senaste tio åren sker blomningen snarare i slutet av mars.
Jag har aldrig upplevt att det har varit så här varmt. Vår trollhassel började slå ut första veckan i januari, en månad tidigare.
Tuffast under vår och höst
Det är extra svårt för växterna om förutsättningarna under vår och höst förändras mycket. Bland annat för att blomningen påverkas, men för överlevnaden är det viktigaste att knoppbrytningen och savningen hålls tillbaka. Vårförhållanden med starkt fluktuerande temperatur är särskilt besvärligt. Det har i sin tur att göra med växternas vintervila.
Varje trädgård är sitt eget ekosystem
Avslutningsvis är det viktigt att notera att varje trädgård är sitt eget ekosystem och faktorer som solläge, jordkvalitet krav för respektive planta påverkar minst lika mycket som din faktiska växtzon. Lycka till med odlingen!
