Växterna och djuren som hotar vår miljö
Enligt en ny undersökning av Havs- och vattenmyndigheten känner sex av tio svenskar inte till de miljöproblem som kan uppstå när invasiva arter introduceras i vår natur. Det finns saker man som privatperson kan göra för att minska spridningen – men inte heller detta känner folk i allmänhet till.
Den 1 augusti 2018 införs regler för att bland annat ge ansvariga myndigheter tillträde till privat mark för att bekämpa invasiva arter. Dessutom träder EU-lagstiftningen kring invasiva arter i kraft och brott mot denna blir straffbart. Vilken den ansvariga myndigheten kommer bli bestäms dock inte förrän i höst när en svensk förordning om invasiva arter träder i kraft.
I sin undersökning har Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten frågat 1000 svenskar om deras kunskaper kring invasiva arter och hur de ser på problemen som uppstår.
En majoritet är positiv till regler för invasiva arter
Av de tillfrågade sa fyra av tio att de känner till problemen med invasiva arter och av dem kände de flesta till att mördarsnigeln – som alla stött på – är ett exempel på en invasiv art. Av de som kände till problemen ansåg hela 93 procent att regler behövs för att minska antalet invasiva arter samt för att hindra att de sprider sig över hela landet.
Väldigt få känner till vad de kan göra för att motverka problemen
Hela nio av tio tillfrågade svarade att de aldrig agerat för att minska spridningen av invasiva arter. Vidare svarade hela 12 procent att de lämnat växtavfall i naturen – den vanligaste spridningsvägen för invasiva arter. Dessutom svarade fem procent att de flyttat båtar eller fiskedrag mellan olika vattendrag, vilket kan föra arter från ett vattendrag till ett annat, eller att de tagit med sig fröer och växter hem från utlandet.
Allmanhetens stod och medverkan ar jatteviktig for att lyckas begransa spridningen av invasiva frammande arter. Darfor ar det positivt att de som forstar problemet stodjer skarpt lagstiftning. Samtidigt behovs informationsatgarder for att fler ska bli medvetna om problemet och veta vad de kan gora, sager Inkeri Ahonen, projektledare for invasiva frammande arter pa Naturvardsverket.
Vad ar en invasiv art?
Växter och djur som flyttats till Sverige med människans hjälp räknas som invasiva och eftersom ekosystemet saknar naturliga fiender till den införda arten kan de enkelt och snabbt sprida sig. Förutom att detta kan störa balansen i ekosystemet så kan det även göra stor ekonomisk skada och vara en hälsorisk. Invasiva arter ses som ett av de absolut största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige, inte minst eftersom vi idag har 11 av de 49 arter som EU listat som invasiva. Arten kan vara allt från växter du placerar ut i trädgården till havslevande djur, insekter och däggdjur.
Som en följd av att världen blir allt mindre genom handel och transporter har invasiva arter fått en väg in i Sverige som inte existerat tidigare och problemet med invasiva arter blir allt större.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket
EU-listade invasiva arter som finns i svensk natur:
Bisam
Gul skunkkalla
Jättebalsamin
Jätteloka
Kabomba
Mårdhund
Sidenört
Signalkräfta
Smal vattenpest
Tromsöloka
Ullhandkrabba