Magiska blommor i midsommartid: mixa, skapa och njut!

Det är lätt att förstå att blommor spelar en stor roll i midsommarfirandet – när naturen blomstrar och nätterna är vackert ljusa. Firandet av den spirande sommaren i norra Europa går långt tillbaka i tiden. I det svenska bondesamhället trodde man att midsommarnatten var full av magiska krafter och övernaturliga väsen.

Sju sorter blommor på midsommarnatten

Växterna ansågs vara särskilt kraftfulla just denna natt. Det var nu läkeväxterna skulle samlas in, och växter kunde även användas för att spå framtiden. Seden att plocka sju sorter blommor och lägga dem under huvudkudden för att drömma om sin tillkommande är en kvarleva från detta.

Förr band man också blomsterkransar som torkades och sparades för att läggas i julbadet. På så sätt fick den badande kraft och energi att orka igenom den mörka vintertiden.

Efter reklamen: Se även: Så gör du en klassisk midsommarkrans

Plocka i sju olika hagar – och håll tyst!

Den som är riktigt traditionell ska plocka blommorna i sju olika hagar under tystnad. Detta är lite svårt att göra i dag, när antalet hagar minskat och det bara finns en tusendel kvar av den ängsmark som fanns för hundra år sedan. Så gör en insats för miljön och plocka sju sorters blommor, uppmanar Naturskyddsföreningen.

Blommiga möten: ros, pion, prästkrage och blåeld

Vita prästkragar, en doftande vit ros möter pionens charmiga rosa fluff, solgul praktlysing och havs- och himmelsblå blåeld. En underbar frestelse för en humla som gärna stannar till på sin färd.

På enklaste vis – en mugg kan bli en vas

Om sommaren tillåter vi oss att göra i stunden. Du repar några blommor i dikeskanten och hämtar närmaste mugg att placera buketten i. En emaljmugg blir utmärkt för ängens klockor, spetsar, gräs och klöver.

Från baldersbrå till såpört – mixen ger buketten charm

Vad växer hos dig? Sommarens buketter blir till nya äventyr varje dag beroende på vad som är på gång. Oftast låter vi blommorna växa vidare på ängen, till glädje för pollinatörer och andra förbipasserande. Till midsommar unnar vi oss famnen full och fyller ut med grönska och gräs. Ljusrosa såpört, gulmåra, cerise rosenvial, blå stäppsalvia och korn med sina långa strån.

En midsommarbukett är som en välfylld karamellpåse. Några pioner, blåklint, prästkragar eller baldersbrå... Till detta de skira hundkäxen eller vildmorots-spetsarna. Och som grädde på moset, de resliga bräkenstänglarna med sin flikighet och fräscha grönska. Det bästa är att man tar vad man har – en midsommarbukett blir alltid rätt!

Gör en krans till festbordet

Precis som i visan binder vi midsommarkransar av ängens alla blommor. Förutom att pryda oss själva kan festbordet dekoreras med kransarna. Lägg dem på ett fat med bottenskyla av vatten för längre hållbarhet.

Himmelsblått – blåklinten är en midsommarfavorit

För många är blåklinten en måste-blomma till midsommar. Den är lätt att känna igen på färgen och blommans form. Just den blå kulören gjorde att man förr trodde att den var bra för synen. Idag kan du hitta förädlade sorter i vitt, rött och rosa. Blåklinten är ätlig och kan användas i sallader och teblandningar. Den är dessutom Östergötlands landskapsblomma.

Plocka kronblad och låt dig hänföras

I midsommartid är ängarna som en tavla, målad med de breda penslarna. Massor av vallmor breder ut sig och får oss att nästan tappa andan av allt det vackra. Det kan också vara snövitt av prästkragar, baldersbrå eller kamomill. Då lockas vi att plocka kronbladen, ett efter ett – älskar, älskar inte, älskar…

Vandra med grusvägens blomster som sällskap

I midsommartid känns det extra bra att vandra längs med en grusväg och plocka blommor i dikeskanten. Lärkorna kvittrar, humlorna surrar och i fjärran hörs dragspelsmusik.

Sju magiska blomster i midsommartid

Prästkrage, baldersbrå, kamomill? Vilken är vilken?

Prästkragar är störst av dessa tre, med breda blad. Baldersbrå har däremot blad som liknar dill. Det har också kamomill, men istället böjer kamomillens kronblad sig ofta bakåt. Den känns dessutom igen på den karakteristiska, aromatiska kamomilldoften.

Smörblomma passar fint som eternell

Smörblomma växer gärna på fuktig mark i hela landet. Den behåller sin fina gula färg när den torkas och passar bra som eternell. Innehåller ämnen som kan ge magproblem och sveda i mun och svalg.

Rödklöver – oväntad god att steka!

Rödklöver växer vilt i hela landet men odlas också som foderväxt till djur. Den är den mest odlade baljväxten i Sverige och har högt proteininnehåll. Blommorna smakar lite sött, snygga att lägga i sallader och goda att steka i smör.

Skenet bedrar: Vitmåra kan ge röd färg!

Vitmåra är vanlig från Skåne upp till Västerbotten, men växer sällan längre norrut. Trivs i gräsmarker och skogsbryn. Av växtens rot går det att göra ett rött färgämne. Färgämnet mår-rött finns omnämnt i nordiska folksagor.

Prästkragen står för naturlighet och lycka

Prästkrage trivs bra på öppna ängar i hagar och i skogsbryn. Har fått sitt namn eftersom den liknar kragar som prästerna bar förr. Enligt folktron står blomman för naturlighet och lycka. Vanlig i hela landet.

Liten blåklocka: ”Jag trivs bäst i öppna landskap”.

Liten blåklocka är vanlig i hela landet. Den trivs bäst på öppna, torra marker. Blåklockan är Dalarnas landskapsblomma. Det finns många olika sorters blåklockor. En del av dem har varit prydnadsväxter i trädgårdar sedan 1600-talet.

Midsommarblomster kallas även skogsnäva

Midsommarblomster är vanlig i skogsmarker i hela landet. Kallas även skogsnäva och är den vanligaste av våra nävor. Tidig och kan blomma redan i maj, men har ofta sin höjdpunkt i juni.

Rallarrosens skott kan kokas som sparris

Rallarrosen har många namn, ett vanligt är mjölke. Växer i hela landet och kan dyka upp på många olika platser. Trivs extra bra på hyggen och vägrenar. Den är ätlig och de späda skotten kan kokas som sparris. Lägg blombladen i salladen.