Få största plommonskörden i kvarteret! Allas plommonguide visar dig hur

Är du sugen på att odla ett vackert plommonträd eller vill du bara se till att du skapat bästa förutsättningarna för din nuvarande plantering? Här samlar vi en stor plommonguide – allt från vilka sorter som ger bäst skörd till beskärning, skadedjur och plantering.

Plommon – så ska du plantera plommonträd för maximal skörd

Plommon är robusta träd som trivs både på mull- och lerjordar så länge platsen är väldränerad. Nya plommonträd kan planteras antingen på hösten eller på våren, men i norra Sverige är våren att föredra. Ju varmare klimatzon man bor i, desto större utbud av plommonsorter finns det att välja bland.

Plommon behöver en lång höst för att hinna mogna. Välj därför också en solig och varm plats i trädgården för ditt träd. Gräv ett djupt hål med en radie på minst 50 centimeter.

Har trädet stått länge i kruka kan det ha fått rotsnurr, vilket innebär att rötterna vuxit i cirkel längsmed krukans kanter. Ett sådant rotsystem har svårt att etablera sig i marken och resulterar i ett instabilt träd.

För att lösa upp rotsnurren och stimulera till ny rotbildning kan man göra ett par snitt på cirka fem centimeter med en kniv underifrån i rotklumpen.

Om trädet planteras i en gräsmatta är det viktigt att ta bort gräset i en radie på cirka 50 centimeter omkring stammen. Detta dels för att undvika att stöta emot trädet med gräsklipparen, dels för att trädet ska slippa konkurrera med gräset om vatten och näring. Unga träd klarar barkskador dåligt och hämmas i växten vid konkurrens av gräs.

Beskära plommonträd

Det första året bör plommonträdet inte beskäras. Då ska trädet använda energin till att forma rötter och inte till att läka sår. Plommonträd bör dessutom aldrig beskäras på våren. Vänta i stället tills trädet har fått blad och är i tillväxt. Det har då lättare för att stå emot svampangrepp som sätter sig i såren.

Annons

Det är dock viktigt att inte beskära alltför sent, eftersom trädet behöver tillräckligt med energi för att läka såren som förblir öppna och mottagliga för sjukdomar hela vintern.

När trädet är etablerat kan man börja forma kronan. Den ska helst vara öppen, utan inåtgående eller korsande grenar. Kom ihåg att ju mindre beskäring, desto bättre.

De yngre plommonträden har ibland en benägenhet att skifta i växtkraft. Ena året blir det massor av frukt, nästa år så gott som ingen frukt alls. Det kan exempelvis bero på dålig pollinering. Överväg i sådana fall att plantera ytterligare ett träd i närheten, eller prova att placera en hink med blommande grenar från en annan sort bredvid trädet. Dålig fruktbildning kan också bero på frostknäppar under blomningstiden, vilket skadar blommorna.

Nästan alla plommonsorter mår bra av att man gallrar bland frukterna. Dels blir det högre kvalitet på frukten, dels försvårar man spridningen av vissa sjukdomar. Börja med att försiktigt skaka trädet så att lösa plommon faller ner. Plocka därefter bort de frukter som är minst och de frukter som inte får någon sol. Avståndet mellan övriga plommon bör vara cirka fem centimeter.

Vilka typer av plommon ska jag välja?

Det finns flera olika sorts plommon att odla. Vissa sorter, till exempel ’Victoria’ och ’Opal’, är självfertila men de flesta plommonsorter ger bättre skördar om det finns en annan sort i närheten som de kan kors- pollinera sig med. Här samlar vi några populära sorter och vad som karaktäriserar dem.

Sorter som ger mer skörd

Vill du maximera skörden på ditt framtida plommonträd? Här är några plommonsorter som ger extra mycket skörd.

Annons

Opal: En tålig och starkväxande sort med bred krona. Sorten har söta plommon som mognar i augusti. Färgen på frukterna varierar från blålila till rött. Trädet sätter så många frukter att det är nödvändigt med kartgallring för att frukterna ska bli någorlunda stora.
Victoria: Populär sort som är sund och härdig. Träden är medelstora och breda ochger stora ovala frukter. Plommonen, som skiftar i rött och orange, måste gallras för att bli någorlunda stora. Detta är den bästa befruktningssorten för andra plommonträd.
River's Early Prolific: Ger små blå plommon som mognar i augusti. En tålig sort som ger skörd varje år. Sorten behöver befruktas av en annan sort.

Sorter som ger mindre skörd

Känns det överväldigande med en stor skörd? Här samlar vi några sorter som ger mindre skörd.

Reine Claude Althans: Härdig och starkväxande sort. Trädet är smalt med upprättväxande grenar, vilket passar bra i den lilla trädgården. Ger saftiga, runda plommon. De medelstora rödvioletta frukterna mognar i september. För en säkrare skörd måste trädet befruktas av en annan sort.
Kirke's: Svagväxande träd med purpurfärgade frukter. Plommonen är runda, stora och saftiga. Sorten är frostkänslig, vilket kan resultera i mindre skördar under kyliga år. Under varmare förhållanden kan trädet dock ge mycket frukt. För en säkrare skörd måste trädet befruktas av en annan sort.
Grön Reine Claude: Kraftigt och brett träd. De runda frukterna är gulgröna med röda prickar. Konsisten- sen är fast men saftig och med en speciell arom. Passar bra både som ät- och matplommon. Gallring är sällan nödvändigt. För en säkrare skörd måste trädet befruktas av en annan sort.
Jublieum: Medelstarkt träd som växer upprätt fram tills det börjar bära frukt. Ger stora gula till rödvioletta plommon med sötsyrlig smak. Behöver inte gallras. Sorten är självfertil.
Stanley: Blålila plommon med gult fruktkött. Frukterna är medelstora och svagt ovala. Sorten är självfertil men ger större skördar vid pollinering från annan sort.
Reine Claude d'Oullins: Ger söta, medelstora och gula plommon som även kan syltas. Trädet är starkväxande och ger rikliga skördar även om det kan dröja 10–15 år. Sorten är självfertil.

Sjukdomar och skadedjur på plommon – så identifierar du och åtgärdar dem

Det är tyvärr inte ovanligt att plommon drabbas av skadedjur och/eller sjukdommar. Här samlar vi några av de vanligaste.

Stam- och bladbakterios

Blad och grenar på trädet vissnar och dör. Efter hand sprider sig sjukdomen till hela trädet. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel. Alla angripna delar ända ner till den friska veden måste avlägsnas. Trädet blir oftast angripet i samband med beskärning.

Pungsjuka

Plommonen blir långa, platta och krumma medan de fortfarande är små. De blir även ihåliga och utan kärna. Fruktens yta ser rynkig ut och täcks av ett grått lager svampsporer. Sjukdomen uppstår spontant och det finns ingen bekämpning. Avlägsna angripna plommon innan de blir grå.

Fruktmögel

Mjuka, bruna partier utvecklas på frukten. I varmt och fuktigt väder täcks hela frukten av en gul svamp, men blir oftast hängande kvar på trädet. Av- lägsna alla infekterade frukter, även nerfallna, för att förhindra att smittan övervintrar till nästa säsong. Gallra så att frukterna inte sitter för tätt.

Blom- och grentorka

Blommorna vissnar men blir hängande kvar på trädet. Infektionen kan efter hand sprida sig till bladen. Frukterna drabbas av röta eller blir bruna med gula prickar, men hänger kvar på grenarna. Det är i fruktmumierna, och i blomanlagen, som svampen övervint- rar. Avlägsna alla angripna blommor, grenar och ruttna frukter. Utöver detta bör blommorna gallras. Sjukdomen kan eventuellt förebyggas genom att trädet besprutas med pepparrots- extrakt under blomningen, vilket för- svårar groning för sporerna.

Plommonbladlus

Uppträder ofta i stora mängder under varma perioder. Det finns tre olikaarter plommonbladlus. De skadar inte trädet och enstaka angrepp påverkar inte skörden. Lössen avsöndrar honungs- dagg där sotdaggsvampar växer vilket leder till en smutssvart klibbig belägg- ning på blad, frukt och under trädet. Är ofarligt men ser oaptitligt ut.