Kreativt i kuperad trädgård

Tillsammans är man starkare – dessutom blir det så mycket roligare! Anne och Lasse är vana fixare, som alltid har olika kreativa projekt på gång. När de hittade ett gammalt, charmigt hus på landet för många år sedan, blev de inte avskräckta av den rejält sluttande backen som var själva tomten.

Se också: Följ med in i Gunnel Carlsons vårträdgård

Efter reklamen: Följ med in i Gunnel Carlsons vårträdgård

Snarare blev de inspirerade av utmaningen.

– Här fanns egentligen ingen "trädgård" att prata om, för huset hade använts som sommarstuga, berättare Anne. Men vi älskade det lantliga läget och tänkte bara, att det där fixar vi.

Då kröp backen ända in på huset. Marknivån på husets baksida låg ända uppe vid taket. En av de första stora förändringarna blev därför att frilägga huset och gräva bort jord och sten för att öppna upp och att plana ut marken närmast huset.

– Allt som grävdes bort, återanvändes för att jämna ut marken på den övre delen. På så vis fick vi en bred gång med plan yta på husets baksida och även en hyggligt plan yta strax ovanför.

Allt större stenar som kom ur marken lades upp som en stenig brant däremellan.

Liten gräsmatta i kuperad trädgård

Den steniga branten fungerar som en högrest, naturinspirerad stödmur för den stora nivåskillnaden.

Mellan stenbranten och huset gavs plats för att bygga ett trädäck, där man nu har en skyddad uteplats.

Alla skrevor och håligheter mellan de stora stenarna har Anne fyllt upp med grus och jord och planterat torktåliga växter i. Nu blommar den karga stenbranten av lavendel, sibirisk fetblad och renfana, där det hårda mjukas upp av grönskan.

– Först var det nog mest så, ler Anne, att Lasse ville jämna till markytorna för att vi skulle så gräsmatta och den skulle helst vara så lätt att klippa som möjligt.

Men här blir saker och ting sällan som det är tänkt från början. Om någon av dem har en idé, så bollas den snabbt fram och tillbaka, för att ofta sluta med något helt annat och förstås mycket bättre.

Genom åren har därför gräsmattan krympt och ersatts av alltmer sinnrika trädgårdsrum och spännande planteringar. På den högre delen har de byggt gästhus, ateljé och förråd.

Den yta som var mest utplanad fick ge plats åt ett stort trädäck som fått smeknamnet "ön" och blivit favoritplatsen för att samla familj och gäster. Här grillas gärna på den eldstad Lasse murat och det bjuds på gott om plats runt långborden eller mer avslappnad vila i de hemsnickrade solstolarna.

Roligare att bygga själv i trädgården

Jo, för nästan allt som finns här i trädgården är självgjort. Självmurat, självsnickrat, självgjutet och självsvetsat. Lasse är snickare, men också allmänt händig. Det faller honom inte ens in att man kan köpa saker. Det är ju så mycket roligare att bygga själv.

Anne har i sin tur en konstnärlig ådra och är en entusiastisk hobbymålare. Så utformar hon också trädgårdens planteringar med fokus på färg och form när hon väljer plantor.

– Färgerna är absolut viktigast för mig, men jag tänker också på växtsätt och kombinerar gärna bladverk så att grönskan ska skifta i färg och form. Ibland skissar jag upp själva formen på en plantering, så att jag först har en bild av var det ska vara högt, lågt, klättrande eller hängande.

Sen gäller det att hitta växterna som både uppfyller kravet på färg och form och dessutom gillar läget. Däremot får de gärna vara hur "vanliga" växtsorter som helst, bara de är tåliga, robusta och växvilliga.

Hon vill inte ödsla tid på överdrivet fjäsk för att få känsliga växter att överleva.

Strikt och lekfullt i trädgården

På det viset har Anne och Lasse genom åren format och förvandlat sin trädgård tillsammans. De kompletterar varandra och har hittat en stil, som balanserar fint mellan strikt stilfullt och kreativt lekfullt.

Idag är den en gång så svårtillgängliga och sluttande backen en spännande och innehållsrik trädgård som lockar till upptäcksfärd längst slingrande gångar.

Tack vare den kuperade marken har det fallit sig helt naturligt att dela in trädgården i olika rumsligheter, var och en med sin egen karaktär. Ofta är de olika delarna tydligt avgränsade med staket eller spaljéer.

– Ett staket, en mur, ett räcke eller en spaljévägg är inte bara ett sätt att avgränsa ytor, påpekar Anne.

Det faller sig också så naturligt att "möblera" ytorna närmast omkring med växter. et är som om växterna får ett sammanhang och inte bara ser ut att ha hamnat där lite på måfå. Äventyret kommer självklart att fortsätta.

Här finns alltid utrymme för nya projekt och blir de någonsin "färdiga", så är det säkert lagom att börja om på nytt någonstans igen. Det är det som är det stora nöjet!