Odla humle – ölälskarens favorit
Humle – Störig och besk
I takt med det stigande intresset för ölbryggning har också efterfrågan på humle ökat. Men svensk humle är en bristvara – det gäller att odla sin egen!
Humle är lättodlad och svårodlad på samma gång. Lättodlad eftersom växtkraften är enorm. På våren kan skotten ha en tillväxt på uppemot en halvmeter om dagen.
Behöver man få upp en grön vägg snabbt, till exempel i en nyanlagd trädgård, är några humlestörar ett bra tips. De kan också placeras i en ring och vips har man en lummig berså, eller ska man säga ett lusthus, av humle? En humleplanta klättrande på en lina, fäst under takutsprånget, ger frodig grönska vid husgaveln.
Humle kräver tillsyn
Samtidigt kräver humleplantorna mycket tillsyn. På våren gäller det att hålla rent från ogräs runt plantan och hjälpa de späda stjälkarna att börja klättra. Visst strävar de uppåt av egen kraft men de kasar också lätt ner om de inte hittar bra fäste. Ett snöre, virat motsols om en hal stör, hjälper dem på traven.
Öl- och odlingsintresserade Per Wigermo har startat en försöksodling med humle på sin gård utanför Varberg. Han har byggt ett system med ledningsstolpar, vajrar och linor som kan sänkas ner när det är dags för skörd. I fjol fick han 3,5 kilo kottar på sina 125 plantor. På sikt behövs en bättre avkastning, minst ett halvt kilo per planta. Men Per har gott hopp om det:
– Humlen växer som hejsan om man bara rensar bort ogräset och gödslar. Blir det en fin höst kan man få riktigt bra kvalitet, säger han.
Humle kräver extra näring
Humle är en näringskrävande växt. Ska den utveckla en rik bladmassa och fina kottar gäller det att ösa på med kväverik gödning redan i mars, april. Gröngödsling med baljväxter, nässel- och vallörtsvatten och guldvatten (i hemträdgården, i yrkes odling får man inte använda människourin) gillas av humlen medan fast stallgödsel innehåller lite för mycket fosfor.
Det finns många – inte bara ölälskare – som är förtjusta i humle! Möss, sorkar, bladlöss, spinnkvalster, fjärils- och knäpparlarver, jordflyn, öronvivlar, bladloppor, svampsjukdomar och virus …
Humleexpertens bästa odlingsråd
Kirsten Jensen på Länsstyrelsen i Västra Götaland är expert på humleodling och berättar att det inte finns några ogräs- och insektsmedel som är godkända att använda på humle. I stället får man hålla rent runt plantan, gynna nyttodjuren och gå på kontinuerliga inspektionsrundor.
– Under torkan i juli kommer allt elände, säger hon.
Kirsten Jensen, trädgårdsrådgivare och humleodlingsexpert, tipsar
- Bara honor.
Satsa på friska sorter och se till att du enbart har honplantor i din humlegård. Hanplantorna ska bort, annars smakar humlen illa!
- En stadig stör.
Gräv ner ett rör 60–70 cm djupt i marken och lägg någon decimeter singel i botten som dränering. I röret placeras sedan humlestören, som gärna kan vara en 6–8 m hög granslana, max 10 cm i diameter. Om stören linoljebehandlas och vinterförvaras under tak håller den i många år.
- Slingerhjälp.
Gödsla och luka flitigt under våren och hjälp skotten att slingra genom att vira dem runt stören. När de har kommit någon meter upp klarar de att klättra.
- Ta bort skott.
Gallra de nya skotten. Behåll 3–6 skott per planta.
- Vattna i början.
I en lucker jord klarar sig en etablerad planta utan vattning eftersom rötterna sträcker sig ett par meter. Vattna dock om försommaren är torr. Kottarna blir större då. Nyplanteringar behöver vattnas första året.
- Locka nyttodjur.
Se till att nyttodjuren har mat från exempelvis nävor, tusenskönor, veronika och lomme. De behöver även bon. Fäst en lerkruka upp och ner, med en halmruska i, högt upp på stören. Där kan tvestjärtarna gömma sig under dagen. På natten kommer de fram och kan äta 120 bladlöss var.
- Dags att skörda.
Kottarna är mogna när de doftar starkt, prasslar som silkespapper och man blir klibbig när man gnuggar dem. Det brukar vara runt 24 augusti, Bartolomeus-dagen. Skörda i torr väderlek.
- Övervintring.
Kupa upp jord runt rötterna som vinterskydd. På våren avtäcker man plantan och tar bort allt gammalt växtmaterial, som kan bära på svampsjukdomar och andra skadegörare.
Humle till läkning, mat och pynt
Humlekotten är en hälsobomb som innehåller över 3 000 ämnen med olika verkan.
Humle som läkeväxt:
Rogivande effekt som te eller liten humlekudde att ha i sängen. Lindrar klimakteriebesvär då humle innehåller fytoöstrogen, som liknar kvinnligt könshormon. Kan läka sår eftersom det finns ett desinficerande och konserverande ämne i växten. Forskning visar att ämnet även är bra för minnet och motverkar övervikt (hos möss).
Humle i matlagning:
Krydda i sillinläggningar och fiskrätter. Smaksättare i choklad, bröd, pasta, lammkorv, snus, likör, vinäger och flädersaft. Vårens humleskott kallas ibland fattigmanssparris och kan, precis som sparris, ätas gröna eller vita.
Humle som dekoration:
Bladen är vackra och rankorna passar att fläta kransstommar och dörrmattor av.
Förr var det lag på humleodling – i dag är kottarna en bristvara
I dag är svenska mikrobryggerier och hemmabryggare hänvisade till importerade humlekottar för att ge sitt öl smak och beska. Annat var det förr. Humle är den enda gröda i Sverige det har varit lag på att odla. I över 400 år var det varje bondes plikt att hålla sig med en humlegård. Anledningen var att humlekottarna behövdes som konserveringsmedel när man bryggde öl.
Öl var under hela denna tid basen i folkhushållningen. Vattnet var ofta otjänligt, särskilt i städerna, varför man hellre drack öl. Dessutom var det ett sätt att använda säden, som många somrar grodde i axet och därmed inte gick att torka och mala till mjöl. Ölet kallades till och med för det flytande brödet.
Ofta anlades humlegården på mark som inte var brukbar till annat, till exempel intill murar och stenrösen. På sådana platser kan man än i dag se några magra humleplantor slingra.
Biologen Else-Marie Strese är den svenska humlens beskyddarinna. Som ansvarig för insamlingen av gamla kulturarvsplantor av humle för POM (Programmet för odlad mångfald) har hon och hennes team hittat hundratals historiska kloner och registrerat 58 av dem i genbanken. Några av klonerna finns numera att köpa i välsorterade plantskolor, och bär då märkningen Grönt kulturarv.
– Många gamla sorter har mycket virus. De skulle också behöva växtförädlas för att få bättre egenskaper. Men om du hittar en gammal, trevlig sort – testa den!
Kulturarvssorter till öl och prydnad
Tre gamla humlekloner, som Programmet för odlad mångfald (POM) hittade, finns i handeln och är märkta med etiketten Grönt Kulturarv. Det är ‘Hulla Norrgård’, ‘Korsta’ och ‘Näs’. Alla tre är lämpliga att odla i svenskt klimat och är virusfria. De passar både som prydnadsväxter och om man vill använda kottarna för att brygga eget öl.
– Att få beska med svensk humle är svårt. Men när ölen har jäst ett par veckor kan man efterhumla den för att få mer arom och där är svensk humle intressant, säger Robert Olsson som driver mikrobryggeriet Byaregårdens Brygghus och ständigt är på jakt efter närodlade ingredienser.
Av Karin Hylander