Så lyckas du med narcisser – trogna favoriter på våren
Påskliljor och pingstliljor hör till de prydnadsväxter som har odlats längst i vårt land. Påskliljan odlades troligen redan på medeltiden och pingstliljan minst sedan på 1600-talet. De båda korsar sig lätt med varandra. Då uppstår stjärnnarcisser i de mest uppseendeväckande varianter. Men det finns många fler arter – för att inte tala om namnsorter. En av de vanligare i svenska trädgårdar är den ljuvliga och milt doftande orkidénarcissen ’Thalia’.
Narcisserna är tåliga och lever länge
Narcisser är friska och livskraftiga växter. Det märks bland annat på att man ofta hittar dem i övergivna trädgårdar. När allt annat har gett upp lever påsk- och pingstliljorna vidare.
Pingstliljor vill växa på fuktigare plats
Många av narcisserna kan odlas i stora delar av landet i ett skyddat och väldränerat läge. Kraftig, mullrik jord är det bästa men narcisserna klarar det mesta utom ren ler- eller sandjord. Pingstliljor tycker om en lite fuktigare miljö.
Dela på sidolökarna om blomningen avtar
Även för fyllda sorter är det viktigt att de inte får torka ut. Annars orkar de inte bära fram alla blommor. När det gäller pingstliljor och stjärnnarcisser bör man dessutom tänka på att låta dem stå i fred i åratal efter planteringen. Om de till slut börjar stå för tätt kan man ta upp lökarna och dela på sidolökarna, men gör det först när blomningen börjar avta.
Plantera med tio centimeters avstånd
En decimeter mellan lökarna brukar vara lagom plantavstånd. Om man sätter sig in i narcissernas livscykel är det lätt att förstå hur de vill ha det för att trivas. Efter blomningen i april och maj anläggs blomanlaget till nästa år. Det är för att orka göra det som löken behöver ha de gulnande bladen kvar tills de är helt vissna.
Narcissernas rötter växer till sig
Under sommarmånaderna har narcissen sedan sin viloperiod. När sensommaren kommer börjar rötterna att växa till. Det är anledningen till att narcisser ska planteras tidigt, gärna runt den 1 september. Då hinner de etablera sig med ett kraftig rotsystemet innan vintern.
Passar i rabatt, kruka och woodland
Narcisser av olika slag planteras ofta tillsammans med andra vårblommande lökar, som tulpaner och hyacinter, i en härlig vårrabatt. Att sätta dem i en kruka på trappan, kanske tillsammans med de första penséerna, är också klassiskt.
Gammalt knep: Slå ett snöre runt de vissna bladen
Narcissen är giftig - men bara i större mängder
Alla narcisser innehåller ett irriterande ämne och det är förmodligen därför de skys av rådjur, kaniner, sorkar och andra skadegörare. För människor är det ganska stora mängder av växten, främst löken, som måste förtäras för att man ska må dåligt. Då handlar det om magbesvär och illamående. Tänk på att växtsaften kan ge hudirritation.
Minst lika bra passar narcisser som underplantering i ett woodland eller under enstaka lövträd och lövfällande buskar, där de lyser upp och får ljus under våren. Sätter man narcisserna tillsammans med tidiga, höga perenner döljer dessa automatiskt de fula, nedvissnande bladen. Annars kan man göra som farmor och mormor gjorde: vrida ihop bladen till en liten böj och slå ett bastsnöre om, så blir de inte så dominerande.
Läs mer och beställ magasinet här
Narcisserna tillhör amaryllisfamiljen
Narciss-släktet, Narcissus, tillhör amaryllisfamiljen precis som snödroppar och snöklockor. Släktet omfattar många olika arter och ett gigantiskt antal namnsorter – det finns inte mindre än omkring 26 000 registrerade namnsorter vid Royal Horticultural Society i London.
Antalet oregistrerade sorter är troligtvis också väldigt stort. Narcissernas utvecklade förmåga att korsa sig gör det svårt att artbestämma och att härleda ursprung. För att i odling och handel underlätta bestämningen av narcisserna, är släktet indelat i 13 klasser baserat på blommornas utseende.
Några av de vanligare arterna vi stöter på när vi köper narcisser eller redan finns i trädgårdarna är:
- Stjärnnarciss, Narcissus x incomparabilis. Spontana hybrider av påsk- och pingstlilja som finns i otaliga namnsorter, många väldigt gamla. Vanligast med vita kalkblad, bikronan kan ha stor variation i färg och form.
- Orkidénarciss, Narcissus Triandrus-Gruppen, har ett par hängande blommor på varje stjälk i vitt eller gult och olika färgvariationer i bikronan.
- Tazett, Narcissus tazetta, är inte härdiga men kan drivas i kruka inomhus eller i kallväxthus för att planteras ut när kylan ger med sig. Ofta starkt doftande. Finns som gul och vit med variationer. Vanlig julblomma. Bland trädgårdstazett, Narcissus Tazetta-Gruppen, finns däremot härdiga sorter.
- Pingstlilja, Narcissus poeticus, blommar vanligtvis något senare än påskliljan. Vita kalkblad och en fatlik bikrona. Väldoftande.
- Påsklilja, Narcissus pseudonarcissus, kan vara både gul och vit med många färgvarationer i bikronan.
- Miniatyrpåsklilja, Narcissus asturiensis, är den lägsta av alla med höjd på 7–10 centimeter. Den vanliga och omtyckta lilla narcissen ’Tête-à-tête’ tillhör dock inte i denna art utan är en påsknarciss, Narcissus x cyclazetta, och är något högre.
Källa: Bland annat Lökar & knölar, Marie Hansson/Björn Hansson
Bukett-tips för narcisser
Som snittblommor är narcisserna härliga men lite knepiga att handskas med. Här några råd som gör att du får glädjas åt buketten längre:
- Narcisser tillhör inte de snittblommor som står längst. För att få njuta av buketten bör du använda kallt vatten i vasen och ställa den i ett så svalt rum som möjligt, åtminstone nattetid. Som vanligt gäller: Inget fruktfat nära blommorna!
- Narcisser avger ett giftigt sekret, som kan skada andra blommor i vasen. Ställ dem för sig själva i vatten ett par timmar först och låt dem ”blöda av sig” och byt sedan vatten innan du blandar med andra blommor. Fortsätta sedan med att byta vatten dagligen.
- Gängliga narcisstjälkar kan lätt brytas av eller lägga sig efter en regnskur. Knipsa av blommorna och låt dem flyta i ett vackert fat som alternativ till en traditionell bukett.