Blommande minneslund vid askgravplatsen i Kungsäter

En blomstrande minneslund skänker ro och tröst samtidigt som den påminner oss om glädjen i livet. Kan det då finnas en bättre plats för den sista vilan än en paradisisk trädgård?

Kyrkan i den lilla byn Kungsäter i Halland provade ett annorlunda grepp när en ny askgravplats skulle byggas. De utlyste en tävling bland eleverna på en trädgårdsutbildning, där uppdraget var att formge den nya anläggningen. Bland eleverna fanns Jessica Jonsson Hendberg.

– Det var i slutet av utbildningen, då mycket annat också skulle göras, minns Jessica, så jag hade inte tänkt lämna in något bidrag. Men så besökte jag platsen och såg direkt hur det skulle se ut. Det var bara att rita och lämna in.

Efter reklamen: Så gör du höstens snyggaste krans

Minneslunden en vacker plats

Paradiset på jorden, tänkte Jessica, det borde ju vara just här. För sitt inre såg hon en åttkantig trädgård, inspirerad av kyrkbyggnaden som också den är en oktagon, med en skyddande häck som yttervägg.

En gång kantad av pelarkörsbär leder in till själva askgravplatsen med ett stillsamt, porlande vattenspel om-givet av en lätt upphöjd plantering och rejäla naturstenar på rad.

Runt om, utmed ytterväggarna av idegranshäck blommar en bred blomsterbård så generöst planterad med blommor att man skulle påminnas om allt det vackra i livet, det fantastiska i skapelsen och överflödet som finns i vår makalösa världs egen natur.

Väl valda växter vid minneslunden i Kungsäter

Hon skrattar lite när hon säger att det nästan kändes som att få en ’uppenbarelse’, men faktum är att det blev början på något större också i hennes personliga utveckling. Arbetet med projektet ledde sedan inte bara till att Kungsäter fick en fantastisk askgravplats – det väckte också troendet till liv igen hos Jessica själv.

– Jag var aktiv i kyrkan som väldigt ung, så det är inte som om jag plötsligt blivit religiös. Det var bara en del av mig som jag lagt åt sidan för en tid. Men det är nog omöjligt att arbeta med utformningen av en sådan här plats utan att det sätter igång tankarna kring skapelsen, meningen med livet och döden så klart, berättar hon.

Växturvalet krävde stor omsorg. Det ska vara vackert från tidig vår och långt in på hösten. Växterna måste också trivas med läget, fungera ihop sinsemellan och inte vara övermäktigt arbetskrävande. Jessica försökte också välja växter som på ett eller annat sätt var förknippat med kyrkan och kristendomen.

– Det är inte så ängsligt färgmatchat, säger hon, för jag ville återge just känslan av överdådig rikedom och glädje inför skapelsen. I paradiset måste det helt enkelt finnas plats för alla möjliga färger och former.

Perennerna har vuxit sig höga. De står tätt samman i stora grupper där de med gängliga stjälkar får naturligt stöd av sina mer robusta grannar. Här finns inslag av gräs och blommor som är mer likt det som kan växa i naturen, lite spretigt och vilt, men också av prydligt kultiverade trädgårdsblommor som ståtliga liljor och rosor. Det är ett överdåd, där allt det vackra tävlar om uppmärksamheten.

– Jo, vi planterade tätt redan från start, förklarar Jessica, för att det snabbt skulle växa till sig och bli fylligt. Det finns gott om ytor runt kyrkan där delade växter sedan kan planteras om. Blommorna kommer också till glädje som altardekorationer.

Ett behagligt lugn i trädgården i Kungsäter

I paradisets mitt råder dock lugnet med det rogivande porlet från springbrunnen och den enkla, mer lågmälda planteringen av kantnepeta och lammöron. Det är ett rum för stillhet och eftertanke. En skön plats att sitta ner på, för att minnas de som inte längre är med oss, samtidigt som man kan känna tacksamhet över att få finnas till.

Kyrkogårdar förändras

Kyrkogårdar har i stort sett varit likadana i flera hundra år, men håller nu sakta på att förändras. Allt fler väljer minneslundar eller askgravplats som begravningsplats. Då handlar det inte längre om enskilda gravar som alla ser olika ut. Den sista vilan är istället en gemensam plats för många.

De här gemensamma gravplatserna kan formges friare och göras till dekorativa platser. I framtiden kan kyrkogårdarna komma att bli alltmer trädgårdsliknande. De kan förvandlas till trösterika platser, dit man inte bara går för att besöka en grav, utan också för en stunds andakt, bön, stilla samtal, vila och reflektion.

Kanske kan de till och med bli en plats för alla livets stunder av betydelse. En trädgårdsliknande kyrkogård kan också komma att bli den självklara platsen för bröllop och dop.

Växter med anknytning till tro och religion

För askgravplatsen i Kungsäter har Jessica Jonsson Hendberg valt växter som på olika sätt har en anknytning till tro och religion. Där finns växter som förr var vanliga i klosterträdgårdar eller som nämns i bibeln.

Några växter har helt enkelt valts för sina namn, som helgonört och rosen ’The Pilgrim’. I rabatterna finns också blommor som ofta gestaltas i tavlor med religiösa motiv eller är en del av kyrklig tradition.

Exempel på det är ”kyrkbuketten” som bestod av väldoftande örter och bars med av kvinnorna till kyrkan. Buketten kunde de begrava näsan i om odörer från omgivande otvättade kroppar blev överväldigande eller om de höll på att somna.