Lila grönsaker och bär – så odlar du ”superfrukterna”
Varför ska man odla lila grönsaker och bär?
Den som låter landen prunka i purpur och violett – kärt barn har många namn – får nyttigare grönsaker. Det är antocyaninernas förtjänst. Dessa pigment ger den karaktäristiska färgen åt ”superfrukter” som blåbär, aronia, rödkål och aubergine och finns i alla växter i samma färgskala. Antocyaniner tros ha antiinflammatoriska egenskaper och vara bra på att förebygga bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
Så odlar du lila ”supergrödor”
Lila kålrabbi
”Det är roligt att odla med barn och de brukar tycka det är kul med lite extra färg” säger Veronica Gårdestig, som är VD på Impecta Fröhandel. Och visst är det lättare att få i dem små grönsaker som de själva har odlat, skördat och tillrett! Kålrabbin ‘Wiener Blå’ är en veteran i sammanhanget och finns i Impectas sortiment för tionde året men är i grunden betydligt äldre än så. Det är nämligen en kulturarvssort från 1851. Även Flora Linnea säljer sorten. Nelson Garden saluför ett par andra sorter, ‘Azur Star’ och ‘Blaro’. Även Runåbergs Fröer har ‘Azur Star’ i sortimentet.
Den vitaminrika kålrabbin – förr kallad Nordens citron – drar lätt till sig skadeinsekter, precis som alla andra kålslag. Odla den gärna under väv! Plantorna kan förodlas eller så sås fröna direkt på växtplatsen i omgångar så att man alltid har tillgång till krispiga stjälkar.
Purpurkål
Som ett sumpskogsträd från dinosauriernas tid eller något ut en fantasyfilm, så ser den ut. Men det här är en purpurkål med sortnamnet ’Baltisk röd’. Den är en gammal sort, om än inte från jura eller krita. Hela plantan är starkt violett. Ju svalare det blir om hösten, desto mörkare blir den. Men i grytan övergår de krusiga bladen till mörkgrön färg.
’Roter Grünkohl’ är en annan lila grönkål med ett blekare bladverk, som skiftar mellan lila och grönt. Purpurkål odlas på näringsrik och fukthållande jord, gärna under väv för att hålla kålfjärilar och annan ohyra borta.
Lila trädgårdsmålla
Den vanliga, gröna svinmållan räknas som ett ogräs, den röda trädgårdsmållan som en prydnad för trädgården. Men båda varianterna är ätliga och goda.
En riktig höjdare är röda sorten ’Ruby Red’. En annan vacker och välsmakande sort heter ’Röd Orach’.
Trädgårdsmållan sås gärna i omgångar eftersom de pikanta bladen på den späda plantan är godast. Men grövre blad kan tillredas som spenat. Mållan kan sås i rader i grönsakslandet men kanske gör sig ”trädgårdens rubin” bäst om fröna sprids ut lite här och där. Med sina dekorativa blomställningar och sitt vackra bladverk passar den lika bra i blomsterrabatten som i grönsakslandet. Mållorna är tacksamma växter. De kräver inte mycket och självsår sig gärna. Med lite omvårdnad – vatten och näring – blir trädgårdsmållan dock ännu praktfullare, ibland nästan manshög.
Lila blomkål
Hur snygg kan en grönsak bli? Kolla in blomkålen ’Graffiti’! Redan för flera hundra år sedan odlades vackert färgad blomkål, men i slutet av 1800-talet blev de röda och lila sorterna omoderna till förmån för den vita. Men nu är de färgglada sorterna tillbaka!
’Graffiti’ är en F1-hybrid, som ger små, hårt knutna huvuden. Den violetta blomkålen passar bäst rå eftersom den övergår till en inte lika smaklig, blågrön ton vid kokning. Skiva ner den i salladen eller bryt loss små buketter att dippa som hälsosamt snack. Blomkål är en av de kinkigaste växterna i trädgårdslandet. Det gäller att ge den jämn fuktighet och värme – eller snarare svalka – samt god näring under hela säsongen för att den ska bilda huvuden. Men det är väl värt besväret och om larverna smaskat i sig en del av huvudet går det ju fint att använda resten i alla fall.
Lila spetskål
Den gredelina spetskålen ’Kalibos’, alla instagrammares storfavorit, har kommit för att stanna. Skönheten handlar inte bara om färgen. Sorten har även en vacker form och en sällan skådad krispighet. Oj, glömde vi nämna smakfullheten? Full pott, alltså!
Spetskålen funkar både att äta rå i sallader och att skära i klyftor, förvälla lätt och avnjuta varm med en smörklick.
Som all huvudkål har den en lång odlingssäsong. Ska den hinna knyta sig är det bra att förodla och plantera ut den efter avhärdning. Liksom kompisarna i kålfamiljen vill den ha mycket näring och jämn fuktighet samt skyddas med väv för att bladen inte ska bli uppätna. Staket runt kålodlingen är bra med tanke på hur förtjusta även harar, kaniner och rådjur är i kål.
Lila chili
Det är något med styrkan och farligheten hos chili som får odlare med machoideal att gå igång. För dem är F1-sorten ’Vampire’ idealisk. Det grönsvarta bladverket, de lila blommorna och frukterna som mognar från svart till rött drar till sig blickarna och signalerar att här kommer det att levereras hetta.
Chili ska sås tidigt inomhus. När fröna har grott behöver de en ljus och sval växtplats för att inte bli alltför rangliga. Växtbelysning är ett stort plus. När frostrisken är över avhärdas plantorna innan de flyttas ut. Som de flesta chilisorter trivs ’Vampire’ i växthus, men blir sommaren varm och solig trivs den även i en kruka på altanen eller annan väl skyddad plats.
Lila plocksallat
Ett envist rykte i odlarkretsar säger att sniglar, framför allt de spanska skogssniglarna, föredrar grön sallat framför rödbladig. ”Det kan vi inte bekräfta. Vi har inte sett någon sådan tendens”, säger dessvärre Veronica Gårdestig på Impecta, som säljer sorten ’Navara’, en plocksallat med glänsande, mörkröda eklövsblad och gröna innerblad.Den som vill äta ognagd sallat får nog även vid odling av sorter i röda och lila toner se till att snigelsäkra sitt land med snigelplockning i skymningen, järnsulfat, sandpappersklädda odlingslådor, elstängsel eller vilken metod man nu väljer.Experternas bästa tips för köksträdgårdenLäs mer
Plocksallat sås i omgångar direkt på växtplatsen. Så inte när det är för varmt, sallat gror inte då. Håll såbädden fuktig. Gallra efter hand så att plantorna inte står för tätt. De bortgallrade bladen kan du äta upp.
Purpurböna
En klassiker hos alla som gillar att odla mörka grönsaker. För nybörjaren kan det bli en besvikelse när de läggs i grytan och under uppvärmningen ändrar färg till grönt, men det fenomenet gäller många violetta grönsaker och är i sig fascinerande att betrakta.
’Carminat’ är en tidig störpurpurböna som ger en stor mängd trådfria baljor, desto fler ju mer man skördar.
Liksom hos sorten ’A Cosse Violette’ blir baljorna ca 25 cm långa. ’Blauhilde’ är en medelsen och tåligare sort. ’Purple Teepee’ och ’Purple Queen’ är båda lågväxande, bra alternativ när det inte finns plats att klättra, blir ca 40 cm höga. Bönor är lättodlade så länge de inte sås för tidigt. De vill gro i en väl uppvärmd jord, minst 15 grader. Höga sorter behöver stöd.
Wonderberry
Bärtrenden är stark med många, för oss nya och spännande sorter, som saskatoon, minikiwi och svarthallon. I den trenden passar wonderberry, Solanum burbankii (även kallad sunberry), väl in. Wonderberry är en ettårig liten planta som kan odlas i kruka i växthus eller på soligt och skyddat läge utomhus. Ger stor skörd av små, svartvinbärsliknande bär. Smaken och användningsområdet liknar dock mer blåbär. Växten är lättodlad men frostkänslig.
Så inomhus under våren utan att täcka fröna. Omskola plantorna en och en i krukor innan de avhärdas och får flytta ut efter sista nattfrosten.
Lila sockerärt
Trädgårdsärten är en av människans äldsta trotjänare, en riktigt gammal kulturväxt med stor variation. Sockerärten ’Shiraz’ får vackra tvåfärgade blommor. Kulturarvssorten ’Visingsö’ är en spritärt med breda, korta baljor. Högväxande spritärten ’Blauwschokker’ kan användas som sockerärt och behåller då sin vackra färg på baljorna under kokning.
Sockerärter kan sås så fort jorden reder sig om våren. De är törstiga, så vattna rikligt. Täckodling är ett bra sätt att hålla kvar fuktigheten i jorden runt ärternas rötter. Var noga med växtföljden och ge ärterna rätt kompisar i landet. Ärter trivs inte tillsammans med lök och potatis.
Blodamarant
Gillar du när grannar och besökare hejdar sig i steget och ställer frågan ”Men vad i hela friden är det du har där?” Blodamaranten ’Velvet Curtains’ blir ett stiligt blickfång i landet med sitt mörka bladverk och även senare under odlingssäsongen när plymerna utvecklas. ’Red Garnet’ är en extra snabbväxande sort. Som köksträdgårdsväxt odlas blodamaranten för de näringsrika bladens skull, de passar bra i allehanda sallader. Men man kan också använda den som snittblomma eller torka plymerna inför vinterns fågelmatning.
Blodamaranten trivs egentligen bättre på varmare breddgrader men om man förkultiverar den en till två månader innan utplantering funkar den hos oss också.
Lila sparris
Brukar folk imponeras av din sparris? Vänta då tills du har skaffat den nyzeeländska sorten ’Pacific Purple’. De lila knopparna skjuter upp ur jorden som spjut och får de gröna släktingarna att, bokstavligen, blekna i jämförelse. Det sägs även att den purpurfärgade grönsaken är snäppet mörare än sina gröna fränder.
Egenodlad sparris är en lyx som det tar några år att ordna till. Först tredje året efter plantering bör man skörda sina första stjälkar. Åren därefter kan man ta en längre och större skörd. Det gäller att välja rätt läge när man anlägger en sparrissäng. En soldränkt växtplats är det viktigaste, men rätt jord spelar också in. Sand och mull är vad sparrisen vill ha för att bli frisk och stark och leva länge.
Aubergine
Vem vill inte stoltsera med en äggplanta med anor? Kulturarvssorten ’Black Beauty’ från 1902 belönar odlaren rikligt med stora, ovala frukter till moussakan. Men det finns fler spännande sorter. ’Ophelia’ F1 är en mini aubergine, en kompakt liten planta, ca 30 cm hög, som får små frukter. Sorten ’De Barbentane’ får ca 20 cm långa frukter. ’Moneymaker No. 2’ blir ca 50 cm hög.
Äggplantan älskar sol och värme och är känslig för kyla. Odling i växthus rekommenderas i stora delar av Sverige, men aubergine kan även odlas i ett riktigt varmt och fredat hörn av trädgården. Den är lämplig att odla i kruka. Förutom att aubergine vill ha det ännu varmare än tomaterna är odlingsbetingelserna ungefär desamma. Förkultivera och toppa sedan plantan vid 25 centimeters höjd. Låt därifrån två till fyra sidoskott gå upp.
Lila blomsterkål
Vad är det som kryper ur grenvecken? Jo, det är små, små kålhuvuden. Blomsterkål, rosettkål, kalette eller flower sprouts, som den också kallas, är en korsning mellan brysselkål och grönkål. Sorten ’Autumn Star’, är en F1-hybrid med lila bladnerver mot grön botten. De små huvudena får en söt och nötaktig smak och skördas på senhösten efter en lång växtsäsong.
Blomsterkålen kan direktsås men förkultivering är att rekommendera. Precis som sina kålsläktingar vill den ha rikligt med gödning och fukt under hela växtsäsongen. Odla i soligt läge. Jorden bör vara lerhaltig, mullrik och väldränerad. Täck med fiberduk redan från början som skydd mot ohyra.
Av Karin Hylander