Lär dig växternas språk – med Carl von Linné som lärare
Vilken superkarriär han gjorde, Carl von Linné! Han studerade medicin, gjorde forskningsresor, skrev böcker om botanik och naturvetenskap, arbetade som läkare, var med och grundade Kungliga Vetenskapsakademien och blev professor i medicin.
Utöver detta strukturerade han växter, djur och mineraler i tvånamnssystem på latin. Ett gediget arv lämnade han efter sig – och grunden i detta system används över hela världen i dag. Detta språk har stor betydelse eftersom man annars måste lära sig ofantligt många nationella växtnamn, och ändå riskera att köpa fel växt. Det vetenskapliga namnet är samma världen över. Carl Linnæus började katalogisera och sortera arter, släkter, familjer och underarter. Han hade inte ens fyllt 30 år när han skrev boken som gjorde honom berömd, Systema Naturae. År 1757 blev han adlad och fick namnet Carl von Linné. Han kallas botanikens fader och myntade själv uttrycket ”Gud skapade – Linneaus ordnade”.
Gillade inte skolan
Som ung student hette han Carl Linnæus, och han gjorde lärarna bekymrade eftersom han skolkade från lektionerna. Anledningen var dock inte så farlig; han ville helt enkelt vara i naturen och ansåg sig inte ha tid att gå i skolan. Senare blev det han själv som undervisade, både i botanik, mineralogi, zoologi och läkemedelslära. Och både han och hans studenter reste världen över för att inhämta mer kunskap.
Linnés spår i Sverige
Råshult: Föddes i Södregård.
Växjö: Gick i skolan i Karolinerhuset.
Falun: Linnés bröllopsstuga. Med hustrun Sara Lisa fick han sju barn, varav fem nådde vuxen ålder.
Uppsala: Linnéträdgården, Linnés Hammarby, Botaniska trädgården, Linnémuseet, gravplats vid domkyrkan.
Skämtade med andra botanister
Med namngivningen kom också makt. Det finns olika teorier om hur stinknävan, Geranium robertianum, fick sitt namn. Var Robert en konkurrent som Linné inte gillade, eller syftar namnet på kung Robert II av Frankrike? Hur det än är, så har någon Robert fått ge namn åt en oansenlig växt med icke angenäm doft.
Ann-Mari Jönsson skriver i Svensk Botanisk Tidskrift att Linné skämtade med sin omgivning ibland, inte alltid som en komplimang. Exempelvis fick ett litet illaluktande ogräs namn efter en tysk botanist. De var förmodligen inte såta vänner innan sigesbeckian namngavs, och blev det nog inte senare heller. I samma skrift kan vi läsa om dorstenia ”vars blommor är obetydliga, liksom vissna och efter sin tid, i likhet med Dorstens arbeten”. Denne tyske botanist verkar inte ha varit en av Linnés favoriter.
Men det finns också namn som hedrar exempelvis en upptäckare eller växtsamlare. Dahlian döptes efter lärjungen Anders Dahl och begonia kommer av Michel Bégon, en fransk politiker och botaniker. Fetbladsväxten lewisia fick sitt namn efter en amerikansk guvernör Lewis och den engelska plantskolan Jackman & son gav namn åt Clematis Jackmanii.
Användbara glosor i växternas värld
Vid första anblicken kan det verka som helt obegripliga ord. Onödigt krångliga dessutom. Men faktum är att de är mycket lärorika och användbara, om du bara knäcker koden.
Principen är att börja med växtens släktnamn och sedan komplettera med artnamnet som är beskrivande. Till exempel Oxalis triangularis. Oxalis är klöversläktet och bladen är triangelformade. Det är huvudsakligen latin som används, men det finns även inslag av grekiska. Ändelser kan variera. Efter art- och släktnamn kan det följa ett sortnamn. Det ser vi i namnet för en liten ljusgul ringblomma: Calendula officinalis ’Cream pygmy’. Sortnamnet är viktigt att notera om du vill ha just den sorten. Annars kanske du kommer hem med en orange ringblomma, för de har samma art- och släktnamn.
Här är några bekanta ord som ger en liten indikation på framträdande karaktärsdrag eller egenskaper hos växten:
- Gracilis = Gracil, spenslig
- Multiflorus = Med många blommor
- Ovatus = Äggformade
- Pendulus = Hängande
- Strictus = Rak
- Alba/albus = Vit
- Niger/nigra = Svart
- Rubrus/rubra = Röd
- Purpurea = Lila
- Vulgaris/vulgare = Vanlig. Den vanliga sorten.
- Officinalis = Läkemedelsväxt. De växter som borde finnas i ”officinen”, alltså på apoteket.
- Annuum = Ettårig
- Major = Större
- Minor = Mindre
I vissa fall är ledtråden väldigt exakt och beskrivande. Till exempel carnea som betyder köttfärgad, eller vad sägs om barbatur som betyder skäggig? Det vetenskapliga namnet kan också ge dig en hint om var växten trivs. Mare eller maritima står för hav, och finns i namnet för strandkål, Crambe maritima. Då vet du att det är en kustväxt, till skillnad från den lilla bergsväxten fjälldaggkåpa, Alchemilla alpina, som växer i fjällområden och vill ha kalkfattig jord.
Om du är språkkunnig kommer du att hitta små pusselbitar och nog lösa någon gåta den vägen. Det är bra att känna till att vetenskapliga namn ibland ändras och att växter kan flyttas till en annan växtfamilj. Det är ett stort och detaljerat system och inget du lär dig i en handvändning. Men nu har du i alla fall detektivblicken påslagen och är beredd att utforska och avkoda Linnés arv.
Foto: Katarina Schläger, Vänersborgs museum, Jönköpings läns museum, Kulturparken Småland AB