Odla mitt i stan – livet med kolonilott
Kring kolonilotterna på Årstafältets koloniområde håller det på att byggas stad. Lotterna omges av en byggarbetsplats på ena sidan, öppna fält med cykelvägar, buskage samt en starkt trafikerad motorled. I fjärran syns bostadsområden och på andra sidan motorleden ett köpcentrum.
Men på koloniområdet råder lugn och ro, här och var pysslar kolonister på sina lotter.
– Vårt område är Stockholms yngsta koloniområde, det anlades 2002, och när staden skulle bygga bostäder där det låg 2017, flyttades det hit, förklarar Karin.
– Här har vi varit sedan dess. Allt är fortfarande alldeles nytt, träden, buskarna och rabatterna unga. Och det nya föreningshuset är snart iordningställt.
Här odlar:
Namn: Karin Arver, 48 år.
Yrke: Landskapsarkitekt
Var: Årstafältets koloniområde, Stockholm.
Växtzon: 2.
Inspirerats mycket av: Lena Israelssons Handbok för Köksträdgården – det gröna kulturarvet. Sara Bäckmos beskrivningar av täckodling. Amerikanska Ruth Stout som introducerade täckodling på 1950-talet. Britten Charles Downing som är nestor för No dig-odlandet.
Koloniföreningen har också en gemensamhetsodling, Kulturträdgården, och den dignar av skördeklara grönsaker. Förutom kolonilotter med eller utan stuga finns det även fruktlundar och ängar, fyllda av pollen och nektarrika blommor. Dessa gemensamma ytor sköts av kolonisterna och här är förbipasserande välkomna att slå sig ner och njuta av prakten och lugnet.
Karins lott är en stor grönsaksodling inramad av bärbuskar och fruktträd.
– Min tanke med det är att skapa ett rum i mitten – min köksträdgård.
På kortsidan vid den lilla stugan finns en perennrabatt från vilken pollinerarnas stadiga surr hörs.
– Jag älskar perenner, säger Karin och stannar upp vid rabatt en fylld av bland annat solbrud, kantnepeta, lavendel och kärleksört.
Blommande växter gynnar insekter som skyddar grödorna mot skadegörare, en bra anledning att blanda blommor och grönsaker!
Karin täckodlar och hon har många ätbara perenner på lotten, till exempel sparris och rabarber.
– Särskilt viktiga ätbara perenner är funkia och kärleksört. Funkians späda skott om våren är supergoda, en japansk delikatess. Och jordgubbar, de är jätteviktiga. Jag funderade länge på var jag skulle ha mitt jordgubbsland.
Mellan de olika grönsaks- och bärkvarteren i köksträdgården löper spänger, praktiska att gå på.
– Idén att ha träplankor att gå på har jag hämtat från odlingslotterna i Tensta, där lägger många ut plankor så. Där finns också många som odlar sådant som inte är så vanligt i våra köksträdgårdar. Det är jätteroligt att gå runt och kolla, att byta några ord och få nya idéer.
En del av plantorna i köksträdgården sår Karin på plats, annat förkultiverar hon hemma i lägenheten och på balkongen.
– Jag odlar i växelbruk, men jag följer det inte slaviskt. Och jag sår eller planterar nytt så snart något är skördat, förklarar hon.
För att få en tidig start på säsongen sår Karin en del redan under hösten, till exempel rotfrukter, särskilt morötter och bladgrönt som asiatiska mizuna.
– Rödbetor och mizuna sår jag även i juni i pluggbrätten på balkongen för att senare plantera ut efter hand.
Karin täckodlar med blad från ogräsrens och gödslar med guldvatten och egentillverkat ogräsensilage.
– Jag pressar också ner höstlöv i en säck och tillsluter, där får det sedan stå tills det förmultnat.
Och så har hon trädgårdskomposten på lotten och bokashi på balkongen.
Karin har många träd och buskar på lotten.
– Jag testar ofta nytt för att komma fram till om växterna passar i offentliga planteringar i mitt arbete som landskapsarkitekt.
På lotten finns en hel del asiatiska grönsaker, som bladgrönsaken shiso, och japansk kardborrerot, vars rot man sjuder med soja, sake och dashi (ett slags japansk buljong).
– Jag gillar det japanska och har bott i Japan under en period. Det är ett land som jag gärna och ofta återvänder till.
På lotten finns därför ännu mer japanskt: azalea, japansk lönn, japansk silverbuske, japansk blåbärstry, körsbär och så ett ännu ungt japanskt plommonträd, vars frukter Karin planerar att lägga in i salt och att göra plommonlikör av, när de kommer.
– Förresten var det i Japan jag fick idén att skaffa en kolonilott. När jag kom hem ställde jag mig i kö och fick erbjudande om lott förvånansvärt snabbt. Årstafältets intressekö var inte så lång eftersom området skulle flytta.
På frågan om hon har några särskilda tips svarar hon:
– Plantera lavendel längs gången och låt den sticka ut. När du sedan passerar och snuddar vi den ger lavendeln ifrån sig sin ljuvliga doft. Det är helt oslagbart!
Odla japanska grönsaker på kolonilotten – tips
- Japansk shiso, röd och grön. Den gröna används i sushi och till servering av sashimi, både för sin smak och för sina antiseptiska egenskaper. Den röda används i inläggningar för sin smak, färg och konserverande egenskaper (den färgar alltså inläggningen röd, ungefär som rdöbetor gör).
- Japansk kardborrerot, Gobo. Det är roten som skördas, smaken påminner om kronärtskocka.
- Japanska blad. Mizuna och komatsuna. Det finns också fröblandningar att köpa.
- Japanska majrovor. De är ovanligt milda och goda, och japanska tomater, som är ovanligt goda.
- Karin odlar även kinakål, pak choi och koreansk chili.
– Den heter Gochu, och man odlar den i par. Sorterna finns i mild och stark variant så man kan blanda till sitt chilipulver i precis i den styrka man vill ha det. Väldigt smart, säger Karin
Vill du läsa mer om trädgård?
Följ Allers Trädgård på Facebook – klicka här
Följ Allers Trädgård på Instagram – klicka här