Svampexpert: ”Mykorrhiza är jordens viktigaste symbios”
Han är uppvuxen i skogen och har arbetat med svampar i hela sitt liv. All ledig tid spenderar Kjell Hedberg i favoritskogarna kring Huddinge.
– Jag arbetar med något jag kallar mycel-teori. Ute i skogen studerar jag vilka mykorrhizasvampar som bildar symbios med olika växter. På laboratoriet isolerar jag mycel och sätter ihop dem till recept som kan användas vid inokulering av olika kärlväxter, det vill säga örter, buskar och träd.
Det är en tidskrävande och kostsam process.Kjell och hans medarbetare har lyckats isolera flertalet mykorrhizabiladande mycel.
Mycel är en beståndsdel i mikrobiom
– Normalt använder vi oss av 6–10 arter som fungerar bra tillsammans. Egentligen föredrar jag termen mikrobiom, där mycel är en av flera viktiga beståndsdelar. Utan exempelvis nödvändiga bakterier, mikrober, skulle det inte fungera.
Bland uppdragsgivarna finns kommuner, kulturträdgårdar, lantbrukare och till och med nationer. Jobbet kan handla om att inokulera trädrötter med levande mycel eller projekt för att reparera hela ekosystem, så kallad regenerativ odling. I Borgholm deltar han i ett unikt åtgärdsprojekt med att vitalisera skyddsvärda ekar.
Inokulerade rötterna med mycel
– Ekarna har stått inklämda mellan en parkeringsplats och en lastkaj. Bland annat hittade vi en gigantisk vinylduk som effektivt har hindrat ekarnas rötter från att nå den ovanliggande växtbädden. Jag har inokulerat rötterna med levande mycel från svampar som producerar ektomykorrhiza. Dessutom har näringsladdad biokol tillsatts i växtbäddarna.
En kommun som Kjell Hedberg ofta besöker för olika mycel-uppdrag är Malmö. Den gamla hängboken i Magistratsparken vid operahuset är en av Kjell Hedbergs många patienter i staden.
– Vi gjorde först en inventering av mykorrhiza i jorden, men kunde inte finna någon över huvud taget. Jag inokulerade därför mycel runt rötterna på strategiska platser. Nu har vi kunnat konstatera en god produktion av mykorrhiza och hängboken har vitaliserats på ett påtagligt sätt, konstaterar Kjell.
Onödigt att odla med växtföljd enligt Kjell
Ett samtal med Kjell Hedberg omkullkastar mycket av det som många trädgårdsmänniskor ser som självklart. Ett exempel är rådet att genom växtföljd regelbundet byta plats på grödor för att undvika ansamling av skadliga nematoder som orsakar jordtrötthet.
– Att odla med växtföljd ska egentligen inte behövas, menar Kjell.
Han förklarar att det beror på glomalin.
– Glomalin är det viktigaste ämnet i jorden. Det finns på mycelens hyfer och när dessa dör lagras glomalinet i marken. Glomalinet blir ett skyddande hölje, lite som ett pansar, vilket hindrar nematoder från att komma fram till roten.
– Nu ska man absolut inte se detta som att jag uppmuntrar till monokultur – det är något förkastligt och en helt annan sak, säger Kjell.
Svampdödande gifter tog död på mycelrester
För att försöka förstå problematiken behöver vi backa bandet till efter andra världskriget när världen behövde öka sin matproduktion kraftigt. Det blev möjligt tack vare konstgödslet. I samma veva började man även använda starka fungicider, svampdödande gifter, på åkrarna.
– Men nu ser vi resultatet. Döda, sterila jordar utan tillstymmelse till ett fungerande mikrobiom. De stora mängderna konstgödsel har gjort all symbios mellan växter och mykorrhizasvampar överflödig, och fungiciderna har tagit död på de få mycelrester som funnits kvar.
– På sådana jordar kan ingenting leva naturligt. Och eftersom jordarna inte längre binds ihop av glomalin riskerar de att erodera bort, förklarar Kjell.
Mycel nödvändigt för att kunna reperara
Han påpekar att det är en stor utmaning att reparera alla dessa förstörda ekosystem.
– Och det gäller att reparera dem på rätt sätt. Om vi inte tillsätter mikrobiom med mycel kommer det aldrig att gå. I ett större perspektiv menar Kjell att mikrobiomet är viktigare än träden.
– Det är mycket fokus på att det är träden som binder koldioxid och håller utsläppen nere. Men i själva verket är det mikrobiomet med mykorrhiza och mikrober som lagrar merparten av koldioxiden i marken. I ett välfungerande biologiskt kretslopp med aktiv symbios mellan träd och mykorrhizasvampar står trädet för ca 30 procent av koldioxidinlagringen och mikrobiomet för 70 procent.
”Jordens viktigaste symbios”
Men det ekologiska kretsloppet är komplext och vi förstår det långtifrån fullt ut.
– Då måste vi vara ödmjuka och inte avfärda naturens egna bevis, säger Kjell. Att naturen har utvecklat minst 20 000 mykorrhizabildande svamparter är ingen slump. Mykorrhiza är jordens viktigaste symbios, helt enkelt.
Läs mer om mykorrhiza här.