John Taylor: Så väljer du rätt häck till trädgården
Häcken ger rumskänsla och utgör trädgårdens stomme. Därför är det viktigt att vara noggrann när man väljer häck.
– Tänk på häcken som en fondväg. Vilken stil vill du ha? En formklippt häck ger en ren och stram form med tydlig struktur. En friväxande är mer yvig och naturalistisk i stilen. Syren, oxel och berberis är några exempel på friväxande häckar.
Bland de traditionella formklippta häckarna rekommenderar John gärna idegran, avenbok, liguster, bok och buxbom.
– Häckar av gran och lärk blir inte lika täta, men jag tycker att de är riktigt fina – och bra alternativ för norra Sverige.
Insyns- och ingångsskydd
En häck ger insynsskydd, och väljer du en taggig häck som eldtorn eller berberis får trädgården även ingångsskydd! De besvärliga taggarna hjälper till att hålla ovälkomna besökare på avstånd.
– Jag skojar inte, det fungerar! Men även om eldtorn får vackra blommor och bär så kan den inte rekommenderas i det här sammanhanget. Den är jobbig att klippa, och inte så trevlig att ha i komposten heller.
John Taylors bästa tips för en lyckad häckplantering
- Mät upp antal sträckmeter. Gräv upp hela längden och bearbeta jorden ordentligt innan du tar hem plantorna.
- Köper du små häckplantor, 50–80 cm höga, bör plantorna sättas tätare än vad som rekommenderas, kanske fyra i stället för tre per meter, om häcken ska bli tät.
- Att köpa barrotade plantor i stället för krukodlade är inte snålt, utan smart och effektivt. Och de säljs bara när det är rätt tid att plantera.
- Lämplig planteringstid för häckar är oktober–mars. Vid höstplantering hinner rotsystemet etablera sig lite extra och plantorna startar snabbare på våren.
- Efter plantering trampar du till jorden ordentligt så att den kommer i kontakt med rötterna. Täck med mer jord.
- Beskär direkt efter plantering. Beskär varje topp för hand med sekatör. Det tar lite tid, men gör stor skillnad. Häcken blir snabbare tät och fin.
- Har du planterat rätt tid på året räcker det att stödvattna. Undvik att övervattna, rötterna måste lära sig att söka sig neråt för att suga upp vatten.
Foto: Anni Jähde, Eva Malmström och Shutterstock