John Taylor: Se upp för elefanten i trädgårdsrummet
Dessa något mörkare månader och vinterns ankomst med snö och, för många, obehagliga minusgrader kan innebära att vi inte går ut i trädgården lika mycket. Då blir det inte mycket gjort oavsett om man övertygar sig själv och andra att: ”Jag planerar för nästa säsong”, eller den klassiska ”Trädgården måste få vila lite trots allt”. Den sistnämnda är – om inte en vit lögn – så en massiv elefant i trädgårdsrummet.
I princip kan vi alltid göra något vettigt i trädgården. En sak som går hur bra som helst att göra är att kompostera allt organiskt material i trädgården året runt. Nästan. Tre sorters växter får inte lov att vistas i min komposthög: kvickrot, åker- vinda och kirskål. Sedan ska inte rötterna från mina kålplantor vara där på grund av risken för att få klubbrot. Det är inte så att jag har sjuka plantor, men bara tanken gör mig illamående. Därför åker de till tippen.
Allt annat hamnar i den första högen som staplas en meter hög. Om det är torrt blir nedbrytningsprocessen för långsam och då vattnar jag. Om jag har mycket jord i högen, eller om det regnar mycket, blir den lätt alltför fuktig och syrefattig. Då tillför jag några lager halm så att de levande organismerna inte drunknar. Efter några veckor, ibland månader, river jag ut de förmultnande resterna som flyttas till det andra facket jag har byggt bredvid. Lager efter lager fylls på så mycket jag orkar.
För att öka näringsinnehållet slänger jag på lite hönsgödsel mellan varje lager. Snart finns en fin, fyrkantig, vilande kompost. Ett par vändningar till, där materialet blandas ihop ordentligt, och komposten är klar att användas som jordförbättring. Grova pinnar lämnas kvar. Sedan arbetar jag in några hinkar med maskrik kompost i nästa hög, lite som en surdeg.
De tre narcisser jag tycker mest om just nu är: ’Toto’, ’White Lady’ och ’Mint Julep’.
Gräs är ju skönt och vackert. Själv planerar jag att lägga om mina 50 kvm på kolonin till våren. Ett roligt jobb som leder till ökad glädje. Golfgreen-kvalitet vill jag ha!
Av John Taylor