Bli ett proffs på att odla i pallkrage

Pallkragen har många fördelar. Det är lätt att komma igång med odlandet och även om en pallkrage inte ger de mängder som behövs för att kunna plocka egna grönsaker året om så kan den leverera mycket mer än man tror.

Eftersom bäddarna är upphöjda blir jorden snabbt varm och odlingsklimatet förbättras med flera zoner. Står odlingslådorna dessutom vindskyddat är förutsättningarna ännu bättre.

Se också: Odla i pallkrage: från start till sådd

Efter reklamen: Odla i pallkrage: från start till sådd

Det finns fler goda skäl att hitta rätt placering för pallkragarna. Hos mig står de mitt i blickfånget framför växthuset där de blir trädgårdens smycke. Grönsaker som trivs är vackra hela vägen från spirande blad till tunga bönklasar eller färgstarka kålhuvuden.

Placerade i något hörn av trädgården blir pallkragarna lätt bortglömda och får inte tillräckligt mycket kärlek och omsorg. Lite färg på virket piggar upp och grus eller sand i gångarna ser prydligt ut och är lättskött. Och till skillnad från gräs håller det sniglarna borta. Flis fungerar också.

Bäst placering av pallkrage

Men det bästa med placeringen jag valt är nog att här passerar jag flera gånger varje dag och hinner se hur växterna mår och om de behöver vattnas. Jorden torkar nämligen ut snabbare i pallkragar och det märks tydligt en solig och varm dag.

Det gäller att göra odlande så enkelt och så roligt som möjligt. Jag rekommenderar hellre en liten odling som man hinner ta hand om väl med näring, vattning, skörd och nysådder än en större som sköts halvhjärtat och ger dåligt samvete.

Första sådden till årets pallkrageodling

Jag startar säsongen med att så rädisor, tatsoikål, spenat och plocksallat 'Cerbiatta' – en flikig ekbladssallat som ger tidig, lång och riklig skörd. I januari förgrodde jag salladslök i en vindruvsask och nu sätter jag ut dem i knippen om fem.

Plocksallaten kommer att stå kvar längst och bre ut sig mest, men innan den tar över ska resten vara slutskördat. Jag använder förodlad salladslök för att den snabbt ska bli skördeklar och slippa konkurrera med sallatens stora blad, men innan sådd och plantering ska pallkragen förberedas.

Jorden är det viktigaste i pallkragen

Numera lägger jag störst fokus på att ta hand om jorden, att hålla den frisk, näringsrik, lucker och full av liv. Det gör jag genom att skapa kretslopp och balans i trädgården. Mitt mål är att så lite som möjligt av så kallat "avfall" lämnar trädgården och att så lite som möjligt köps in.

trädgårdOdla ätbart i kruka – och skörda hela sommaren

Därför startar jag pallkragen med eget material. För att fylla en pallkrage med två våningar går det åt åtta säckar köpematerial. Det kostar en hel del och blir inte bättre än det jag kan åstadkomma själv.

Bottna pallkragen med gammalt växtmaterial

Mina lådor är bottnade med nerblåsta grenar, ris och perenner som inte blev nerklippta i höstas, sedan upp till halva lådan med fjolårslöv. Detta förmultnar och sjunker ihop efter hand.

Ovanpå löven fyller jag mina lådor med egen, djup superjord som är baserad på en lövkompost vilket gör den extra näringsrik. Ett 20 centimeter högt näringslager från lövkomposterna är rena dynamiten. Ibland ersätter jag med 50 procent brunnen kogödsel eller stallgödsel blandad med rabattjord.

Jorddjupet och den luftiga jorden gör att jag kan odla lite tätare än vad som står på fröpåsen. Överst hamnar fem centimeter "fuljord", alltså begagnad tomatjord från i fjol som är utsugen och näringsfattig. Det gör inget eftersom detta lagret fungerar som såjord, något för fröna att gro i eller bara för att hålla förgrodda plantor på plats.

trädgårdAnlägg din egen örtagård – steg för steg

Dagen innan jag sår vattnar jag igenom att grundligt. Om de undre lagren inte är genomfuktade kommer de att stjäla vatten från den övre jorden och torka ut hela bädden. Detta gäller förstås även om man använder köpeprodukter.

Så kan du fylla pallkragen med köpt jord

Att fylla pallkragen med köpejord är för mig plan B, men här är tips och råd för att lyckas med det också. Vanlig planteringsjord i säck består mest av torv, lite lera, lite sand och näring för tre till fyra veckor. Den behöver alltså förstärkas väsentligt för att räcka hela sommaren.

Till en låda med två kragar (400 liter) behövs sex säckar plantjord, två säckar kogödsel, gärna ett par säckar biokol som laddas med urin eller nässelvatten och någon näve hönspellets.

Tillför hela tiden näring till pallkragar

Jorden sjunker ihop under sommaren och ger plats för mer täckmaterial, exempelvis gräsklipp och blast från skördade grönsaker. Det avger näring och hindrar vatten från att avdunsta.

Man byter inte jord i en pallkrage utan tillför hela tiden näring så jorden håller sig frisk och kan leverera. Vid serieodling nyttjar man odlingsytan effektivt och det passar extra bra när utrymmet är begränsat.

Man tar flera skördar efter varandra i samma bädd, och planerar man väl kan man ha tillgång till grönt hela sommaren. Efter varje skörd, och innan jag sår och planerar nästa omgång, jordförbättrar jag genom att mulcha ner kompost eller gödsel i det översta jordlagren, men utan att störa mikrolivet på djupet.

Rita upp hur din pallkrage ska se ut när allt växer

Jag gillar att ha en plan där jag ritar in hur jag tänkt. Då vet jag att så mycket som möjligt får plats och behöver inte fundera nästa gång det är dags att så. Jag kan också förgro pluggplantor så att de är klara i rätt tid.

Det ger mig även möjlighet att ordna så att växter som inte trivs ihop odlas vid olika tillfällen. För mig gäller det exempelvis att vårlöken är skördad innan jag sätter ut bönplantorna.

Fördelar med att förgro

Vanligtvis förgror jag nästan alla grödor, i alla fall de som går. Fördelen är att man sparar tid eftersom plantorna kommit en bit på väg när de planteras ut, och de klarar också eventuella skadedjursangrepp bättre. Morötter, palsternackor och andra grödor som har pålrot tål inte att flyttas utan måste direktsås.

I serieodling kan man hinna tre till fyra skördar om man har förgrodda plantor, man sparar en månad för varje gröda. Om allt direktsås hinner jag vanligen två sådder och det kan blir lyckor i raderna där fröna inte grott. Direktsådder är också mer utsatta för sniglar.

Vintertäck pallkragen – det blir nästa års näring

Under vintern har lådan varit täckt med löv för att bädda in övervintrande kål och morötter, men också för att förhindra fröogräs och avdunstning. Nu stoppar jag löven i en svart sopsäck ihop med ett par nävar jord, knyter åt och sticker många lufthål runtom med sax.

Säcken placerar jag i skuggan bakom uthuset. Om 6-12 månader har jag fin, näringsrik jord, förutsatt att löven är riktigt blöta när det paketeras.

Jordförbättra med lövkompost innan sådd

Innan jag sår och sätter ner pluggplantor förbättrar jag jorden. Ur säcken kommer gödsel i form av lövkompost som jag myllar ner i lådan. De löv jag samlade i säck förra våren har blivit svart, väldoftande jordförbättring. Att små pinnar som inte komposterat sig följer med gör absolut ingenting, de gör jorden luftigare.

Gör egna såstickor till pallkragen

När jag rensar bort sly mot skogskanten gör jag gärna egna såstickor. Men det går lika bra att använda grova vattenskott från äppelträden eller rotskott från syrenerna, så länge man kan tälja ut en tillräckligt bred yta att skriva på.

Snåla inte med längden, pinnarna ska kunna stickas ner djupt så att de står stadigt och är lätta att hitta. Mina är cirka 40 centimeter långa. Låt de färdigtäljda stickorna torka upp minst en dag så går det lättare att skriva. Använd en vattenfast spritpenna.

Vattna rätt i pallkragen

När fröna är sådda ska jordytan hållas fuktig tills allt har grott. Därefter vattnar jag mer sällan och ger rotblötor någon gång per vecka istället. Då vattnar man så mycket att fukten går djupare än rötterna, för att de ska dra sig neråt.

Är jag osäker på hur mycket vatten som behövs sticker jag ner en planteringsspade mellan raderna och trycker undan lite jord för att kolla. I kanterna brukar det bli torrast, så där vattnar jag dubbelt så mycket.