Eldsjälarna odlar till sina grannar
Ett odlingskooperativ – vad innebär det i praktiken? Tidigt en morgon går färden ut på småländska landsbygden, för att bättre ta reda på den saken.
Det visar sig snabbt att tidigt för oss inte innebär detsamma för Maja Söderberg och Joe Egan. De har redan varit igång med grönsaksskörden ett par timmar. De plockar, sorterar och räknar ut att det blir lagom stora mängder som packas i de olika plastbackarna.
Senare på dagen ska alla dessa grönsakslådor levereras till de många andelsägarna, som trettio gånger om året får en överraskningsleverans av nyplockade, lokalodlade nyttigheter. Innehållet är förstås ingen överraskning för Maja och Joe. De visste på förhand vad som var redo att skördas. Men kunden vet inte innan vad som kommer. Som extra inspiration stoppar Maja med recept som passar ihop med råvarorna. En självklarhet för den som börjat som kokboksförfattare och vidareutvecklats till grönsaksodlare.
– Odling var ett intresse som växte tills det tog överhanden, det som jag tyckte var verkligt roligt och intressant. För mig var det så självklart, att för att man ska kunna laga god och spännande mat måste man ha tillgång till bra råvaror berättar Maja.
Bra råvaror innebär förstås grönsaker som är goda, färska och gärna lite mer spännande än det standardutbud som finns i snabbköpets grönsaksdisk. Men det är ganska lågt ställda krav. Det är precis lika viktigt att råvarorna är ekologiskt och miljövänligt framtagna, odlade och skördade under vettiga arbetsförhållanden.
Kort och gott – det ska kännas bra att äta, inte bara i magen utan även i hjärtat och samvetet. Den bästa lösningen är förstås att gräva sig ett land och köpa ett par fröpåsar, men väldigt många som gärna skulle vilja ha egenodlade grönsaker att ställa på bordet har varken kunskaperna, platsen, orken eller tiden att odla själva.
Tanken slog rot. Skulle det inte gå att ägna sig åt odling på heltid, åt både sig själv och åt andra, och få det att bära? Och så föddes Nybrukarna, ett odlingskooperativ i den småländska byn Tolg och dess omgivning.
– Vi var en grupp vänner och grannar i byn som ville prova om det med smart planering och gemensamma krafter gick att utveckla grönsaksodling från småskalig hushållsodling till större och mycket mer produktionseffektiv odling – utan att egentligen ha någon stor gård, förklarar hon.
De blev snabbt erbjudna mark runtom i trakten. Det kunde vara hagmark som inte längre huserade några djur, ödetomter eller små åkerlappar som med allt högre effektivitetskrav inte ansågs lönsamma att använda för jordbruk. Ganska snart var fler av dessa jordplättar upplöjda och gräset ersatt med grönsaksodlingar. Något som dessutom hade den positiva effekten att landskapet blev mer levande. Odling på gammalt hederligt vis, men ändå på ett nytt sätt, bidrar till en mer hållbar livsstil.
Men hur fungerar det då? Jo, Nybrukarna som grupp har medlemmar som är olika aktiva och sköter olika delar av verksamheten. Nybrukarna har sedan ett stort antal andelsägare, med andra ord ”kunder”, som på förhand tecknar sig för en andel av skörden. Det gör att Nybrukarna redan före sådd vet hur många som ska ha leveranser av grönsaker. Det ger en viss trygghet och gör att de kan budgetera och planera sådd därefter.
– Det har varit en av de svåra delarna, att beräkna mängden som behöver sås för att hela året kontinuerligt kunna leverera varor som motsvarar det andelsägarna investerat, säger Joe.
Nu på fjärde året känns det som att de börjar hitta formen för verksamheten, att de kan beräkna skörden rätt och få odlingen att bära sig ekonomiskt.
Som andelsägare får man precis allt det som man skulle ha fått om man odlat själv – fast utan att behöva göra jobbet. Det innebär också lite chansning, för som andelsägare delar man både risker och belöningar. Man vet aldrig hur odlingssäsongen slår ut. Det kan bli en fantastisk sommar då spenatskörden slår alla rekord och andelsägarna får mängder av spenat att fylla frysen med. Men vill det sig illa regnar kanske potatisskörden bort.
– Oavsett vad det är för väder brukar det ju jämna ut sig, för olika grödor trivs med olika förhållanden. Blir det lite av en sak så är det som regel något annat som har frodats och som har vuxit extra bra. Och precis så är det ju om man odlar hemma också, säger Joe.
Odlingstips från nybrukarna!
• Ett vanligt nybörjarmisstag är att man odlar samma gröda på samma plats år efter år. Växelbruk är viktigt, för att inte suga all kraft ur jorden och för att undvika skadedjur och sjukdomar. Dela upp din odlingsyta i minst fem områden, gärna fler, och anteckna var du odlar vad. Växla sedan roterande mellan dina fem ”familjer” av grödor.
• Bladgrönt, som olika sorters sallat, har ganska kort tillväxttid. Den kan du så kontinuerligt hela sommaren, tillsammans med vilken familj som helst.
• Alla har plats för lite tomater! En stor hängampel eller en rymlig kruka i skyddat läge räcker för en tomatplanta. Välj körsbärstomater och gör det enkelt genom att köpa ett par uppdrivna plantor på närmaste handelsträdgård. Kräver mycket näring så gödsla regelbundet. Några enstaka plantor ger mycket mat för blygsamma pengar.
• Så morötter? Ska du inte odla för mer än till husbehov, köp en fröpåse med morötter i blandade färger. Det blir färgrik variation till matlagningen.
• Ta det lugnt med squashen! En enda planta kan förse en hel familj med mängder av squash.
Av Anna Örnberg