10 populära vårfåglar som flyttat hem igen
Förutom tussilago och vitsippor är vårens första fågelkvitter ett kärt och tydligt vårtecken. Just nu är det är ett herrans liv bland trädkronor och buskage, äntligen har flyttfåglarna kommit hem igen för att förgylla vår tillvaro.
Eller hem och hem förresten – de har ju flera hem! Visst är det konstigt att tänka att sädesärlan är lika välbekant här som i Egypten och att blåhaken är en vanlig syn även i Indien? Men från och med nu och en bit in över sommaren är de helt och håller våra. Lär dig mer, lyssna och njut av 10 av våra mest kära vårfåglar!
1. Lövsångare
Sveriges vanligaste fågel som många hört men få har sett! Den trivs bra inne i lövverk där den jagar insekter. I Sverige finns cirka 15 miljoner häckande lövsångarpar.
Utseende: En långsträckt fågel med gråbrungrön fjäderdräkt, ljus undersida och ett ljust streck över ögonbrynet.
Bor under vinterhalvåret: Den lövsångare som bor i norra Sverige flyttar till östra och södra Afrika via östra Medelhavsområdet, medan den som bor i södra Sverige flyttar till Västafrika via Iberiska halvön.
Flyttar tillbaka till Sverige: Från slutet av april till maj.
Läte: Vemodig, fallande sång som varar i cirka 3 sekunder.
2. Bofink
Bofinken är den näst vanligaste fågelarten i Sverige efter lövsångaren. Cirka åtta miljoner par häckar i landet och de flesta återkommer från sina vinteruppehällen under andra halvan av mars.
Utseende: Hanen är färgrik med rödbrunt bröst och gråblått huvud. Honan är gråbrun och har två tydliga, vita vingband.
Bor under vinterhalvåret: De flesta flyttar till Belgien, Frankrike och Nederländerna, men några stannar kvar i södra Sverige. Hanen flyttar oftast tillbaka först för att markera revir vid det bo han hittat. Sedan kommer honorna för parning och ruvning av ägg, medan hanen genom sång och slagsmål håller andra hanar på avstånd.
Flyttar tillbaka till Sverige: Mellan mars och maj.
Läte: Namnet bofink kommer av att den trivs i bokskogar och att dess läte påminner om ljudet av ”fink, fink, fink”. Sången är rytmisk och entusiastisk, den börjar fallande och avslutas med en liten drill.
3. Rödhake
Rödhaken är en nyfiken och oskygg fågel som trivs bra i granskog. Den sitter gärna högt i en trädtopp och sjunger vid gryning och skymning. Den är Sveriges tredje vanligaste fågel med cirka fyra miljoner par i landet.
Utseende: Pigga pepparkornsögon och ett rostrött parti som sträcker sig från pannan ner till bröstet. Den röda färgen har på flera håll tolkats som att det var rödhaken som kom med elden till människan.
Bor under vinterhalvåret: I sydvästra Europa och Afrika, ibland även i södra Sverige.
Flyttar tillbaka till Sverige: Mellan mars och maj.
Läte: En kvillrande, isigt glasklar sång.
4. Sädesärla
Sädesärlans namn kommer av att den flyttar tillbaka till Sverige lagom till att vårbruket börjar. Kärt barn har många namn och sädesärlan lystrar även till lokala smeknamn som isspjärna, husärla, Ler-Maja, linstrickel, kuckurälla, gatevippa, spillitta, kokvittra och kvickstjärt. Den fångar gärna sina byten springande och trivs bland betande kor och hästar där mycket insekter finns.
Utseende: Sädesärlan går i svart, grått och vitt och den långa stjärten vippar nästan konstant.
Bor under vinterhalvåret: I nordöstra Afrika (Egypten) och Mellanöstern.
Flyttar tillbaka till Sverige: Under april.
Läte: Locklätet låter lite som ”tzi-litt” eller ”pli-ritt” och sången består av ett livfullt kvitter.
5. Ladusvala
Ladusvalan är vår största av landets tre svalor. De bosätter sig bland annat gärna på takbjälkar inne i ladugårdar där det finns gott om flugor, men även under bryggor och i båthus.
Utseende: Mörk, blåskimrande översida, ljus undersida och mörkt röd panna och strupe. Ladusvalan känns kanske enklast igen på sina långa, kluvna stjärtfjädrar.
Bor under vinterhalvåret: I södra Afrika.
Flyttar tillbaka till Sverige: Från slutet av april till början av maj.
Läte: Ett livfullt kvitter som hörs när de flyger eller från högt belägna sittplatser.
6. Näktergal
Namnet näktergal betyder ungefär ”den som sjunger på natten”, vilket är just vad näktergalen gör. Den är svår att få syn på och håller gärna till nära marken bland snår och tät vegetation. Men den hörs desto bättre! Näktergalen har en imponerande, variationsrik och närmast exotisk repertoar.
Utseende: En liten, ganska oansenlig fågel med gråbrun översida och gråvit undersida. Stjärten är mjukt roströd.
Bor under vinterhalvåret: I östra Afrika.
Flyttar tillbaka till Sverige: I maj.
Läte: En häftig sång bestående av flöjtande toner, kastanjeliknande slag och snabba smatter. Näktergalen har en stark stämma, en hane kan höras på ett par kilometers avstånd.
7. Rosenfink
Rosenfinken är en östlig art som etablerat sig i Sverige under de senaste 50 åren. Den finns i nästan hela landet, utom allra längst upp i norr.
Utseende: Den äldre, utfärgade hanen har starkt rött huvud och bröst. Honorna och yngre hanar är lite mer diskret olivbruna.
Bor under vinterhalvåret: Rosenfinken sticker ut lite bland våra småfåglar genom att flytta sydost på hösten. Den hamnar slutligen bland annat i Iran, Indien och Sydostasien.
Flyttar tillbaka till Sverige: I slutet av maj till början av juni.
Läte: Kort och mjukt. Lyssna noga, kanske hör du att Rosenfinken uttalar den gamla Rolling Stones-textraden ”pleased to meet you”?
8. Gransångare
Länge fanns gransångaren bara i norra Sverige, där den trivs i stora skogsområden, men numera finns även en sydlig ras som vandrat in från kontinenten.
Utseende: Gransångaren är liten och gråbrun och ganska lik sina släktingar lövsångaren och grönsångaren.
Bor under vinterhalvåret: I Medelhavsområdet och söder om Sahara.
Flyttar tillbaka till Sverige: I april och maj.
Läte: Taktfast och lugn. I Sverige beskrivs lätet ibland som ”sill, salt, salta, salta, sill, salt”.
9. Blåhake
Som den skicklige sångare blåhaken är kallas den även för fjällens näktergal. Den trivs i björkskog och videområden i fjällkedjan men även nära vattendrag och myrmarker.
Utseende: Hanen har en röd fläck mitt i den klarblåa haklappen, som följs av ett svart och rödbrunt band på buken. Honorna har i stället en gul strupe som är inramad av svart.
Bor under vinterhalvåret: Södra Asien, bland annat i Pakistan och Indien.
Flyttar tillbaka till Sverige: Från mitten av maj.
Läte: Som sagt – fjällens näktergal! Sången är melodisk och intensiv, full av härmningar av annan fågelsång uppblandad med egna egensinniga melodier.
10. Sånglärka
Sånglärkan har tidigare kallat för ”himmelslärka” då den på 150 meters höjd – och därtill nästan osynlig – gärna sjunger sin vackra sång. De söker föda på marken och trivs på öppna fält. Carl von Linné har skrivit om sånglärkan: På marken sjunger hon ej särdeles, men då hon sjunger rätt, flyger hon, och lyfter sig högre och högre rätt upp i luften.
Utseende: Känns främst igen på huvudfjädrarna som kan resas till en tydlig tofs.
Bor under vinterhalvåret: I västra Europa.
Flyttar tillbaka till Sverige: Sånglärkan kommer tillbaka redan i februari, och är därmed ett av våra första vårtecken. Vissa sånglärkor stannar kvar i södra Sverige över vintern.
Läte: Ihärdigt. I snitt varar varje sång i cirka fyra minuter, men forskare har hört hanar som sjunger i upp till en timme i sträck!
Källor: Naturhistoriska riksmuseet, Jordbruksverket, Sveriges Radio
