Tips för att få tillbaka sexlusten i förhållandet
Det finns så klart en mängd olika anledningar till att glöden falnar, att sexlusten avtar. Kanske för ena partnern eller för båda i ett förhållande. Ett stressigt liv, oro för ekonomin, sjukdom, sömnbrist, bekvämlighet …
Men har du funderat på att svårigheter med närhet kan hänga ihop med din barndom, hur mycket uppmärksamhet du fick av dina föräldrar, hur närvarande de var?
Det har sexologen Malin Drevstam gjort, funderat alltså, och skrivit om detta i boken Lust och olust – om sex, närhet och anknytning (Gothia Fortbildning).
Olika med olika partners
Lite osexigt kan kanske tyckas, att förknippa sexlust med din barndom, men det är inte riktigt så du ska se på saken.
Kanske har du märkt att du reagerar olika med olika partners? Tillsammans med en person känns allt tryggt och ganska förutsägbart, ihop med någon annan stormar känslor av alla de slag?
Det kan bero på hur väl du knyter an till din partner, och denne till dig – vilket alltså kan bero mycket på tidigare erfarenheter i livet.
Tilläggas ska att vi här pratar om sexlust i relationer, inte tillfälliga attraktioner och ”one-night-stands”.
Bättre chans till bra sexliv
Hade du föräldrar som såg och bekräftade dig som barn? Grattis, då är chansen större att du har goda nära relationer och ett fungerande sexliv.
Har du dessutom träffat en likasinnad partner, och haft goda sexuella erfarenheter genom livet, ja då ökar chansen lite till.
I sin bok tar Malin upp olika anknytningsstilar – som exempelvis trygg och otryggt ambivalent. De tre vanligaste kan du läsa mer om längre ner i inlägget.
Depression, trötthet och stress påverkar
Lite kortfattat kan man ge exemplet med en person som har en otryggt ambivalent anknytningsstil. Personen kan uppfattas som lite klängig av sin partner – vilket i sin tur gör att partnern drar sig undan – och den otrygge blir ännu mer otrygg i förhållandet.
Och fortgår det så här väljer man kanske till slut att söka professionell hjälp.
– Om ett par har olika stor sexlust måste det såklart inte bero på anknytningsproblem.
– Hos småbarnsföräldrar kan det bero på sömnbrist att ena partnern inte orkar ha sex, och om en person gått igenom en depression är det inte konstigt att sexlusten falnat.
– I ett förhållande där båda tappat lusten kanske det bara behövs en knuff i en inspirerande riktning – att man åker på en weekend tillsammans och ägnar sig åt varandra, eller kanske skaffar en sexleksak.
Det är aldrig för sent
Men så kan det då bero på just problem med att knyta an, och då måste man jobba lite mer för att komma vidare.
Kanske är du som läser detta förälder och nu oroar dig över att inte ha gett ditt barn den uppmärksamhet som behövs för att barnet senare i livet ska kunna knyta an till sin partner, och sina egna barn?
Kanske drabbades du av förlossningsdepression, kanske annat som gjorde att du inte kunde finnas där för ditt barn?
Då ska du veta att det går att träna om anknytning, och att det aldrig är för sent att börja bli lyhörd och närvarande som förälder.
– Men märker du att ditt barn i vuxen ålder alltid har problem i sina relationer kanske du försiktigt kan påpeka att det är värdefullt att gå i terapi.
– En tröst är att om man träffar en trygg person, eller en person som är medveten om sin egen otrygghet och vill arbeta med relationen tillsammans, så kan man utvecklas i mer tillitsfull riktning.
Måste odla lusten till sex
Och självklart ska man inte känna att man måste ha sex, varken som enskild person eller som par. Vill man inte ha intimt umgänge längre – och båda känner så – är det ju inget fel i det, påpekar Malin.
– Men vill man ha ett fungerande sexliv måste man odla sin lust till sex. ”If you dont’t use it, you loose it”, är ett uttryck som stämmer bra när det kommer till sexlust, påpekar Malin.
Fantisera om din partner
Om anknytningen inte är problemet, men man själv bara har tappat lusten då?
– Ja, kanske ska du läsa erotiska böcker för att se vad du tänder på? Kanske är det normer som står i vägen?
– Var inte rädd för dina egna sexfantasier, uppmanar Malin, och påpekar att det är okej att fantisera både om din partner eller andra.
Och glöm inte heller att sexlusten av naturliga skäl inte är densamma genom livet.
– Man brukar säga att kvinnan har tre sexuella åldrar: puberteten, efter barnafödandet och efter klimakteriet. Då kan förutsättningarna för hur vi upplever sex förändras.
– Om du då har inställningen att du vill utforska din sexualitet, och tycker det är spännande att se hur du fungerar sexuellt framöver, är det väldigt givande – nyfikenhet är ett bra utgångsläge.
Ska man avsätta tid för sex?
Att avsätta tid för sex då, det är ju ett återkommande råd i ”sex-spalter”. Blir det inte lite avtändande att ”schemalägga” denna aktivitet – just för att det inte är så spontant?
– När vi är förälskade är vi nyfikna på varandra och vill ägna all tid ihop. När sedan vardagen och alla måsten kommer in i bilden riktas uppmärksamheten åt ett annat håll.
– Men det gäller att fortsätta på den banan – nyfikenhet och variation är viktigt, att inte alltid göra det på ”snabbaste, bekvämaste sätt” utan på annan plats, vid annan tidpunkt och addera kroppssensationer som ruskar om sinnena – glidmedel, grädde, dofter…
Kanske kan en annan person verka mer spännande än din partner, som du tycker att du känner så väl.
Men det finns alltid mer att upptäcka – du måste fortsätta vara nyfiken på din partner och upptäcka nya saker tillsammans för att få lusten att frodas, eller återkomma.
Test: Vilken anknytningsstil har du?
Här är de tre vanligaste anknytningsstilarna.
Trygg anknytning
Om du är tryggt anknuten har du god tillit till dig själv och du är oftast i kontakt med dina behov och önskemål. Det betyder att du också lägger märke till när de här behoven inte tillgodoses eller respekteras. Eftersom du också har stor tillit till att andra kommer att lyssna till och respektera dig när du uttrycker dina behov och önskemål, vågar du be om hjälp och stöd när det behövs. Det gäller även när du sätter gränser och säger nej.
Omkring 60 procent av befolkningen i väst tillhör den här gruppen.
En tryggt anknuten person ofta känner igen sig i detta:
- Jag känner mig säker på att andra kommer att finnas till hands för mig när jag behöver dem.
- Jag har ganska lätt att komma nära andra människor.
- Om det är något som bekymrar mig så märker andra oftast det och bryr sig om mig.
- Jag är säker på att andra människor kommer att tycka om och respektera mig.
Otrygg undvikande anknytning
Om du har en otryggt undvikande anknytningsstil försöker du avfärda, minimera eller blockera dina känslomässiga reaktioner på avvisanden, separationer, svek och förluster. Att undvika de här känslorna fungerar som ett skydd mot smärta.
Du undviker särskilt känslor som väcker obehag, till exempel rädsla, ångest, ilska, ledsenhet, skuld och skam, eftersom de är associerade med hot och känslor av sårbarhet. Men du undviker ibland också känslor som glädje och intresse, om du som barn inte fått stöd i att känna de här känslorna.
Cirka 20–25 procent av befolkningen i väst tillhör den här gruppen.
En person med otryggt undvikande anknytning känner ofta igen sig i detta:
- Jag litar hellre på mig själv än på andra människor.
- Jag tycker att det är jobbigt att vara beroende av andra.
- Jag oroar mig för att människor ska komma mig för nära.
- Människors värde bör bedömas utifrån vad de åstadkommer.
Otrygg ambivalent anknytning
Om du är en person med otrygg ambivalent anknytningsstil har du hög grad av anknytningsångest. Du drivs av att få din partner att visa mer kontinuerlig omsorg, ge bekräftelse och mer tillförlitligt stöd. Det kan göra att du blir överdrivet fixerad vid relationen.
Självkänslan är för det mesta låg och du känner dig ofta otrygg i dina relationer. Det kan göra att du känner dig svartsjuk eller söker ständig bekräftelse av din partner och lätt får separationsångest.
Cirka 15–20 procent av befolkningen i väst tillhör den här gruppen.
En person med otryggt ambivalent anknytning känner ofta igen sig i detta:
- Jag upplever att andra inte vill komma så nära mig som jag skulle vilja ha dem.
- Jag oroar mig för att andra inte ska bry sig lika mycket om mig som jag bryr mig om dem.
- Jag blir orolig om andra inte finns till hands när jag behöver dem.