Vi var först! 21 svenska kvinnliga pionjärer
1. Henriette Widerberg (1796-1872) – operasångerska och första kvinnan som gav ut en självbiografi 1850. I den skrev hon bland annat om de oförätter hon utsatts för av män.
2. Sonja Kovalevskaja (1850-1891) – första kvinnliga professorn, i matematik, 1884.
Se också: Magdalena Anderssons väg till att bli Sveriges första kvinnliga statsminister
Se också: 5 kvinnor som skrivit historia
3. Karolina Widerström (1856-1949) – första kvinnliga läkaren, 1888. Karolina specialiserade sig i gynekologi, öppnade egen praktik och blev bestört över okunskapen om den egna kroppen, sexualitet och könssjukdomar hos de kvinnliga patienterna. Det blev hennes mission att öka kunskapen genom föreläsningar, tidningsartiklar och böcker, trots att hon mötte hårt motstånd. Hon engagerade sig också mot prostitution och för ensamstående mödrar.
4. Alexandra Gjestvang (1882-1939) – första kvinnan som tog körkort, 1907. Hon deltog i flera biltävlingar, även utomlands. 1932 körde hon Monte Carlo-rallyt med sin son. På 1930-talet tog hon över som vd för sin fars bilfirma i Stockholm.
5. Selma Lagerlöf (1858-1940) – första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur, 1909. 1914 blev hon den första kvinnan i Svenska Akademien.
6. Emilia Fogelklou (1878-1972) – första kvinnan som tog teologie kandidatexamen 1909 (då kunde kvinnor inte prästvigas).
7. Greta Johansson (1895-1978) – första kvinnliga guldmedaljören i OS, i simhopp, 1912.
8. Elsa Andersson (1897-1922) – första kvinnan som tog flygcertifikat 1920, året därpå blev hon som första kvinna godkänd fallskärms- hoppare.
Lantbrukardottern från nordvästra Skåne arbetade sedan som uppvisningsflygare och fallskärmshoppare, men karriären blev dessvärre kort då Elsa dödsstörtade vid en uppvisning i Askersund i januari1922, då hennes fallskärm inte vecklades ut. I filmen Vit som en snö, 2001, spelade Amanda Ooms huvudrollen som Elsa Andersson.
9. Margit Nordin (1897-1982) – första kvinnan som åkte Vasaloppet 1923, efter det förbjöds kvinnor att delta i skidtävlingen och var inte välkomna förrän 1981, även om en del kvinnor åkte utklädda till män genom åren. Margit som var både gymnastiklärare och sjukgymnast åkte vintertid skidor till patienter som bodde långt bort. Det gav henne både god fysik och idén att anmäla sig till det nystartade Vasaloppet 1923. Margit kom sist, men fick mer uppmärksamhet och beröm än de manliga konkurrenterna. Det gjorde att många manliga sport- journalister härsknade till och skrev att kvinnor inte borde få åka Vasaloppet – och så blev det alltså fram till 1981.
10. Karin Kock (1891-1976) – Sveriges första kvinnliga nationalekonom 1929, den första kvinnan som blev statsråd, 1947-49, och den första kvinnan som blev chef på ett statligt verk – Statistiska Centralbyrån 1950-57.
11. Sally Bauer (1908-2001) – första svenska kvinnan som simmade över Engelska kanalen 1938.
12. Ingrid Schrewelius (1920-2005) – första kvinnliga reportern på tv:s nyhetsprogram Aktuellt 1960, även känd som legendarisk modejournalist. Det var på tv som Ingrid började rapportera från modevisningarna i Paris och bidrog till att Yves Saint Laurent, Pierre Cardin och andra storheter från haute couture-världen klev in i de svenska vardagsrummen. Ingrid blev med tiden en stor kännare på området och fortsatte att arbeta långt efter pensionen, bland annat som populär föredragshållare.
13. Carin Boalt (1912-1999) – första kvinnliga professorn vid en teknisk högskola, i byggnadsfunktionslära vid Lunds tekniska högskola, 1964.
14. Margit Sahlin (1914-2003) – första kvinnan som blev kyrkoherde 1970, hon var en av de tre första kvinnorna som prästvigdes i Svenska kyrkan 1960. Som ung utförde hon ett viktigt pionjärarbete genom att grunda stiftskvinnoråd runt om i landet under en tid då kvinnliga teologer inte fick bli präster, själv blev Margit teologie kandidat 1943. Hon grundade också Kyrkliga kvinnorådet. 2015 bildades Margit Sahlin Akademin, en plattform för forskning, samhälle, kultur och kyrka i Margit Sahlins anda
15. Ann-Britt Ryd Pettersson (1954-) – första kvinnliga reportern och programledaren på tv-sporten 1980. Hon fick kämpa mot bakåtsträvare som tyckte att kvinnor inte skulle prata sport och banade väg för fler kvinnor på den mansdominerade sportredaktionen.
Sedan 1984 arbetar hon för Aktuellt och har varit utrikesreporter, programledare och redaktör. 2018 fick Ann-Britt Kristallens hederspris.
16. Karin Värmefjord (1944-1989) – första kvinnliga polismästaren 1981.
17. Gunhild Kyle (1921-2016) – första professorn i kvinnohistoria 1984.
18. Christina Odenberg (1940-) – första kvinnliga biskopen 1997.
Se också: 5 kvinnor som skrivit historia
19. Antje Jackelén (1955-) – första kvinnliga ärkebiskopen 2014. Sedan hon prästvigdes 1980 har Antje haft tjänster i Svenska kyrkan och utomlands, samt disputerat vid Lunds universitet 1999. Hon beskrivs som en aktiv och engagerad ärkebiskop som twittrar, skriver artiklar och böcker och föreläser.
Antje var en av officianterna vid vigseln mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2010.
20. Jessica Meir (1977-) – första svenska kvinnan i rymden 2019. Redan när hon var fem år drömde Jessica om att åka till månen. 2015 var hon färdigutbildad astronaut och i september förra året sköts hon upp till den internationella rymdstationen ISS där hon ska stanna till april i år. Den 18 oktober gjorde hon sin första rymdpromenad och under sju timmar ägnade hon sig åt underhållsarbete och bytte ut en laddningsregulator. Hon är uppväxt i USA med en svensk mamma och en israelisk-amerikansk pappa, har dubbelt medborgarskap och talar svenska.
21. Magdalena Andersson (1967-) – Socialdemokraternas partiledare blev vald till Sveriges första kvinnliga statsminister år 2021. Hon är ekonom och politiker och har varit finansminister sedan 2014.
Foto: TT