Vet du varför vi firar lucia? Här är hela historien bakom högtiden

Lucia kommer med ljus i vintermörkret och är en älskad tradition vi inte vill vara utan. Det ska vara skönsång, levande ljus och lussekatter när Lucia och hennes tärnor och stjärngossarna väcker oss tidigt på morgonen den 13 december. Högtidligt och finstämt ska det vara när det lussas hemma eller gärna i en vacker, gammal kyrka.

Men även om legenden om Lucia är gammal, så är firandet som det ser ut i dag inte så gammalt som man skulle kunna tro. Firandet har skiftat mycket genom åren – och en historisk djupdykning bjuder på många överraskningar.

Vem var Lucia?

Här finns något för alla smaker.

modeLucia 2019: Kläderna till luciatåget

– Enligt den mest spridda lucialegenden var Lucia en välbärgad jungfru och varmt troende kristen katolik som levde i Syrakusa på Sicilien i slutet av 200-talet. Hon dömdes till döden för sin tro, som var straffbar under romartiden. Den 13 december år 304 avrättades Lucia, och hon blev senare helgonförklarad av den katolska kyrkan. Eftersom helgon vanligtvis firas på sin dödsdag, deras himmelska födelsedag, fick hon sitt namn i almanackan på den 13 december, berättar Lena Kättström Höök, etnolog och intendent på Nordiska museet i Stockholm.

Firandet av Lucia har en lång och brokig historia från olika epoker, platser och religioner. Det har varierat otroligt mycket och varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, folkligt och aristokratiskt.

– Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från Västsverige, varifrån den under 1900-talet har spridit sig över hela landet och så småningom till övriga Norden och ut i världen. Det folkliga västsvenska lussefirandet var en lokal tradition med ett karnevalsliknande utklädningsupptåg den 13 december, säger Lena Kättström Höök.

Lussegången, som den kallades vid 1800-talets slut, var inte lika högtidlig som dagens luciatåg. Det fanns både lussebrudar, lussekärringar och lussegubbar – och det var vanligt att man klädde ut sig könsöverskridande.

– Man började med frukost tidigt på morgonen, ja till och med mitt i natten, och sedan åt man flera frukostar innan solen gick upp. Det var ett arv från tiden då man fastade innan jul. Det handlade inte om kaffe och bulle, nej det var fläskkött och brännvin!

Vi listar 7 tillfällen då delar av svenska folket rasat.

samhälleLista: Minns du svenska folkets jul-raseri?

Luciafirandet liknade mer ett Halloweenupptåg med motsvarande ”bus eller godis”, där insamlad mat antingen åts upp av gruppen eller gavs bort till någon behövande i byn.

Varför firar vi lucia?

– Den västsvenska lussebruden hade mycket lite gemensamt med helgonet Lucia, och skiljer sig mycket från dagens högtidliga luciagestalt. Lussebruden beskrevs ibland som god, vacker och eftertraktad men ibland som ful, lösaktig och förtjust i karlar, berättar Lena Kättström Höök.

1892 hölls det första luciafirandet på Skansen i Stockholm. Då ville man visa upp lokala festseder. Artur Hazelius, grundare av Nordiska museet och Skansen, presenterade det ”gamla bygdebruket” med lucia och stjärngossar. Då var luciafirandet ännu något de flesta stockholmare inte kände till.

– Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt först på 1950-talet. Och det var inte förrän på 1980-talet man började med luciakonserter i kyrkorna, säger Lena Kättström Höök.

Var kommer lussekatterna ifrån?

De saffransgula, russinprydda vetebullarna i fantasifulla former är inte någon svensk uppfinning, fast man skulle kunna tro det. De kom troligen till Göteborg med holländare på 1600-talet. I Holland och norra Tyskland fanns då söta julbullar som kallades duivekater. Ett språkligt missförstånd ledde till namnet dyvelskatter – djävulskatter.

– Troligen har ordet varken med katter eller djävlar att göra. När bullarna knöts till den 13 december bytte de namn till lussekatter, förklarar Lena Kätterström Höök.

Saffranet som färgar lussekatterna gula började användas i slutet av 1800-talet. I dag är S-formen vanligast.

Firas lucia bara i Sverige?

mat och dryckMästerbagaren: Så lyckas du med saffransbullar

– Luciaseden har spridits från Sverige till de flesta andra nordiska länderna. Under 1900-talet har luciafirandet blivit en symbol för Sverige i världen. I flera länder där svenskkolonier finns har firandet blivit en sammanhållande länk bland utlandssvenskar och emigrantättlingar, som till exempel i Spanien men kanske speciellt i USA, där svenskamerikanska föreningar började med luciafester redan på 1920-talet, berättar Lena Kätterström Höök.

Hur ser vi på luciafirandet i dag?

– Det är en tradition under ständig förändring. Den lever sitt eget liv och det är svårt att lista ut vad nästa steg blir. Det senaste bland barnen är att det karnevalslika i luciatåget är tillbaka, man får klä ut sig till vad man vill. Det är inte så strikt och stereotypt längre. Så det kan finnas både granar och rymdfigurer i ett luciatåg numera. Den äldre generationen brukar vilja att det ska se ut som när de själva var barn och undrar om luciatraditionen är på väg bort – det är den inte, den bara förändras som den alltid har gjort.