Två kvinnor berättar: Så skapar vi en hållbar livsstil
Jane införde köpstopp: ”Började som ett projekt”
I januari 2014 tog Jane Ibsen Piper, 37, ett avgörande beslut. Under ett år fick hon inte köpa något nytt. Det har nu gått fem år – och den nya livsstilen har gjort att familjen varje månad kan lägga hälften av sina inkomster på investeringar.
Hur kommer det sig att du införde köpstopp?
– Det började som ett projekt. Det var mitt eget lilla uppror mot modeindustrin som jag tyckte var en av världens mest förorenande och miljöskadliga industrier. Jag har alltid tyckt om att sticka och sy mina kläder och bestämde mig för att under ett år själv skapa mina kläder. Projektet växte och kom att omfatta även annat än kläder. Man kan hitta mycket fint begagnat i det överflödssamhälle som vi lever i.
Vad fick dig att fortsätta med köpstoppet?
– Vanligt sunt förnuft. Det som startade med en principsak blev snart något större – en fråga om att hushålla med resurser. Jag kan se en fin tröja i butik som kostar 1 500 kronor, men inse att jag kan få en lika snygg tröja för 100 kronor i en secondhandaffär. Det är svårt att bortse från det. Dessutom tycker jag mycket om secondhandbutiker och för mig spelar det ingen roll om det jag köper är modernt eller inte.
Vad har köpstoppet inneburit för din vardag?
– Det innebär att vi sparar betydligt mer pengar än tidigare. Det tar såklart längre tid att hitta något som passar än om man bara kör till Ikea och köper nya möbler. I gengäld har det lett till att vi har sparat pengar och därför har kunnat betala av vårt bostadslån på två och ett halvt år. Och vi har möblerat upp vårt hem som vi har velat ha det. Vi är mera varsamma med våra saker för att de ska hålla, men jag blir inte hysterisk om något går sönder.
Saknar du känslan av att köpa nya saker?
– Nej, för det jag köper är nytt för mig. Jag har inget behov av att ha en läderjacka som doftar nytt läder. Tvärtom så gillar jag när kläderna inte luktar kemikalier när jag köper dem. Underkläder, strumpbyxor och baskläder köper vi nytt, men utöver det saknar jag verkligen inte att shoppa. Jag har några favoriter bland secondhandbutiker som jag går till med jämna mellanrum.
När köpte du senast något nytt?
– Härförleden köpte jag nya skidkläder. Mina gamla var 15 år gamla och trasiga. Jag hittade ett nytt set, som var gjort av 100 procent återvunnet material, som var så snyggt och som jag kommer att kunna använda i många år framöver. Jag har en bra lön och har ju i princip råd att köpa nya saker, men oftast köper jag begagnat.
Hur gör ni med födelsedagspresenter och julklappar?
– Om det känns meningsfullt köper vi begagnat. Några i familjen älskar att få presenter som jag har sytt eller stickat, andra vill inte ha det. Då köper vi nytt. När det gäller detta är vi pragmatiska.
Vad gör ni med pengarna som ni inte använder?
– Sedan sommaren 2018 har vi varje månad investerat 50 procent av våra löner. För oss är detta en sidoeffekt av vår livsstil, inte syftet. Jag har inga planer på att sluta jobba på ett tag, men det är fint att veta att möjligheten finns om behovet skulle uppstå.
Har du märkt någon skillnad från omgivningen sedan du införde köpstoppet 2014?
– Jag märker att det numera är mer vanligt med köpstopp. Jag har aldrig känt att jag borde tala tyst om det jag höll på med, men i början kändes det lite ensamt. Det känns bra att det pratas mycket om klimatet idag. Jag vill gärna understryka att vi har ett härligt liv. Vi saknar ingenting. Det kan vara så att vi lägger pengar på lite andra saker än andra: Vi är båda akademiker, vi tjänar bra och därför möts vi ibland av detta: Varför köper ni begagnat när ni tjänar så bra med pengar? Men det är ju en principsak för oss.
Gitte Mary vill minimera sitt avfall: ”Ser på skräp som en mental ryggsäck”
Gitte Mary Johansen, 25 år lever som en så kallad zero waster, en person som strävar efter att minimera sitt avfall.
Hur kom du på idén att leva som zero waster?
– Jag kommer inte från en miljömedveten familj och tidigare levde jag inte alls hållbart. Men för omkring fyra år sedan läste jag i en artikel att all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. När den förbränns bryts den visserligen ner till små partiklar, men de försvinner aldrig. Insikten berörde mig starkt – för jag använde hela tiden plast. Jag använde plastbestick när jag inte orkade diska, plastglas när jag var på universitetet och på fester, fryspåsar osv.
– Därefter började jag tänka över min egen konsumtion. Jag kunde inte bortse från vad plast innebär för vår värld. Jag måste göra något. Det började som ett litet experiment på min dåvarande blogg. Under en månad skulle jag leva skräpfritt – och sedan dess har jag levt så.
Hur definierar du att leva skräpfritt?
– Att ta bort det som inte är nödvändigt. För mig handlar det om att sluta använda engångssaker, sådant som endast används en gång. Det handlar till exempel om hushållspapper, sugrör, engångsbestick, bomullsrondeller – sådant som kan ersättas av flergångsalternativ.
Vad innebär det praktiskt för dig?
– Jag köper det mesta av mina varor på torget där de inte är förpackade. Torrvaror köper jag i lösvikt som jag häller över i glasburkar. Jag bakar mitt eget bröd. Mat är något vi äter varje dag och jag tycker det är väldigt viktigt med bra rutiner när jag handlar. Utöver det köper jag endast begagnade saker.
– Jag brukar säga att jag ser på skräp som en mental ryggsäck. Varje gång jag slänger något i soporna så lägger jag det i den. Om jag använder engångsplast varje dag så blir ryggsäcken tung. Om alla börjar tänka på skräp som något vi äger så tror jag att vi hade slängt mindre.
Känner du dig begränsad av att leva skräpfritt?
– I början gjorde jag det. Det var ett annat sätt att leva och det tar tid att ändra på sina vanor. I början blev jag ständigt påmind om allt jag inte kunde köpa. Vi blir ju hela tiden bombarderade av budskap om att konsumera mera. Med tiden har min inställning förändrats och jag känner mig mer fri av att inte bli frestad hela tiden. Jag har allt jag behöver.
Har ditt beslut påverkat ditt sociala liv?
– Inte alls. Jag är kanske särskilt lyckligt lottad, men jag har väldigt bra vänner och familj. Jag minns ett tillfälle när jag var på fest under studietiden där det serverades mat på plasttallrikar. Då frågade jag om jag kunde få äta på porslinstallrik istället och det var inga problem. Nästa år serverades maten på porslinstallrikar.Vi blir alltmer bekväma. Jag gör det gärna lite besvärligt för mig för att göra skillnad i det stora hela.
Är det möjligt att kombinera familjeliv och heltidsjobb med att leva skräpfritt?
– Det tror jag säkert det kan vara, men det kräver såklart att man prioriterar. Denna livsstil kräver inte att man gör allt perfekt, men att man börjar med att välja bort något och fortsätter att göra gradvisa förändringar. Jag menar att barnfamiljer absolut kan skippa sugrör och plastballonger. Det finns ju ingen anledning att ha dessa egentligen.
Hur mycket skräp producerar du?
– Omkring en påse varannan vecka. Jag har ingen kompost och i Aalborg där jag bor finns ingen matåtervinning. Men det är minimalt.
Vad är fördelarna med att leva som du?
– Den största fördelen är att jag inte bidrar till den vansinniga slit och släng-kulturen som vi egentligen inte har råd med. En annan fördel är att jag har en annan mening med mitt liv än att det ska vara trevligt och enkelt. Jag har en hållbar livsstil, inte för att det är snyggt och smart utan för att det är nödvändigt.
– Jag har också fått mer energi för jag har enbart saker omkring mig som jag verkligen uppskattar. Om jag hade blivit av med mitt sugrör i trä så hade jag blivit lite ledsen eftersom jag tycker om det. Det känns bra att jag gör något för att skapa en bättre framtid. Att jag ändrar mina förbrukningsvanor för allas vårt bästa och inte för att göra det bekvämt för mig som person.
Gitte Marys tips till dig som vill minska på skräpet
- Titta i din soppåse! Vad kastar du mest? Är det förpackningar? Engångsprodukter? Matrester?
- Sluta använda engångsprodukter som fryspåsar, plastbestick och plastglas, folie, sugrör. Även om det är billigt så påverkar det naturen negativt. Byt ut mot återanvändbara alternativ.
- Köp matvaror som är i glasförpackningar eller i papper istället för plast.
Av Ditte Hedegard Davidsen
Svensk bearbetning: Lisa Södergren