Trygghetslarmen slutar fungera när el och telefoni försvinner
I takt med att vi är fler som blir allt äldre är vi också fler som får trygghetslarm i hemmet. Verktyget gör att fler kan bo kvar hemma under säkra former istället för att flytta in på ett äldreboende.
Enligt Ekots siffror har över 250 000 personer beviljats ett trygghetslarm, enligt Socialstyrelsens statistik från år 2020.
Men trygghetslarmet är beroende av el och telefoni för att fungera.
Se också: Det här är ålderism
Så blir inte alltid fallet i händelse av till exempel en storm. Ekot har talat med Maj-Lis Asklund, 92, som bor själv i en liten ort utanför Norrtälje.
Stormen Alfrida
Under stormen Alfrida som drog in år 2019 slutade hennes trygghetslarm att koppla upp sig vilket också drabbade 400 andra som har utrusningen i Norrtälje kommun.
Ekots genomgång visar att landets kommuner ser systemet som sårbart. En kommun skriver följande i sin sårbarhetsanalys: “De bärbara larmen och trygghetslarmen går via telenätet och skulle det ligga nere så sätts larmen ur funktion vilket skulle kunna innebära fara för liv och hälsa”.
Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje har sedan stormen Alfrida gjort en. ny upphandling med större krav på driftsäkerhet.
Detta är trygghetslarm
Trygghetslarm är en tjänst som gör det möjligt att komma i kontakt med personal vid oförutsedda situationer dygnet runt. Som namnet antyder skapar de trygghet både för personen och för anhöriga.
Vanligast är att ansöka om ett trygghetslarm i sin hemkommun. Efter bedömning av biståndshandläggare kan sedan ett sådant installeras i hemmet. Trygghetslarmet behöver sedan ett abonnemang som kostar olika beroende på vilken kommun man bor i.
Man har alltid på sig larmet, till exempel runt handleden. När man trycker på larmknappen får man kontakt med trygghetsjouren i kommunen.
Det är tydligt i Ekots inslag att trygghetslarmet är viktigt för 92-årige Maj-Lis. Till och med livsviktigt om hon skulle ramla.
– Det är att jag inte kan ta mig in till sängen, det är väl det man tänker på mest, säger Maj-Lis Asklund till Ekot.
Se också: 5 positiva saker med att bli äldre
