Svenska massmördare: Från Tommy Zethraeus till Änglamakerskan
Glimmingemördaren Nils Peter Hagström
Nils Peter Hagström, 1853-1887, har gått till historien som Glimmingemördaren. Direkt från ett fängelsestraff uppsöker han med yxa och kniv den enda kvinnan han älskat. Hon hade gift sig med en annan, är nu änka och bor tillsammans med den åttaårige dottern hos svärföräldrarna på Glimminge gård i Skåne.
Hagström hugger ner samtliga fyra med besinningslöst våld och sätter eld på fastigheten. Han blir snart fasttagen och erkänner morden. Han hade avvisats. Han var svartsjuk och hämndlysten. Det var hans enda förklaring. Plus någon vag idé om att stjäla änkans påstådda arvspengar och ta sig till Amerika. Nils Peter Hagström dömdes till döden och avrättades 33 år gammal genom halshuggning med bila på Kristianstads länsfängelses borggård 29 mars 1887.
Mälarmördaren Johan Filip Nordlund
Johan Filip Nordlund, 1875-1900, Mälarmördaren, ”Svarte-Filip”, ”Mordlund”, mördade fem personer och skadade åtta svårt under ett rån mot besättning och passagerare ombord på Mälarångaren Prins Carl under färd mot Stockholm. Johan Filip Nordlund hade just frigivits från fängelset. Med pistol, kniv och ett antal hänglås klev han ombord i Arboga den 17 maj 1900. På natten låste han in en del passagerare i salongen och blockerade vägen för besättningen som sov under däck.
De andra sköt och högg han ihjäl. Med skeppskassan och en del rånbyten från sina offer flydde han i en av livräddningsbåtarna. Efter en intensiv polisjakt kunde massmördaren gripas på en liten lokal tågstation mindre än ett dygn efter massakern.
Se också: 5 av historiens värsta kvinnliga seriemördare
Johan Filip Nordlund är den näst siste som avrättats i Sverige. Han brydde sig aldrig om att söka nåd. Den 10 december 1900 halshöggs han, 25 år gammal, med bila på fängelsegården i Västerås.
Fredrik von Sydow mördade societetsfamiljen
Fredrik von Sydow, 1908-1932, spåddes en lysande karriär, men levde ett destruktivt liv med alkohol och droger. Fadern, Hjalmar von Sydow, var berömd som arbetsgivarchef, häradsdomare och högerpolitiker. Vid en uppgörelse i dennes våning på Norr Mälarstrand i mars 1932 mördas fadern. Också hushållerskan och hembiträdet slås ihjäl. Fredrik tar de pengar han hittar och flyr tillsammans med hustrun Ingun. Polisen spårar paret till en restaurang i Uppsala. I vestibulen tar Fredrik fram en pistol och skjuter hustrun i huvudet. Polismännen hinner inte reagera förrän han sätter pipan mot sitt eget huvud och trycker av. Fredrik mördade fyra personer innan han tog sitt eget liv, 23 år gammal. En tragedi i Stockholms societetsvärld som väckte enorm uppståndelse.
Mattias Flink greps efter dramatisk skottlossning
Mattias Flink, född 1970, dödade sju personer och skadade tre i Falun under natten mot lördagen 11 juni 1994. Flink var kraftigt berusad och uppträdde ”konstigt”. Han kom i bråk med vakter på stan och hans fästmö var på väg mot polisstationen för att göra en anmälan mot honom. Flink var utexaminerad fänrik och hade fast anställning vid Dalregementet i Falun. Han gick hem, bytte om till fältuniform och begav sig till arbetsplatsen där han utrustade sig med en automatkarbin 5 (Ak5), sammanlagt 150 patroner och en pistol. Han klättrade över ett stängsel för att inte upptäckas av kasernvakten. På en parkväg mötte han ett större sällskap, bland annat lottor som haft avslutning på sin kurs vid regementet. Han sköt nu vilt mot sällskapet.
47 skott avlossades, samtliga med träff. Mördaren kunde gripas efter en dramatisk skottlossning där han träffades i höften av en kula från ett polisvapen. Flink dömdes till livstids fängelse. En psykos orsakad av alkohol var inte skäl till straffriförklaring och rättspsykiatrisk vård. Han fick sitt straff tidsbestämt och frigavs villkorligt 2014. Flink var då 44 år. Utslussningen har fungerat väl.
Tore Hedin låg bakom Hurvamorden
Tore Hedin, 1927-1952, var svensk polis (fjärdingsman) i Stora Harrie församling utanför Kävlinge i Skåne. Han är skyldig till de så kallade Hurvamorden där nio personer föll offer för hans framfart under natten till den 22 augusti 1952.
Han var då 25 år. Hedin kände sig sviken av sin fästmö som anmält honom för misshandel. Nu mördade han henne, och även sina egna föräldrar samt flera andra som kom i hans väg. Han satte även eld på ålderdomshemmet i Hurva innan han dränkte sig i intilliggande Bosarpssjön.
Vid det juridiska efterspelet framkom att Hedin året innan också mördat en mjölnare i trakten, stulit hans pengar och satt eld på både bostad och kvarn. Något brott kunde aldrig fastställas den gången, eftersom Hedin själv höll i utredningen.
Tommy Zethraeus dödade fyra vid Stureplansmorden
Tommy Zethraeus, född 1969, avtjänar fortfarande straff för de så kallade Stureplansmorden 4 december 1994. Fyra personer dödades och 20 skadades när Zethraeus mejade ner kön med sin norska automatkarbin AG-3. Massmorden föregicks av ett gräl med dörrvakten på restaurang Sturecompagniet.
När Zethraeus och hans två kamrater inte släpptes in åkte de hem och hämtade vapnet. De var tillbaka vid femtiden på morgonen. Det var Zethraeus som höll i automatkarbinen under hela avrättningen. Gärningsmännen flydde sedan och kunde hålla sig undan i tre dygn innan det stora polisuppbådet fick fast dem i en vägspärr i närheten av Drottningholms slott.
Tommy Zethraeus har upprepade gånger sökt tidsbestämt straff. Det har förlängts och omförhandlats gång på gång på grund av misskötsel och kriminalitet under tiden på anstalt. För närvarande är livstidsstraffet omvandlat till 39 års fängelse, vilket skulle kunna innebära frigivning inom kort. Zethraeus är i dag 51 år.
Anders Lindbäck kallas Sveriges förste seriemördare
Anders Lindbäck, 1803-1865, brukar kallas Sveriges förste kände seriemördare. Han var kyrkoherde i Silbodal, en problemtyngd skogsbygd utanför Årjäng i Värmland. Kyrkoherden hade sociala ambitioner och ett hett engagemang mot omoral, dryckenskap och allmänt ogudaktigt leverne.
För att minska de stora kostnaderna för fattigunderstöd lät kyrkoherden vid hembesök hos de mest utsatta och sjuka sockenborna förgifta det nattvardsvin han bar med sig. Han bjöd på det arsenikspetsade vinet och kort efter var personen död.
Hans eller hennes umbäranden var över och församlingen befriades från underhållskostnaderna. När verksamheten uppdagades avslöjades också att han skott sig på flera av offren. Han misstänktes för en lång rad dödliga förgiftningar och mordförsök, men rannsakningen stannade vid tre mord, vilka kunde bevisas efter att man funnit giftet i de uppgrävda kropparna. Anders Lindbäck dömdes till döden, men hängde sig i sin cell på Karlstads fängelse innan straffet hann verkställas. 61 år gammal.
Hilda Nilsson – Änglamakerskan på Bruksgatan
Hilda Nilsson, 1876-1917, känd som ”änglamakerskan på Bruksgatan”. Utåt var fasaden oklanderlig. Hilda var trevlig, det var rent och snyggt i hemmet i centrala Helsingborg. Ett tryggt fosterhem för nyfödda, oönskade och oäkta olycksbarn. Trodde man. Spädbarnen passerade i en strid ström och ingen tänkte egentligen på var de blev av. Myndighetskontrollen var bristfällig och Hilda, liksom många andra änglamakerskor, hittade kunder genom annonsering och bedrev affärerna på egen hand. Hon dränkte barnen i badbaljan. Kropparna eldade hon sedan upp i tvättstugans ugn.
Hennes make var ovetande om hur hon fick ihop pengarna till familjen. Vid rättegången friades han helt från alla misstankar. Men Hilda dömdes för mord på åtta barn. Hon misstänktes ha gjort sig av med betydligt fler, men deras identitet gick inte att spåra. Hilda Nilsson dömdes den 14 juli 1917 till döden, 41 år gammal. Men hon hängde sig i cellen innan dödsstraffet hann verkställas eller omvandlas till livstids fängelse.
John Ingvar Löfgren erkände fyra mord – dömdes för tre av dem
John Ingvar Löfgren, 1930-2002, erkände fyra mord och dömdes för tre av dem till sluten rättspsykiatrisk vård på Salberga utanför Sala. Han kom att kallas ”Flickmördaren” med anledning av sina sista mord på två småflickor, som blev mycket uppmärksammade i media. Löfgrens uppväxt var tragisk och destruktiv. På grund av ett otyglat alkoholmissbruk och sexuella ofredanden, bland annat blottning, hamnade han i olika omgångar på mentalsjukhus. De tre mord han fälldes för begicks i Stockholmstrakten 1962 och 1963. Det första på en 62-årig kvinna, de andra på en fyraårig och en sexårig flicka. Det var sexualförbrytelser i samtliga fall. Löfgren kunde pekas ut av lekkamrater till flickorna.
Vid förhören erkände han även ett fjärde sexualmord, på en 26-årig kvinna 1958, som länge varit olöst för polisen. Hans detaljrika beskrivning av offret och händelseförloppet övertygade utredarna att han var skyldig också till detta, men något åtal blev aldrig väckt. Löfgren dog i cancer 2002, vid 72 års ålder, efter att ha tillbringat i stort sett hela sitt liv på sluten anstalt.
Morden på Malmö Östra sjukhus
En 18-årig beredskapsarbetare, Anders, förgiftade dementa åldringar med de frätande rengöringsmedlen Gevisol och Ivosol på långvårdsklinikens avdelning 26. 24 patienter dog. Åtskilliga fler utsattes för ynglingens mordförsök. 18-åringen blandade det giftiga medlet med saft för att lättare kunna tvinga patienterna att dricka. Detta skedde ofta under personalens rök- och kaffepauser, som han inte var med på.
Den övriga personalen oroades över de många dödsfallen, men ansvariga läkare var övertygade om att dödsfallen hade naturliga orsaker. Massmördandet pågick från oktober 1978 till januari 1979. Då avslöjades den fasansfulla sanningen när en 94-årig kvinna spottade ut drycken och skrek högt på hjälp.
18-åringens egen förklaring var att han ville hjälpa de gamla skröpliga människorna genom att förkorta deras lidande. Han dömdes i augusti 1979 till sluten psykiatrisk vård för elva mord och 16 mordförsök. Det gör honom till den värsta seriemördaren i svensk kriminalhistoria. Mannen är i dag 60 år och lever ett tillbakadraget liv, ensam i en lägenhet i Malmö.
Ulf Åsgård – kommentar till seriemördare
Ulf Åsgård anser att Lasermannen och flera andra grova brottslingar i Sverige är att betrakta som seriemördare även om de inte uppfyller den gängse definitionen.
En seriemördare ska ju ha begått mord vid minst tre olika tillfällen med en ”avkylningsperiod” emellan.
– Men både Lasermannen John Ausonius och serieskytten Peter Mangs i Malmö har personligheter, värderingar, beteenden och livsbetingelser som stämmer in på många av de egenskaper som återfinns hos gärningsmannaprofiler för seriemördare, menar Åsgård.
– De sköt ju också för att döda vid ett stort antal tillfällen.
– Även Englas och Pernillas mördare Anders Eklund stämmer in i mönstret för seriemördare inom sexualförbrytarfacket, även om antalet fällande morddomar i hans fall stannade vid två.
I fallet Thomas Quick däremot förhåller det sig tvärtom. Quick, i dag Sture Bergwall, utmålades och fälldes som en av Sveriges värsta seriemördare. Han dömdes under åren 1994-2001 för åtta mord. Totalt erkände han i terapisamtal och polisförhör över 30 mord.
Ulf Åsgård fick redan på 90-talet tillsammans med Leif GW Persson i uppdrag att granska utredningen och domarna mot Quick.
De konstaterade att alltihop med största sannolikhet bara var påhitt och fantasier. Quick var oskyldig till vartenda mord han erkänt och till dem han dömts för.
– Vi kunde visa hur tokigt och tendentiöst utredningarna skötts. Vi drev vår linje om Quicks oskuld hårt i många år, men det var först med Hannes Råstams utmärkta journalistik i Uppdrag granskning 2008 som det vände.
Där medgav Quick att han ljugit om allt och inte var skyldig till något av alla de mord han fällts för.
Domarna vilade helt på Quicks egna erkännanden. Det fanns inga vittnesmål eller någon teknisk bevisning som pekade på att han skulle utfört brotten. Rättsprocessen mot honom föll ihop som ett korthus. Quick fick resning och frikändes totalt 2013. Två år senare blev han helt utskriven från rättspsykiatrins öppenvård, frisk och fri.
Ulf Asgård om seriemördare
Ulf Åsgård har mött de mest skilda motiv till seriemord. Rasistiska, religiösa, sexuella, giriga, makthungrande, hämndlystna, avundsjuka.
Även om variationerna är stora både ifråga om personlighet och brottskategori är vetenskapen överens om vissa gemensamma nämnare för seriemördare: De är ofta sensationssökande, saknar skuldkänslor och ånger. Utmärkande drag kan vara impulsivitet och stort kontrollbehov.
Många visar sig ha en psykopatisk/antisocial personlighetsstörning. De har en utvecklad förmåga att använda charm, manipulation, hot och ibland våld för att kontrollera andra och tillgodose sina egna behov, drifter och önskemål.
Alla seriemördare har inte den diagnosen, men enligt FBI är det viktigt att ha kunskaper och förståelse för den. Den påverkar personens beteende på brottsplatsen, vid en rekonstruktion och i en förhörssituation.
Det går inte att spela på skuldkänslor och medkänsla för offret som vid andra gärningsmannasamtal. Det biter inte.
I stället menar FBI:s specialister att det handlar om att bekräfta personens grandiosa självbild och uppmuntra honom – nästan alltid en man – att tala om sin egen storslagenhet.
FBI har grovt delat in seriemördare i två kategorier – organiserade och oorganiserade (kaotiska).
De organiserade arbetar metodiskt, planerar och förbereder brottet, väljer med noggrannhet ut ett offer som är enkelt att övertala och få med sig. Inte sällar tar han troféer efter sitt dåd.
Den kaotiska kategorin styrs till stor del av impuls, med vapen som råkar finnas tillgängliga vid tillfället. Handlingen bär ofta spår av överdrivet våld, nekrofili eller sexuellt våld.
I den här gruppen är det särskilt många som uppvisar svåra och utsatta uppväxtförhållanden, ofta med misshandel. Det är vanligt att de i unga år kompenserat sitt elände och sina tillkortakommanden genom att tortera djur eller anlägga bränder.