Sofia är mamma till 152 barn

Sofia har ett stort och varmt hjärta och hade 25 000 kronor sparade. Riktigt hur hon skulle använda dessa pengar visste hon nog inte, men aldrig hade hon kunnat föreställa sig att sparkapitalet skulle bli grundplåt till ett eget barnhem i Indien.

Sedan sju år tillbaka driver hon ”Sofias barnhem” i den ­lilla staden Rajahmundry i provinsen Andra Pradesh, och Sofia Rydén, 44, är stolt ”152-barnsmamma” – hon har de egna barnen Tabitha, 6, och Noah, 4,5, och till detta kommer 30 barnhemsbarn och 120 barn i slummen. De kallar henne ”mamma” när hon och familjen, som också består av maken Ola, hälsar på en gång om året.

– Jag har absolut inte gått och drömt om att starta ett barnhem, säger hon strålande glatt. Det var något som bara blev och bottnar i att jag lärde känna indiern Joseph.

Engagerar hela familjen

Hon är uppvuxen i Vetlanda, men bor sedan sex år tillbaka i Holsbybrunn. Där bedriver hon välgörenhet helt ideellt – hon har byggt upp barnhemmet och en fungerande fadderverksamhet, och arbetet engagerar hela familjen. Maken Ola sköter hemsidan och skickar ut fadderbrev, och dottern Tabitha har ­redan förkunnat att hon vill bo i Indien när hon blir stor.

Sofia arbetar som personlig assistent sedan ett år tillbaka, men var tidigare barn- och ungdomspastor. Hon har bott på många olika platser, men vände hemåt när hon träffade Ola.

I egenskap av pastor besökte hon en konferens 2009. Genom en kompis träffade hon där Joseph Babu från Indien, också han pastor, som var på besök i Sverige för att knyta nya kontakter. Hon fick veta att han hjälpte människor som befann sig i det absoluta bottenskiktet. ”Kom och hälsa på” sa han innan de skildes åt och gav henne sitt visitkort.

Sofia har alltid varit intresserad av att träffa människor och av att resa, men hade först inga direkta planer på att åka till Indien. Visitkortet hamnade i en låda, och där blev det liggande fram till dess att hon kände sig sugen på lite äventyr. Tillsam­mans med en kompis bokade hon en biljett till Indien, utan att veta särskilt mycket om vad som väntade henne.

– Jag gjorde min första resa till Indien 2009 och möttes av de mest kärleksfulla människor jag någonsin träffat på. Men jag fick också uppleva en fattigdom jag inte trodde fanns.

Antog utmaningen

På gator och utanför det som skulle föreställa ett hus satt ­sjuka kvinnor som levt hela sitt liv i slummen. De var helt passiva och hade förlorat allt hopp. Barnen var som trollungar eller vilddjur, många var föräldra­­­lösa, eller hade psykiskt sjuka föräldrar som inte kunde ta hand om sina barn.

De var klädda i trasor och ­hade ingen som helst glädje i ögonen. Det var hemskt att se och hon kände med en gång att hon ville göra något, men visste inte vad.

– Jag vet att jag tänkte ”kan jag hjälpa en enda människa blir jag lycklig”.

Joseph guidade henne genom slummen som han vigt sitt liv åt. Han hjälpte de fattiga och rådde Sofia att göra likadant. ”Starta ett barnhem”, föreslog han.

Det blev ytterligare två resor till Indien, utan att hon satte ­planerna i verket. Sedan väntade en resa till Ryssland, där en ny bekantskap öppnade hennes ögon. ”Du har fått en utmaning, men du har inte antagit den”, sa den nyvunne vännen – utan att ha en aning om vilka tankar som rörde sig i hennes huvud …

– Då åkte jag hem och bad till Gud, och började mer och mer känna att detta var meningen.

Hon var inte rik, men hade 25 000 kronor på ett sparkonto. Kontot tömdes och hon skickade pengarna till Joseph som lät dem bli startkapital till barnhemmet. Sedan startade hon upp fadderverksamhet och fick släktingar och vänner att engagera sig och donera pengar. Sofias barnhem invigdes 2011 med plats för 30 barn, och Joseph och hans medarbetare skötte förmedlingen.

Nytt hus

I början hyrde de ett hus, men nu har hon lyckats samla ihop betydligt mer pengar, nästan 700 000 kronor. På så vis har hon förverkligat planen om att bygga ett eget hus. Det är inte riktigt klart, målningsarbete ska utföras liksom att toaletter ska installeras. Mer pengar behövs för att det ska kunna färdigställas. Men de bygger i den takt de har råd – det blir lite pengar här, och lite där, och allt kommer barnhemmet till del.

Det bor 30 barn där, och de är antingen föräldralösa eller så har föräldrarna inte råd att försörja dem. Det är både pojkar och flickor och de är från sju år och uppåt. Genom fadderverksamheten hjälper hon också 120 barn som bor i slummen tillsammans med sina föräldrar.

En gång om året får de besök av Sofia och hennes familj, och hon behandlas då som en drottning. Barnen kan sitta och hålla hennes hand och tacka för all hjälp de fått. Genom henne får de mat, kläder och möjlighet till skolgång.

– Fadderpengen täcker kostnaderna ända upp till college­nivå, då studenten bor på annat håll men fortfarande är knuten till hjälpverksamheten.

Hon och familjen brukar åka till Indien i november och bor då på barnhemmet. Det går att resa förhållandevis billigt och kostar runt 10 000 per person. Allt tas ur egen ficka och de åker med fullpackade väskor. Varje person får ha med sig ett bagage på 45 kilo och väskorna är fyllda med kläder hon samlat in och som lagras hemma i förrådet. Väl på plats delas plaggen ut till fattiga.

Stora planer

Hon har huvudet fullt av idéer. När barnhemmet är helt färdigt, vill hon bygga en våning till och inrätta en sjukvårdsutbildning. Det finns ett stort behov av sjukvård, och hon kommer särskilt ihåg en liten flicka med tomma ögon. Första gången hon träffade henne hade mamman hällt fotogen över sig och försökt tända på. Nästa gång hon såg henne var flickan lika ledsen, då var mamman sjuk. Genom Josephs försorg fick hon sjukvård, och när Sofia mötte tösen för tredje gången var hon lycklig, för då var mamman frisk.

– Att se glädjen i flickans ögon var värt allting.

Insatserna gör stor nytta. Hon har fått uppleva hur fattigdomen sjunker i området, och det är fantastiskt roligt att se förändringen.

– Jag som tänkte att jag skulle vara lycklig om jag kunde hjälpa en enda människa. Nu har jag hjälpt många, många ­fler.

Av Anna Lindau Backlund
Foto: Jan-Erik Ejenstam och privat

Vill du hjälpa?

Den som vill veta mer om Sofias arbete, eller vill bli månadsgivare till ett barn för 200 kronor i månaden, kan gå in på WorldChildrenNeed.org

[Newsletter]