Så stor klimatpåverkan har våra shoppingvanor
Vi håller på att få ett nytt miljötänk. Det är viktigt men inte enkelt. Bör vi då till exempel inte ens köpa leksaker till barnbarnen längre?
– Visst kan det fortfarande finnas leksaker som är extra roliga under olika utvecklingsfaser. Men kom ihåg att barn oftast inte minns vem de har fått en viss pryl av, men alltid vem de har gjort saker tillsammans med. ”Jag bakade bullar ihop med mormor” eller ”farfar och jag planterade och han lärde mig vad alla blommorna heter”, säger Annika Tibblin.
Hon är legitimerad psykolog och symbolterapeut med inriktning på hållbarhet, natur och klimatpsykologi, och visar med en gång var det gröna skåpet ska stå. I upplevelsehörnan! För vi måste, verkligen, sluta att handla så mycket saker.
Shopping liknar bulimi
– Det finns ett sätt att shoppa på idag som påminner om bulimi, hetsätning. Vi handlar för mycket, sedan blir vi nästan äcklade av vårt beteende och vill snabbt göra oss av med sakerna, säger hon.
Förklaringen till att shoppingen har kunnat bli ett sånt utbrett folknöje är för att den ofta tillfredsställer flera olika behov hos oss, säger Annika. Medvetet kanske vi tänker att vi behöver köpa nya sandaler för att det har blivit varmt ute.
– Men omedvetet kan skorna även handla om att vi vill känna oss attraktiva, att visa att vi tillhör en viss grupp. Det kan också vara det sätt vi belönar oss på, förklarar hållbarhetspsykologen Annika Tibblin.
Fungerar som belöningsfunktion
Just ”belöningsfunktionen” kan bli problematisk eftersom shoppingen då kan användas varje gång livet känns tungt eller tråkigt, så gräv gärna djupare om du har den här typen av nästan ångestdrivet shoppande. Det psykologerna kallar för ”en otrygg anknytning”, där det har funnits brister i relationen mellan förälder och barn, kan faktiskt ligga bakom.
Men vårt sätt att shoppa påverkas också av att vi fortfarande är stenåldersmänniskor. Inför ett stort bord märkt ”REA” beter vi oss nämligen precis som när jägare och samlare råkade stöta på ett maffigt bärstånd.
– Vi passar på! Och så känner vi oss smarta, men för miljön är det inte särskilt smart att fynda vid reastånden. Vissa av oss är dessutom hamstrare, vilket varit en överlevnadsfaktor historiskt. Men i dag finns inte samma behov av att lagra saker på hyllorna, förklarar Annika.
Vi kan påverka beteendet
Så hur gör vi för att sluta shoppa? Eller i alla fall dra ner på det? Att inse att vi konsumenter faktiskt kan påverka miljön i en positiv riktning är första steget.
– I varje litet val vi gör i affären så finns det ett bättre och ett sämre alternativ. Om du så bara ska köpa en liten tandborste så har du ett val, och kan till exempel välja en med träskaft istället för plast. Gör det för dig själv, men även för dina barn och barnbarn. Genom att göra rätt miljöval så påverkar du deras framtid, summerar Annika.
Tre miljösmarta shoppingalternativ
Du brukade kanske köpa en ny tröja, en rolig leksak till barnbarnet och en weekendresa till Barcelona. Här är alternativen som är bättre för miljön!
Istället för en ny tröja
– Vid tillverkningen av en enda t-shirt går det faktiskt åt närmare ett kilo kemikalier och 13 fulla badkar med vatten. Tänk därför i köpögonblicket: Behöver jag verkligen denna? Ofta köper vi ju saker som vi redan har likartade av hemma, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Köp i stället: Second-hand. Eller prenumerera på kläder som du lämnar tillbaka (Something Borrowed och Sabina & Friends är två sajter på nätet som erbjuder tjänsten). Kläder som finns på andrahandsmarknaden har redan visat att de håller så hög kvalitet att de klarar en ägare till. Känns det ofräscht? Tänk på att när du bor på hotell så använder du faktiskt både begagnade sängkläder och handdukar.
Visste du? I Sverige köper varje person över 14 kilo textilier per år.
Istället för en leksak till barnen
I leksakvärlden dominerar plast, hård och mjuk, och ingendera är särskilt bra eftersom de har olja som ursprungsingrediens och aldrig bryts ner av naturen.
Köp i stället: Kultur och natur!
– Gå på bio eller teater tillsammans. Eller plantera och skörda tillsammans med barnet. Behöver ni resa för att komma dit så välj gärna kommunala transporter, så kan du vara desto mer närvarande med barnet även under restiden, tipsar hållbarhetspsykologen Annika Tibblin.
Visste du? I genomsnitt äger varje barn i Sverige 536 leksaker.
Istället för en flygresa
Flyg, bilar och bussar drivs generellt av oljebaserade bränslen som när de förbränns frigör växthusgasen koldioxid. Långresor är förstås sämst.
Köp i stället: En annan slags upplevelse som ligger närmare.
– Det finns väldigt mycket saker man kan roa sig med förutom att resa långt. Man kan vandra i naturen, sjunga i kör, ha syjunta ihop med andra, gå med i en bokcirkel, se på teater eller lyssna på konsert, åka skidor, odla i kolonin, spela golf, måla tavlor, eller lära sig ett instrument, tipsar hållbarhetspsykologen Annika Tibblin.
Visste du? En tur-och-retur-resa till Thailand släpper ut lika mycket växthusgaser som en 1 500 mil lång resa med bilen.