Så lyckades Gitte minimera sitt matsvinn

Gitte Hansen tar emot oss i sitt hem i stadsdelen Fredriksberg i Köpenhamn. På en bänk i det mysiga köket finns ett nybakat bröd som är dekorerat med en kvist tomater. Brödet är ett exempel på vad Gitte gör för att slippa slänga mat. Även om det inte händer så ofta att hon har mat över. Gitte planerar måtiderna noga och håller sig till planen när hon handlar.

– Det är befriande att göra upp en måltidsplan. För då vet man vad man ska ha. Man slipper slänga mat och behöver inte slösa tankar och energi i mataffären. Det gör mig lugn, säger Gitte, 55.

När barnen bodde hemma skrev hon ner måltidsplanen i ett anteckningsblock och veckohandlade efter den. Barnen har sedan länge flyttat hemifrån och eftersom hemmet numera endast består av Gitte och hennes sambo så räcker det att hon har planen i huvudet. Hon behöver inte längre planera för så många dagar i taget. Men hon är noga med att bara köpa sådant som blir uppätet.

Miljötänket kommer hemifrån

Medvetenheten om matsvinn har hon med sig hemifrån.

– Jag växte upp med en mamma som aldrig slängde någonting. Hon var generellt väldigt ekonomisk och sparsam. Det hör nog till hennes generation.

Gitte mår dåligt när hon ser bra mat gå till spillo.

– Det gagnar ingen att slänga mat. Det är respektlöst, säger Gitte och tystnar för att tänka efter.

– Respektlöst mot djuren, växterna och hela processen.

Du behöver inte vara mästerkock för att slippa matsvinn. Enligt Gitte handlar det först och främst om att ha fantasi till vad du ska använda råvarorna till.

– För mig är det lite sport att få ut så mycket som möjligt av mina råvaror, säger Gitte som ofta ringer sin vuxna dotter för att diskutera hur de kan undvika matsvinn.

Gitte berättar om den gången när dottern inte hade något ströbröd hemma när hon skulle panera kyckling. Däremot hade hon ett paket cornflakes längst bak

i skåpet. Den nya maträtten gjorde succé. Idag är den en favoriträtt för familjens barn.

Enligt Gitte ska man inte heller dra sig för att göra en rejäl omgång pyttipanna eller kycklingnuggets som görs av rester.

Samma tänk på jobbet

De senaste 15 åren har Gitte drivit sitt kafé, Mormors. Hennes inställning till matsvinn genomsyrar även verksamheten där. Hon strävar efter att inte laga mer än vad som går åt. Och om en gäst enbart äter upp en halv kaka erbjuder hon den att ta med resten hem till kvällskaffet.

– Jag tror att många inte vågar fråga om de kan få ta med sig resterna hem från restauranger. Det är ju fullständigt sinnessjukt att slänga maten. Men jag märker att detta håller på att förändras. Jag ber i alla fall alltid om att få en doggybag med mig hem när jag är ute på restaurang.

Använd dina rester – tips från Gitte

Gitte delar upp sina matrester i tre grupper: desserter, bakverk och kött. All frukt som blir gammal använder hon i en kaka eller en dessert. Alla grönsaker använder hon i bröd och kött fryser hon ner för att använda till sin favoriträtt av rester: pyttipanna.

Hur mycket mat slänger vi per år?

19 kilo ätbar mat slängs och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken. Per person och år. Här kan vi alla göra en insats för miljön – och samtidigt få mer pengar i plånboken. Enligt Livsmedelsverket kan ett hushåll spara minst 3 000–6 000 kronor per år på att minska sitt matsvinn.

Källa: Livsmedelsverket

Samarbete för att minska matsvinnet

Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att i samarbete med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbeta för att minska matsvinnet. Uppdraget sträcker sig över tre år, 2017–2019.

Som en första del i uppdraget har en handlingsplan för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med detta tagits fram. Tanken är att den ska bidra till att nå det globala hållbarhetsmålet, dvs att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik samt i konsumentledet samt minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan.

Källa: Livsmedelsverket

Vad kan man göra för att minska matsvinnet?

• Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.
• Ät upp maten i tid. Håll koll på maten som finns längst in i kylen och frysen.
•  Förvara maten rätt så håller den längre.
• Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur vilket är särskilt viktigt under sommaren.
• Frys in mat som du vill spara länge. -18 °C är en bra frystemperatur.
• Titta, lukta och smaka innan du slänger! Mat som har passerat bäst före-datum behöver inte vara dålig. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper.
• Ta hand om dina rester! Kombinera dem till en ny maträtt, gör en plockmåltid eller frys in.

Källa: Livsmedelsverket

Av Sophie Kastrup Andersen och Lisa Södergren

Foto: Christina Hauschildt