Så handlar du klimatsmart – experten tipsar
För den enskilde konsumenten innebär ett besök i mataffären en rad val. Vilka märkningar ska vi leta efter? Var är maten producerad? Vad kostar det?
Valmöjligheten hänger så klart ihop med att utbudet blivit så stort. Vi kan köpa jordgubbar till jul och äta kräftor när det passar. Samtidigt påminner ständiga forskningsrapporter oss om att maten vi äter påverkar miljön. Vissa ryggar när de ser att palmolja står med i innehållsförteckningen, andra lägger gärna några kronor extra om avokadon är ekologisk.
På Världsnaturfonden WWF:s matkalkylator kan den som vill se vad en måltid har för klimatpåverkan. Det vill säga hur mycket biffen, potatisen och brunsåsen genererar i koldioxidekvivalenter. Det är ett gemensamt mått som speglar hur olika sorters gaser, till exempel metan och koldioxid, bidrar till växthuseffekten och global uppvärmning.
Men det är bara en sida av myntet, menar Pernilla Tidåker.
Problematisk köttkonsumtion
– Vi måste vidga vår syn. Det måste handla om mer än klimat. Annars tar vi beslut som riskerar att skapa andra problem, säger Pernilla Tidåker.
– Det finns andra aspekter som hur maten påverkar den biologiska mångfalden, hur mycket vatten som krävs för att producera och användande av bekämpningsmedel till exempel.
– Mycket av den mat vi äter produceras i andra länder. Det är jätteviktigt att vi har en helhetssyn och inser att det handlar om mer än bara klimat.
Att köttkonsumtionen är problematisk har väl inte undgått någon. Här kan man väga in både ett ”dyrt” klimatavtryck men också att antibiotikaanvändningen varierar och att det är skillnad på djurhållningen från land till land.
– En av de viktiga åtgärderna vi kan göra för att minska klimatpåverkan är att minska vår köttkonsumtion. Nästan hälften av allt nötkött som konsumeras i Sverige produceras i andra länder. Och i dessa länder har man en betydligt högre antibiotikaanvändning än i Sverige. Dessutom har vi en betydligt strängare djurskyddslagstiftning, säger Pernilla Tidåker.
Livsmedelsparadox
Men, påminner hon, det finns andra sidor av saken också.
– Vad man ofta glömmer är att vi har betesmarker som är beroende av djur som betar. Det är nödvändigt för att kunna upprätthålla och bevara en mångfald i kulturlandskapet. Dessutom är det viktigt för pollinatörer. Så kött och mjölkproduktionen har en viktig miljöuppgift att fylla, säger Pernilla Tidåker.
– Ät mindre kött men bättre, svenskt och gärna naturbete.
Vid hyllan för frukt och grönt har vi blivit vana vid att allt finns tillgängligt året om. Det innebär givetvis att mycket av det är importerat från sydligare breddgrader. Detta innebär i sin tur långa transporter och en högre användning av bekämpningsmedel.
– Här kan man tänka på att välja mer svenska livsmedel efter säsong. Man behöver kanske inte ha allt på bordet alltid.
Liksom i debatten om hur dåliga plastpåsar är för miljön finns det en liknande paradox i livsmedelsvärlden. Forskare vid Chalmers i Göteborg hävdar i alla fall att ekologisk matproduktion har större klimatpåverkan än konventionell mat. Orsaken är att ekologisk mat kräver mer areal för samma mängd mat. Men det finns inga bekämpningsmedel i produktionen och djurvälfärden är garanterad.
Det finns, som sagt, många saker att beakta i livsmedelsbutiken och på restaurangen. Eftersom stora markarealer går till foderproduktion kan konsumenten vara med och påverka, menar Pernilla Tidåker.
– Genom att äta mindre men bättre kött får man ner den totala markanvändningen.
Pernilla Tidåker nämner, inte oväntat, baljväxter som ett medvetet alternativ till kött. Gärna svenskproducerade och ekologiska.
– Vi är ganska små på marknaden men det finns intresse både från producenter och konsumenter. Vi har ju ärtsoppa och bruna bönor men det finns mycket annat spännande på gång, säger Pernilla Tidåker som nämner linsodling i Skåne och på Gotland och bönor som produceras på Öland.
Men är det ändå inte plånboken som avgör till sist?
– Vi lägger väldigt lite av vår disponibla inkomst på mat och om man gör aktiva val så innebär det bara en marginell förändring av hushållsekonomin för många människor. Samtidigt kan man stödja svensk produktion och ekologisk. Jag uppfattar det som att de flesta tycker det här är viktigt och då är det inte bara priset man går på.
Halloumi-skam
Antibiotika-användningen till djur skiljer sig, som sagt, åt från land till land. I Sverige är det hårt reglerat. Anledningen är att överanvändning av antibiotika kan resultera i att konsumenterna, det vill säga vi, utvecklar resistens mot dem. Och det innebär i sin tur att vi blir mer sårbara för sjukdomar som vi annars kunde ha behandlat med antibiotika.Världshälsoorganisationen WHO kallar antibiotikaresistens för det största hotet mot mänskligheten efter klimathotet.Guide: Vilken typ av påse är bäst för miljön?Läs mer
Enligt en granskning som SVT gjort så är förskrivningen lägst i de nordiska länderna. Cypern är ”värst”.
Under den gångna grillsäsongen så fick nyheten om antibiotikaanvändningen en tydlig effekt i matbutikerna. Försäljningen av halloumi, den populära grillosten som bara får produceras på Cypern, påverkades negativt. Samtidigt fick svenska alternativ, som till exempel grillost, ett motsvarande uppsving.
Antibiotika i köttproduktion
Siffrorna, från Europeiska läkemedelsmyndigheten, visar förskrivningen av antibiotika i mg per djurenhet 2016.
Här används mest antibiotika
- Cypern: 453,4
- Spanien: 362,5
- Italien: 294,8
- Portugal: 208
- Ungern: 187,1
Här används minst antibiotika
- Norge: 2,9
- Island: 4,7
- Sverige: 12,1
- Finland. 18,6
- Lettland: 29,9
Källa: SVT
Av Henrik Högström
Foto: TT och Privat