Så blev en rosa kattmössa symbol för kvinnors rättigheter
De 21 januari 2017 hölls Women’s Marches runtom i världen.
Bara i Washington DC gick runt en halv miljoner människor för att protestera mot Donald Trumps första dag som president. I hela USA dokumenterades över 600 olika marscher, rapporterar USA Today.
Men det är inte bara mängden människor som kommer att gå till historien – utan även deras rosa kattmössor.
Två månader tidigare, i november 2016, hade manusförfattaren Krista Suh och arkitekten Jayna Zweiman fått en vision. Hur skulle människor världen över, genom en synlig markering, tillsammans kunna kämpa för kvinnors rättigheter och varandra?
Los Angelsbon Krista Suh säger till elle.com att hon gladeligen klätt av sig naken om hon trodde att det hade fått effekt. Men eftersom temperaturen i Washington vanligtvis är lägre än vad den är i Los Angels, bestämde hon i stället för att sticka en enkel, varm men framförallt synlig mössa.
– Sedan slog det mig att alla kunde ha en likadan – för att göra ett gemensamt ställningstagande.
Målet blev att fram till den 21 januari 2017 ha producerat 1,7 miljoner rosa pussyhats.
Rosa huvudbonad med öron
En ”pussyhat” är helt enkelt en handgjord rosa kattmössa. Huvudbonaden kan vara stickad, virkad, sydd eller tillverkad på något helt annat sätt. Det viktiga är färgen och öronen.
Anledningen till att mössan blev just rosa förklarar skaparna med att rosa ofta ses som en kvinnlig färg. Rosa får ofta representera omsorg, medkänsla och kärlek, egenskaper som historiskt setts som svaga – men i själva verket är starka.
För skaparna var det viktigt att mössan skulle bli omtalad. De motsatte sig också att symbolen behövde vara varken enkel eller seriös för att tas på allvar. I stället valde de något väldigt feminint – utan att be om ursäkt för det.
– En feminist kan bära vad hon vill. Du kan vara politiskt aktiv med ett par lårhöga stövlar, kort kjol eller med en mössa med öron. Att välja att vara en del av det här betyder att man väljer att vara en del av ett projekt där tusentals kvinnor hjälper varandra och står upp för varandra och representerar sig själva, säger Krista Suh till elle.com.
”Kunde göra ett statement”
Den svenska stickprofilen Pia Kammeborn kom i kontakt med fenomenet redan i november. Via sina sticknätverk började hon liksom många andra handarbetsintresserade att tillverka sina egna rosa mössor.
Den 21 januari kunde hon inte hålla sig borta från att följa de olika marscherna.
– Det är sällan jag tittar på livesändningar, men det dagen satt jag som klistrad. Det kändes så stort att få höra alla tal och ta del av de goda krafterna. Hela idén med marschen var att sprida kärlek snarare än att klanka ner på andra, säger hon.
Och även om det inte fanns någon marsch i Visby bestämde hon sig för att göra en egen.
– Eftersom jag hade följt detta, accelererade känslan av att visa var jag står och stå upp för vad jag tycker. Även om inte jag kunde vara med i någon organiserad marsch kunde jag göra ett statement. Tyvärr hann jag inte göra något plakat men jag gick i alla fall ut med min rosa mössa och demonstrerade, säger hon.
Maken Dennis fick filma och videon lades sedan ut i parets digitala kanaler. Responsen blev enorm och på bara ett par veckor har filmen fått tusentals visningar. Pia berättar också att hon fått mängder med meddelande från människor från hela världen som tackar henne för hennes engagemang.
– Det kändes häftigt. Att människor i andra delar av världen känner sig stärkta av att det finns de som står upp för detta, säger hon.
Pia Kammeborn tycker också att pussyhat-projektet visar på de sociala mediernas genomslag.
– Detta är verkligen ett bevis på gräsrotskraften och väldig mycket girlpower. Det visar på hantverkets och stickningens och kvinnokraftens styrka eftersom det främst är kvinnor som har och brukar sticka.
Forskaren: Kan inte prata bort ett hav rosa mössor
Även Anneli Palmsköld, docent i etnologi och lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet, tycker att pussyhat-projektet är ett intressant fenomen. Hon påpekar att det finns historiska kopplingar där hantverk och textilier varit starkt förknippad med den feministiska rörelsen.
– Det som är nytt är att man använder sig av en så tydlig visuell markör som genom att den används av så många, är synlig på ett annat sätt än tidigare. Genom sociala medier kan man sprida det till en enorm mängd människor. Här handlar det också om något man gjort själv och att det är något alla kan göra rätt snabbt och enkelt, säger hon.
Hon påpekar också att både valet av färg och form är väldigt slagkraftigt.
– När Donald Trump skulle sväras in var det en stor fråga om hur många som var på plats. Men när man hade den här visuella markören blev det väldigt tydligt. Man kan inte prata bort ett hav av rosa mössor, säger Anneli Palmsköld.
En annan fördel är att grundpremissen är enkel att stå upp för.
– När en ledare för en av världens största länder uttrycker sig som han gör, ”grab them by the pussy” är det väldigt svårt att säga att man håller med. Inom feminismen, precis som i andra rörelser finns det stora meningsskillnader. Man kan ha olika syn på hur man ska förverkliga ett jämställt samhälle. Men här kokar man ner det till en grundfråga: Vill vi ha ett samhälle där män har rätt att ta i kvinnors kroppar hur som helst?
På engelska blir ”pussyhat” också en ordlek eftersom ”pussy” inte bara betyder katt utan även är slang för det kvinnliga könsorganet.
– Och det är förstås en annan aspekt av det. Att man på något sätt fångat bollen som kastats ut och sedan skickat tillbaka den och tagit tillbaka något som blivit nedvärderat, säger Anneli Palmsköld.
Hon tror definitivt att pussyhatten kommer att ta plats i historieböckerna.
– Absolut. Just för att det är så slagkraftigt och har spridit sig över landsgränserna och blivit en internationell rörelse.
En inkluderande rörelse
Både Anneli Palmsköld och Pia Kammeborn tror att pussyhatten kan var en inkörsport till handarbetsvärlden för många som annars aldrig kommit i kontakt med den.
– Vissa kommer förstås bara gör en pussyhat. Eller så blir det början på ett intresse. Jag tror att det är positivt eftersom det finns mycket konstruktiva krafter i hantverkandet, säger Pia Kammeborn.
Hon upplever också att stickcommunityn är väldigt inkluderande.
– Helt plötsligt kommer det in helt nya människor i vår värld. I vissa sammanhang är det lätt att känna sig utanför om man inte är så duktig, men här upplever jag att människor är väldigt generösa och öppna och vill visa hur kul det är, säger hon.
Pussyhatten har också börjat leva sitt eget liv och dykt upp på runwayen i Milano. Flera kändisar har också burit den rosa mössan. Pussyhatten var också på omslaget till Time Magazines februarinummer.
På den internationella kvinnodagen, den 8 mars, är det dags för ännu en manifestation i the Pussyhat projekts regi. Syftet med ”Pussyhat Global Virtual March” är att än en gång samla så många människor som möjligt för att tillsammans stå upp för kvinnors rättigheter.
Den som vill delta uppmanas att ta på sig en rosa mössa och sedan gå med i en lokal manifestation eller skapa sin helt egen. Deltagarna uppmuntras även att agera online genom att sprida budskapet i sociala medier.
Pia Kammeborn både tror och hoppas att pussyhatten – även i fortsättningen – ska bli en stark symbol för världens feminister.
– Det blir ett sätt att visa var man står och att bära sina värderingar utanpå. Visa att man hör ihop.
Och på onsdag åker mössan fram – igen.
– Det finns ett citat som jag har med mig sedan tonåren: Att det inte är de goda människornas ondska som är värst, utan de goda människornas tystnad. Man kan inte bara sitta hemma och vara tyst och arg. Då är det bättre att visa vad jag tycker och vad jag står för. Det här är ett sätt, säger Pia Kammeborn.
På Pussyhat projects hemsida hittar du flera mönster på engelska för de olika teknikerna.
Vill du ha mönster direkt på svenska kan du bland annat följa Pias mönster för en stickad pussyhat eller kanske dygnet runts mönster för en virkad version.
Av Helena Sjögren