Pernilla Björnör Hydén: "Jag hade hellre lyssnat på kvinnan vars kropp han köpte"

Med att helt vanliga svenska män kan gå in i ett sunkigt rum och tillfredsställa sig själva på en annan människa? Eller att den som utsatt kvinnor – alla kvinnor! – för den förnedringen sedan ska få gråta ut och prata om hur han känner sig. HAN känner sig. Vad han har förlorat, vad han har utsatt sin omgivning och alla han älskar för. Han. Det är så svårt att förstå. Att någon mår dåligt, vill utmana sin egen lycka och sits uppe bland trädtopparna, att man själv blivit dåligt behandlad – ja, att någonting alls skulle vara grund för att gå och köpa sex.

Hur blir det så? Och hur kan det få fortsätta?

Det får mig att tänka på begreppet "ha sex med". För det har man ju inte med en person man betalar för. Här har man sex på, förgriper sig på någon och tycker det är okej – man betalar ju för sig. Hur kan det i någons bok någonsin vara okej att hyra någon annans kropp?

Hur närmar man sig första gången, hur tittar man på personen framför sig, hur går det till? För de vet ju hur illa det ser ut där ute. Det vet ju alla. Ja, visst kan det finnas de som mår helt bra av att sälja sex, men bara att vi VET att det för det mesta är förenat med modernt slaveri borde få vilken person som helst att vakna och slakna.

Jag tycker att varje besök i lokaler som säljer andra människors kroppar är kränkande. Det sätter nämligen ljuset på att vi tillåter slaveri, att vi är okej med att göra gigantisk skillnad på människor. Att det fortfarande finns män (det är ju nästan alltid män enligt all statistik) som tar sig rätten att gå in och uppleva sexuell njutning på någon annan. De tar sig rätten och de VILL hellre utöva sex (ja, jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det) på en kvinna som inte uttryckt att hon vill ha honom eller att hon själv vill ha sex. Han vill köpa henne, han vill att hon är hans, för pengar, en stund.

Hans stund att få göra vad han vill med henne. Hans rätt. Trots att han kan få kärlek och sex ändå, utan att behöva kräva det. Det känns som att vi inte kan kalla oss civiliserade någon av oss så länge det här finns omkring oss. Så länge kvinnor rövas bort för att tillfredsställa allt från småbarnspappor till "Kapten Klänningar" runt om i rika delar av världen. Och de finns tydligen överallt. På ett Instagram-konto där kärlek och tacksamhet till en älskad partner flödar över dagen innan man åker fast i en skitig lägenhet med gylfen nere. I grannhuset, på arbetsplatserna och kanske i ditt eget hem. De finns lite överallt, sexköparna.Och så länge de finns så känner vi alla oss nedsmutsade.